Produktionsår: 1969-1982
Utgivningsår: 1990
Genre: Animerat, Barn, Komedi, Mysterium
Engelska originalskådespelare: Don Messick, Casey Kasem, Frank Welker, Nicole Jaffe, Indira Christopherson, Heather North, Larry Storch, Olan Soule, Daws Butler, m.fl
Svenska röster:
Scooby-Doo – Gunnar Ernblad
Shaggy – Fredrik Dolk/Stig Engström
Daphne – Beatrice Järås
Velma – Louise Raeder
Fred – Staffan Hallerstam
Scrappy-Doo – Staffan Hallerstam
Batman – Fredrik Dolk
Robin – Staffan Hallerstam
Jokern – Gunnar Ernblad
Pingvinen – Staffan Hallerstam
Cher – Beatrice Järås
Sonny – Staffan Hallerstam
Övriga röster: Gunnar Ernblad, Fredrik Dolk, Louise Raeder, Staffan Hallerstam, Olav F. Andersen, Beatrice Järås, m.fl
Jag har alltid gillat Scooby-Doo, och då särskilt originalserien ”Scooby-Doo – Where are you?” som jag redan recenserat. I den recensionen så nämnde jag ju att ett av avsnitten ur den serien dubbats för vhs-filmen ”Hannah-Barberas personliga favoriter” och det är just den dubbningen vi ska ta oss en titt på idag.
Musicservice är en svensk distributör som under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet släppte en rad olika filmer med till exempel Yogi Björn, Karl-Alfred, Knasen, Familjen Flinta, Huckleberry Hound, Top Cat, Quick Draw McGraw och Dastardly & Muttley. De släppte även fem vhs:er med Scooby-Doo, och utöver Hannah-Barberas Personliga favoriter släpptes ”Den dynamiska Scooby-affären”, ”Röde baronens spöke”, ”Spökena på Maud Frickets farm” och ”Scooby som tjurfäktare”. Alla fem innehåller samma dubbning, en dubbning som troligtvis antingen dubbades av Videobolaget eller av Kit&Co.
Varje kassett (utom Hannah-Barberas personliga favoriter) innehåller ett avsnitt av serien ”The New Scooby-Doo Movies” och ett avsnitt av ”Scooby-Doo & Scrappy-Doo” (serien med kortare avsnitt utan Fred, Daphne och Velma), medan Hannah-Barberas personliga favoriter innehåller ett avsnitt av ”Scooby-Doo, where are you?” (dock med The New Scooby-Doo Movies introsång), ett avsnitt av “The New Scooby-Doo Movies” och två avsnitt av “Scooby-Doo and Scrappy-Doo”. Vad jag tycker om serierna kommer jag att berätta senare då båda serierna har mer än en dubbning som jag kommer att recensera senare.
Jag har i skrivande stund inte fått tag på Spökena på Maud Frickets farm ännu, men jag misstänker att kvalitén på dubbningen på den kassetten är i princip samma som de övriga serien.
I rollen som Scooby-Doo själv hör vi dubbningsveteranen Gunnar Ernblad, som för övrigt gjorde samma roll i dubbningen på Kanal 10s videofilmer. Han gör visserligen sitt bästa, men tyvärr passar han inte riktigt som Scooby. Hans inlevelse är visserligen god, och han bibehåller röstkaraktären hyfsat bra, men tyvärr så kan jag inte ge insatsen något högre betyg än skapligt.
Shaggys röst alternerar mellan kassetterna, men i de allra flesta kassetterna är det Fredrik Dolk (känd som Buzz Lightyear i Toy Story) som gör rösten till Shaggy. Fredrik är helt okej i rollen, talar med bra inlevelse och bibehåller röstkaraktären hyfsat, men även här så fungerar det inte riktigt. Personligen så tycker jag att det inte råder någon som helst tvekan om att Peter Harryson är överlägsen som Shaggy, och att klå honom är lättare sagt än gjort.
I videofilmen ”Scooby som tjurfäktare” (och kanske i Spökena på Maud Frickets farm) så är Fredrik Dolk utbytt mot Stig Engström i stället. Inlevelsen är visserligen helt okej, men Stig passar inte som Shaggy över huvud taget. Rösten är alldeles för mörk och raspig för att fungera, och röstlikheten med originalets Casey Kasem är nästan obefintlig. Stig är visserligen en väldigt duktig skådespelare, men som Shaggy fungerar det helt enkelt inte. Jag har tyvärr inte hittat någon information om varför Fredrik Dolk alternerar med Stig Engström, men då Fredrik Dolk inte verkar medverka på kassetten där Stig Engström spelar Shaggy överhuvudtaget så gissar jag på att Fredrik antingen var sjuk eller hade förhinder att vara med. Resten av rollbesättningen medverkar dock i alla filmerna, så jag antar det var någon form av tillfälligt inhopp från Engströms sida.
Som Daphne hör vi Beatrice Järås som liksom Gunnar Ernblad medverkade som samma roll i Kanal 10s videofilmer. När jag först såg den här dubbningen (vilket idag, Augusti 2016 bör vara ungefär 5-6 år sedan) var det mycket svårt för mig att vänja mig vid Beatrice Järås som Daphne, men jag måste ändå ge henne godkänt. Inlevelsen är godkänd även om röstlikheten med Indira Christopherson och Heather North inte är direkt slående.
Som Velma hör vi en av mina personliga favorit röstskådespelare på den kvinnliga fronten, nämligen Louise Raeder. Personligen tycker jag att Velma och Daphne skulle bytt röster med varandra, då jag tror att Louise Raeder hade passat bättre som Daphne medan Beatrice Järås hade gjort ett bättre jobb som Velma. Louise är dock alltid lika duktig, och röstlikheten med Nicole Jaffe och Pat Stevens är faktiskt ganska bra. Inlevelsen är också mycket bra, även om jag inte riktigt tycker att Louises röst passar Velma, men det kunde varit mycket värre.
Som Fred hör vi dubbningsveteranen Staffan Hallerstam som liksom Järås och Ernblad spelade sin roll i den här dubbningen i Kanal 10s videofilmer. Han medverkade även som Fred i Öga & Öras dubbning av Scooby-Doo som användes på SF/Transfers samt Polar Bonniers videofilmer med Scooby-Doo. Han passar faktiskt mycket bra som Fred och är en av de bättre rösterna i den här (förmodrade) lågbudgetdubbningen. Han talar med god inlevelse och bibehåller röstkaraktären väl även om röstlikheten med Frank Welker inte direkt är slående här heller. Hallerstam gör dock en fullt godkänd insats och är utan tvekan bäst i den här dubbningen.
Som Scooby-Doos brorson Scrappy-Doo, tillika den mest avskydda karaktären i Scooby-franchisen hör vi Staffan Hallerstam som gjorde samma roll i Transfers och Kanal 10s videofilmer samt i Media Dubbs dubbningar av Scooby-Doo. Han passar mycket bra som Scrappy även om jag (p.g.a nostalgi) föredrar Håkan Mohede från Sun Studios tidiga dubbningar av Scooby-Doo i rollen. Staffan talar i alla fall med god inlevelse, bibehåller röstkaraktären bra och röstlikheten med Lennie Weinrib och Don Messick är helt okej i mina öron.
I övriga röster hör vi i princip de skådespelerna vi redan gått i genom, alltså Gunnar Ernblad, Fredrik Dolk, Staffan Hallerstam, Louise Raeder, Olav F. Andersen, Sture Ström och Beatrice Järås. Allihopa är väldigt duktiga, men ibland kan man tydligt höra att samma skådespelare gör rösten till mer än en figur i samma avsnitt, men då dubbningen troligen gjordes med ganska knaper budget så är dubbningen ändå hyfsad med tanke på de rådande omständigheterna.
Översättningen är helt okej såvitt jag kan bedömma, jag har jämnfört översättningen av ”What a night for a Knight” på ”Hannah-Barberas personliga favoriter” med Media Dubbs översättning av samma avsnitt, och personligen så måste jag säga att jag föredrar Media Dubbs översättning bättre, även om det verkar som att översättningen på Musicservices videofilm ligger närmare originaltalet.
Munrörelserna är helt okej och jag störde mig inte nämnvärt över något på den fronten.
Så kommer vi till den svenska creditsversionen. All information om svenska röster, översättning, regi och dylikt lyser med sin frånvaro, vilket innebär att listan ovan satts ihop med röstidentifiering och mail till de inblandade skådespelerna. Det här är visserligen inget ovanligt när det gäller Musicservices vhs-filmer, men jag tycker personligen att det är svagt att inte ens sätta ut rösterna i grupp. L
Sammanfattningsvis är det här en hyfsat bra dubbning som lider av stora ”miscasting”-problem. Jag vet inte riktigt om jag skulle rekommendera den, men den är i alla fall inte lika dålig som dubbningen av Dingo Pictures filmer. (usch! L )
Slutbetyg:
Dubbning: 5/10
Röster: 4/10
Inlevelse: 6/10
Översättning: 6/10
DJ Tonys blogg 