Min topp 10 bästa dubbninginsatserna inom Disneyfilmer

Disney Wallpaper

Hej hallå allihopa!

 

Genom åren har det dubbats väldigt mycket i Sverige, både långfilmer, tv-serier, kortfilmer och annat. Därför tänker jag idag ta tillfället i akt att ge er en lista på de 10 bästa dubbningsinsatserna jag hört. För att få lite ordning tänkte jag enbart fokusera på dubbningsinsatser från Disney/Pixar. Visserligen finns det väldigt många bra dubbningsinsatser som inte är Disneyrelaterade, så därför kommer jag också att göra en ”Topp 10 bästa dubbningsinsatserna – Ej Disney” någon gång under 2018. När det blir kan jag inte lova än, men det är värt att se fram emot. 🙂

 

Innan vi börjar ska jag bara säga att jag kommer att börja bakifrån för att hålla spänningen. 🙂

 

#10: Margareta Sjödin som Duchess, ur Aristocats:

 

Margareta Sjödin har en underbart len och mjuk röst som passar utmärkt som Duchess, och även som Bianca i Bernard och Bianca. Hon gör en mycket fin rolltolkning och passar verkligen som kärleksfull mor, men det som hindrar henne från att ta sig högre upp på topplistan är att inlevelsen inte riktigt är helt hundra. Men förutom det är insatsen väldigt bra. 🙂

 

#9: Björn Skifs som Woody, ur Toy Story och Toy Story 2:

 

Björn Skifs förknippas nog med hits som ”Michelangelo”, ”Hooked on a Feeling” och ”Det blir alltid värre framåt natten”, samt kultfilmerna ”Strul”, ”Drömkåken” och ”Joker”, men för mig kommer han för alltid att förknippas med något helt annat, nämligen rösten till cowboydockan Woody i Toy Story. Personligen tycker jag att Björn Skifs lyckas väldigt bra med att få till Woodys varma personlighet, och inlevelsen är också riktigt bra. När Toy Story 3 kom ut år 2010, hoppades jag väldigt mycket på att Björn Skifs skulle återvända som Woody, men på grund av bråk med Disney (har jag för mig) hoppade han av (blev sparkad?) som Woody, och i stället tog Jan Mybrand över rollen i både Toy Story 3, kortfilmerna, de två 25-minuters filmerna, samt spelet Disney Infinity, och troligtvis får han även reprisera rollen i kommande Toy Story 4, som bör ha premiär nästa år, har läst lite olika releasedatum då filmen skjutits fram och tillbaka ett antal gånger. När jag såg Toy Story 3 var jag inte särskilt imponerad, och mycket av det kan ha och göra med min nostalgiska koppling till de första två filmerna och Björn Skifs insats som Woody. 🙂

 

#8: Robert Gustafsson som Mike Wazowski, ur Monsters Inc:

 

Robert Gustafsson har flera gånger utnämnts till sveriges roligaste man, och inom dubbning är han kanske mest förknippad med Sid i Ice Age-filmerna. Han har dessutom medverkat i de svenska dubbningarna av både Planet 51, Horton och Robotar. Men för mig är han mest känd som det klotrunda och enögda monstret Mike i Monsters Inc. Förra året var ju Mike Wazowski en av karaktärerna i min ”Vem är bäst?”-julkalender, så därför ska jag fatta mig kort här. Troligen beror Robert Gustafssons placering i listan till stor del på nostalgi till den första filmen. Sedan gör Robert Gustafsson också en riktigt bra insats, och är mycket roligare än det lilla jag hört av Billy Crystals insats, som också är bra. När jag hörde att Robert Gustafsson var utbytt i Monsters University (vilket troligen berodde på att han var upptagen med att spela in ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann”, som delvis spelades in utomlands), var jag nära på att bojkotta filmen, men som jag skrev i ”Vem är bäst?” omgången så tycker jag ändå att Johan Ulveson är helt okej. 🙂

 

#7: Ulla Skoog som Doris, ur Hitta Nemo och Hitta Doris:

 

Hitta Nemo är också väldigt nostalgisk, då jag såg den på bio med min 9 år äldre storasyster som 8-åring, hösten 2003, vilket faktiskt är det första biobesöket jag helt minns. Jag är rätt säker på att jag sett ett par andra filmer innan Hitta Nemo, men som sagt är Hitta Nemo den tidigaste filmen som jag vet 100% säkert att jag sett på bio. I den svenska dubbningen är det Leif Andrée, Ulla Skoog, Roger Storm och Björn Thudén som gör filmen, och av dem är det Ulla Skoog som drar det längsta strået, med Leif Andrée tätt efter. Skoogs placering på topplistan beror helt på att hon lyckas förmedla karaktären på ett bra sätt och dessutom har en riktigt bra komisk tajming. En annan sak som är oerhört imponerande är att både Skoog och Andrée är precis lika bra i uppföljaren Hitta Doris, trots att det är 13 år mellan dubbningarna, och att (av intervjuer med skådespelare av dömma) det verkar svårt att komma ihåg allt man gjort, och dessutom hur varje karaktär ser ut, är och låter. 🙂

 

#6: Dan Ekborg som Anden, ur Aladdin:

 

När jag skrev min topplista, funderade jag länge på om jag skulle ta med Dan Ekborgs insats som Anden ur Aladdin, eller som Hades i Herkules. Till slut föll mitt val på Dan Ekborg, som i podcasten Röstskådespelarna av någon anledning hela tiden blandas ihop med sin bror Anders Ekborg, som visserligen också dubbat, men inte i varesig i Aladdin eller i Herkules. I originalfilmen, samt ”Aladdin och rövarnas konung”, är det den (sorgligt nog) numera bortgångna komikerstjärnan Robin Williams som gör Andens röst, medan det är Dan Castellaneta, mest känd som rösten till Homer Simpson, som gör Andens röst i tv-serien samt i ”Jafars återkomst”. I fallet med Jafars återkomst beror Robin Williams frånvaro på en konflikt mellan honom och Disney, när Disney tog med hans insats som Anden i trailers och förhandsvisningar trots att han bad dem att inte göra det. Konflikten löstes dock, och Williams var tillbaka i Rövarnas konung. Jag vet inte om hans frånvaro i tv-serien också beror på konflikten, men jag skulle inte bli förvånad om så var fallet.

Det är i alla fall inte lätt att fylla varken Robin Williams eller Dan Castellanetas skor, men Dan Ekborg lyckas ändå förmedla Andens karaktär med både energi och komisk tajming. Dessutom använder han rösten på så många olika sätt för att matcha alla figurerna som Anden förvandlar sig till, något jag gillar skarpt. Trots att det är som Anden jag satt honom på topplistan, måste jag också säga att han är oerhört bra som Hades i Herkules också, där han också gör en mycket energisk och komisk insats. 🙂

 

#5: Sharon Dyall som Esmeralda, ur Ringaren i Notre Dame:

 

Tillsammans med Skönheten och Odjuret, Den Lilla Sjöjungfrun, Herkules, Insidan ut och Toy Story-filmerna, är Ringaren i Notre Dame en av mina favorit Disneyfilmer. Till skillnad från många andra Disneyfilmer, där kända ansikten har en förmåga att dyka upp i rollistan (te.x Molly Sandén och Måns Zelmerlöw i Trassel, Tommy Körberg och Claes Malmberg i Skönheten och Odjuret, Peter Jöback i Aladdin, Max von Sydow i Herkules, Povel Ramel och Lasse Berghagen i Tarzan, etc), består Ringaren i Notre Dame faktiskt av relativt okända personer för gemeneman, men för oss dubbningsfans veteraner som Joakim Jennefors, Monica Forsberg, Roger Storm och just Sharon Dyall. Undantaget i den här dubbningen är väl Lasse Kronér, och kanske möjligen Siw Malmkvist. Nu kan stora stjärnor faktiskt passa som röstskådespelare också, men då gäller det att rösten faktiskt passar karaktären, och att kändisen i fråga faktiskt har någon talang för skådespeleri. Sharon Dyall är kanske visserligen ingen superkändis, men innan Ringaren hade hon bland annat varit med i såpan ”Varuhuset” och tävlat i Melodifestivalen, och även dubbat lite i Oliver och Gänget. Personligen tycker jag att Sharon Dyall gör den bästa insatsen i filmen, tätt följd av Joakim Jennefors och Stefan Ljungqvist, som i sin tur ligger snäppet före Mikael Grahn och Roger Storm. Sharon Dyall gör rollen med väldigt stark känsla, och sjunger otroligt bra i ”Esmeraldas bön”, en låt som jag inte brydde mig så mycket om när jag var liten, men som jag börjat uppskatta mycket nu i vuxen ålder. En annan sak som jag gillar med insatsen är att jag verkligen till 100% tycker att rösten passar karaktären både till utseende och personlighet. Helt enkelt en riktigt bra insats, som klättrat både upp och ner i listan under skapandets gång, och som till slut landar precis i mitten. 🙂

Jag har dock ingen kommentar till insatsen i uppföljaren från 2002, då jag redan som 7-åring tyckte att filmen var fruktansvärt dålig och idagsläget inte har några planer på att se om den igen.

 

#4: Fredrik Hiller som Kronk, ur Kejsarens Nya Stil:

 

Fredrik Hiller har allt som oftast fått dubba karaktärer som den amerikanska skådespelaren Patrick Warburton spelat i originalversionen. Förutom i Kejsarens nya stil, har Fredrik Hiller också dubbat Warburton i bl.a Sanningen om Rödluvan, Kim Possible, Scooby-Doo! Mysteriegänget, Vilddjuren, Herr Peabody & Sherman och säkert vid fler tillfällen. Faktum är att han dubbat Patrick Warburton så många gånger att jag undrar om det är en slump? xD

Hursomhelst så är Kejsarens Nya Stil en nostalgisk barndomsfavorit för undertecknad, tillsammans med Atlantis: En försvunnen värld. Dessa två filmerna anses av många som några av de sämre Disneyfilmerna, i alla fall den sistnämnda, men för mig kommer de alltid vara favoritfilmer. I Kejsarens Nya Stil är det Fredrik Hiller som i princip gör filmen, även om Figge Norling (Kuzco), Allan Svensson (Pacha) och Siw Malmkvist (Yzma) också är riktigt bra i sina roller. Fredrik Hiller har dock en riktigt bra komisk tajming, och låter dessutom lik originalrösten. Dessutom är inlevelsen riktigt bra i såväl första filmen som uppföljaren ”Kejsarens nya stil 2: Kronks nya stil”. TV-Serien ”Kejsarens nya skola” har jag inte sett på säkert 8-10 år, men av det lilla jag kommer ihåg var han bra även där. 🙂

 

Nu kommer vi alltså till topp 3 i min lista, så håll till godo, som Maui skulle sagt. 😉

 

 

#3: Linda Olsson som Glädje, ur Insidan ut:

 

År 2015 blev jag helt trollbunden av den då splitternya pixarfilmen Insidan ut. Den hade allt; komik, drama, spänning och hjärtskärande scenen. Trots att jag idagsläget inte hunnit se om filmen sedan jag såg den två gånger på bio för snart år tre år sedan (vilket är under all kritik, får ta och se om den inom en snar framtid), älskar jag den fortfarande, och mycket av det beror på de svenska rösterna, som bland annat innefattar Cecilia Forss (aka Ica-Cindy), den (sedan snart ett år tillbaka) bortgångne skådespelaren Björn Granath, komikern Ulla Skoog, Ulf Eklund (som dubbade en del för Barrefelt Produktion under 1990-talet), men favoriterna i dubbningen är komikern Per Andersson, och framför allt musikalstjärnan Linda Olsson (som för övrigt har ett förhållande med en annan person som dubbat tecknad film, nämligen Tommy Nilsson, som bland annat gjort John Smith i Pocahontas) som imponerade stort på mig som Glädje i såväl långfilmen som kortfilmen ”Jennys första dejt?” och spelet Disney Infinity 3.0. Insatsen är väldigt bra, matchar karaktären minst lika bra som Sharon Dyall och liksom Dan Ekborg sprudlar insatsen av energi och värme. Det som gör att hon hamnar såpass högt på listan är hur bra insatsen är, trots att Linda Olsson var såpass ny i dubbningsbranschen när filmen gjordes. Hon hade visserligen gjort några tv-serier, samt stod crediterad under övriga röster i ”Natt på muséet: Gravkammarens hemlighet”, och har kanske medverkat i andra produktioner som i skrivande stund inte finns på dubbningshemsidans creditslista, men det är i princip allt hon gjort. Direkt efter att jag sett Insidan ut första gången, hoppades jag på att få se Linda Olsson i fler dubbningar. Hittils har hon såvitt jag vet inte gjort något mer i dubbningsväg efter Insidan ut, men om någon därute vet någon produktion efter 2015 som hon dubbat, men som jag missat, får ni gärna hojta till i kommentarerna. 🙂

 

#2: Rikard Wolff som Scar, ur Lejonkungen:

I den kanske mest populära Disneyfilmen någonsin, nästan enbart med konkurens av Frost, finns det gott om bra insatser att välja, så som Anders Aldgård som Zazu, Peter Rangmar och Jan Rippe som Timon respektive Pumbaa, och Svante Thuresson som Rafiki. Andraplatsen på listan pryds dock av mannen bakom rösten till skurken i filmen, den nyligen bortgångne skådespelaren Rikard Wolff (Vila i frid), som gjorde Scars röst. Förutom Scar var han också med i dubbningen av ”Vägen till Eldorado” år 2000, samt som Absolem (alltså Larven) i 2010 års spelfilmsversion av Alice i Underlandet. Såvitt jag kan höra repriserade även Rikard Wolff rollen som Scar i Bloopers-reelen 2011 års Blu-Ray utgåva av Lejonkungen. I uppföljaren var det dock Johan Hedenberg som spelade Scar (en insats som jag ännu inte hört), och i och med Rikard Wolffs hastiga bortgång i november 2017, lär det inte bli han som gör rösten till Scar när karaktären ska gästspela i Lejonvakten. Rikard Wolff passar dock ypperligt som Scar, pratar med bra inlevelse och sjunger också riktigt bra. Han låter också precis så ruskig och likgiltig som karaktären ska göra, och fångar även karaktärens galnare stunder i slutstriden på ett bra sätt.

 

Nu har vi alltså kommit fram till första platsen, men innan jag avslöjar vem jag tycker har gjort den bästa dubbningsinsatsen i Sverige, ska jag ge lite hedersutnämnelser till insatser som var nära att komma in på listan, men som tyvärr inte nådde hela vägen fram:

Stefan Ljungqvist som Frollo i Ringaren i Notre Dame
Hans Josefsson som Gaston i Skönheten och Odjuret
Sissel Kyrkjebö som Ariel i Den Lilla Sjöjungfrun
Peter Harryson som Fille i Herkules
Jan Malmsjö som Lumiére i Skönheten och Odjuret
Svante Thuresson som Rafiki i Lejonkungen
Hans Lindgren som Roqfourt i Aristocats
Beppe Wolgers som Lille John i Robin Hood
Steve Kratz som Mekanikles i tv-serien Aladdin
Tommy Körberg som Odjuret i Skönheten och Odjuret
Peter Jöback som Aladdin i Aladdin
Mikael Samuelsson som Jafar i Aladdin
Claes Thelander som Grimsby i Den Lilla Sjöjungfrun
Åke Lagergren som Clocksworth i Skönheten och Odjuret
Claes Malmberg som LeFou i Skönheten och Odjuret

samt Joakim Jennefors som Quasimodo.

Med det sagt är det dags för att avslöja vem jag anser har gjort den bästa dubbningsinsatsen inom Disney. Några av er läsare har säkert redan listat ut vem jag satt på första plats, så utan vidare dröjesmål kommer nu ettan på min lista:

 

#1: Sofia Källgren som Belle, ur Skönheten och Odjuret:

 

Förstaplatsen på topplistan går inte helt oväntat till Sofia Källgrens insats som Belle i Skönheten och Odjuret, en insats hon repriserat nästan överallt, med undantag för Hos Musse och en Disney on Ice-föreställning. Hennes insats som Belle är riktigt bra, inlevelsen är bra, känslan mycket bra, och hon sjunger dessutom oerhört bra. Hon låter också mer naturligare som Belle än originalrösten Pagie O’Hara (för en gångs skull har jag faktiskt sett filmen på engelska xD), men det kan bero på att Pagie O’Hara var 35 år när hon spelade Belle, medan Sofia Källgren endast var 22 år när filmen dubbades till svenska år 1992, vilket är samma ålder som jag idagsläget är. Hursomhelst så är det värt att nämna att hon är precis lika bra samtliga gånger hon repriserat rollen. Även om ”Belles magiska värld” och ”Skönheten och Odjuret: Den förtrollade julen” inte direkt kommer i närheten av originalfilmen kvalitétsmässigt, blir de ändå något bättre med Sofia Källgren, och att kunna få en halvbra film bättre enbart genom en röstskådespelare, då är det riktigt bra. 🙂

 

Det här var alltså en lista på vad jag tycker är de 10 bästa dubbningsatserna inom Disney. Någon gång under 2018, kommer jag också att göra en topplista med karaktärer utanför Disney, men det kan jag inte lova när det blir. 🙂

Jag vill också passa på att be om ursäkt för den kraftiga förseningen av inlägget, som beror dels på en långvarig förkyldning och dels på glömska.

 

Skriv gärna en kommentar eller ett mail och berätta vilka dubbningsinsatser inom Disney som ni tycker är bäst. 🙂

Ni får också gärna rätta eventuella faktafel och dylikt, det också via kommentar eller mail. 🙂

 

Vi ses i nästa inlägg!