Bortspolad – Dubbningsrecension

År: 2006
Speltid: 84 minuter (1 timme, 24 minuter)
Genre: Animerat / Familj / Komedi
Regissör: David Bowers och Sam Fell
Manus: Dick Clement, Ian La Frenais, m.fl.
Originalmusik: Harry Gregson-Williams

Originalröster:

Roddy St. James – Hugh Jackman
Rita Malone – Kate Winslet
Paddan – Ian McKellen
Le Quack – Jean Reno
Sid – Shane Richie
Spike – Andy Serkis
Albino – Bill Nighy
m.fl.
Svenska röster:

Roddy St. James – Fredde Granberg
Rita – Nadja Weiss
Paddan – Raymond Björling
Le Quack – Fredrik Lycke
Sid – Mats Bergman
Spike – Ola Forssmed
Albino – Göran Engman
Ritas mamma – Annika Jankell
Ritas pappa – Ole Ornered
Liam, Ritas bror – Lawrence Mackrory
Ritas mormor – Annica Smedius
Sniglar – Kristian Ståhlgren, Andreas Nilsson, m.fl.
Amerikansk turist – Ole Ornered
Tabithas pappa – Kristian Ståhlgren
Fisk – Kristian Ståhlgren
Roddys sångröst – Andreas Nilsson

Övriga röster:
Jennifer Carlsson
Sam Molavi
Amelie Eiding
Thomas Hedengran
Kristian Ståhlgren
Sharon Dyall
Magnum Coltrane Price
Anna Lundström
Per Ruskträsk Johansson
Ole Ornered
Rebecca Pantzer

Dialogregi: Sharon Dyall
Sångregi: Sharon Dyall
Dialogöversättning: Per Sandborgh
Sångtexter: Per Sandborgh
Producent: Svend Christiansen
Dubbningsstudio: Sun Studio

bortspolad
I de fina kvarteren i Kensington, bor råttan Roddy St. James med sina rika ägare i ett stort tjusigt hus. Livet leker för Roddy, ända tills den dagen då kloakråttan Sid av misstag hamnar i Roddys hus. Sid tar genast över huset, och när Roddy försöker spola ner Sid tillbaka till kloaken via en toalett, slutar det inte bättre än att Sid lyckas överlista honom och spola ner Roddy i stället. Väl nere i kloaken upptäcker Roddy en hel stad med råttor som är väldigt lik världen på ytan. För att komma upp till ytan behöver Roddy söka hjälp av den tuffa och självständiga råttflickan Rita. Rita har dock egna bekymmer, då hon ständigt jagas av den maffiaboss-liknande Paddan som vill åt en rubin som Rita äger, och som ska ge hennes fattiga familj ett bättre liv. Roddy lovar att hjälpa Ritas familj med sina egna lyxigheter i utbyte mot att Rita hjälper honom hem. Roddy inser dock under tidens gång att det kanske inte är så roligt att vara ett husdjur. Samtidigt smider Paddan en ondskefull plan som går ut på att förinta alla råttor i hela kloaken…

Jag har alltid tyckt bra om DreamWorks filmer, och just Bortspolad har alltid varit en barndomsfavorit för mig. Filmen är också i en klass för sig om man jämför med Disneys stora långfilm från samma år, nämligen Bilar. Filmen innehåller mycket kulturella influenser, en hel del sånger, och brittisk humor när den är som bäst. Karaktärerna är för det mesta mångbottnade och intressanta. Jag uppskattar särskilt att vi får lära känna den kvinnliga huvudkaraktären Rita på ett bra sätt, och att hon dessutom är en riktigt självständig och intressant karaktär med skinn på näsan. Animeringen är också rätt bra, men jag förstår att folk kan ha blivit besvikna av att den inte var stop motion-animerad som till exempel Flykten från Hönsgården och Wallace och Gromit. Om jag fattat det rätt så beror detta på att det inte gick att kombinera vatten med lera, men jag kan ha fel. Trots det så ser det nästan leranimerat ut vid vissa tillfällen. Även musiken är mycket bra. Det varierar mellan nyskrivna låtar och låtar med kända artister som till exempel Billy Idol, Tom Jones, Tina Turner, med flera. I ärlighetens namn så är dock musiken det jag oftast gillar mest med DreamWorks filmer, så det är nog ingen överraskning att jag gillar även det här soundtracket. Storyn är också intressant och för det mesta väl genomarbetad, även om det givetvis inte är perfekt. Dock så kan nostalgin ha färgat av sig, så att jag inte ser uppenbara brister som jag kanske hade gjort om jag sett filmen för första gången i år.

För en gångs skull så har jag faktiskt sett filmen både på svenska och engelska för den här recensionen, och den svenska dubbningen gjordes av Sun Studio, med dubbningsveteranen Sharon Dyall som regissör. I huvudrollen som Roddy (som faktiskt kallas för Robby i dubbningen, ska tilläggas) hör vi Fredde Granberg (1970-) i den svenska dubbningen, samt Hugh Jackman i originalet. Fredde Granberg är antagligen känd för sina många program med sin vapendragare Peter Settman, som Ronny & Ragge, Tratten & Finkel och så vidare. Han har också regisserat till exempel Kosmos & C:o, Hem till Midgård, Doktor Mugg, Familjen Rysberg och Bröderna Fluff, och ska tydligen även göra årets julkalender. Inom dubbning har vi hört honom som bland annat Nille i Vilddjuren, Yeti Monsters Inc, Tulio i Vägen till Eldorado (där Peter Settman gör Miguel), Roffe i Bolt, med mera. Han gör en bra insats och låter någorlunda lik Hugh Jackman. Inlevelsen är också bra, men jag har skiftat mellan att tycka att Fredde och Hugh är bäst i rollen. Något som däremot står klart är att jag minns Fredde som något bättre i rollen än han faktiskt var när jag såg om filmen. Det ska dock tilläggas att Fredde inte sjunger Roddys få sånger själv, det gör i stället dubbningsveteranen Andreas Nilsson (1964-). Det hörs visserligen tydligt att rösten byts ut i sång, men jag ska ändå erkänna att jag inte störde mig så mycket på det, varken nu eller när jag var liten.

Som Rita hör vi Nadja Weiss (1972-) i den svenska dubbningen, medan vi hör Kate ”Rose” Winslet i originalversionen. Nadjas enda andra dubbningsroll enligt dubbningshemsidan är som Drottningen i Frost. Då Kate Winslet är en riktigt bra skådespelerska med väldigt bra röst är det givetvis inte så lätt att fylla hennes skor. Nadja Weiss är absolut en duktig skådespelerska, men lyckas inte riktigt förmedla karaktärens charm och andemening. Hon är inte riktigt heller lik Kate Winslets röst, men talar med bra inlevelse. Insatsen är skaplig, men jag hade hellre sett (hört) någon annan som Rita.

Som skurken Paddan hör vi i original legendaren Ian McKellen, och i den svenska dubbningen hör vi operasångaren Raymond Björling (1956-), barnbarn till den legendariska operasångaren Jussi Björling, som av okänd anledning tog över rollen som Jumba från Lilo & Stitch i Leroy och Stitch, där också Fredde Granberg medverkar. Jag har ingen data på om animén Stitch! har dubbats, och vet således inte om Stefan Ljungqvist i så fall kom tillbaka i rollen, eller om Raymond Björling fortfarande är den officiella rösten till Jumba. Hursomhelst så minns jag att jag tyckte att Raymond var väldigt lik Stefan Ljungqvist när jag var liten. När jag idag lyssnar igenom hans insats som Paddan igen så tycker jag inte riktigt att han är så lik Stefan Ljungqvist som jag tyckte då, men jag har iofs inte sett Leroy & Stitch, så jag vet inte om han låter mer lik Stefan Ljungqvist där. Hursomhelst gör han en bra insats, låter ganska lik originalrösten och talar med bra inlevelse. En bra insats helt enkelt.

Som kloakråttan Sid hör vi Mats Bergman (1948-) som inom dubbning medverkat i den norsk-svenska filmen Folk och Rövare i Kamomilla Stad. Jag är urusel på utländska dialekter (förrutom southern USA-dialekter), men jag hör ändå att Sid i originalet pratar med någon form av dialekt i originalet. I svenska dubbningar brukar oftast brytningar/dialekter antingen hoppas över eller bytas ut mot någon svensk dialekt. I det här fallet valde man det sistnämnda, och således pratar Sid i den svenska dubbningen med bred göteborgska. Mats låter relativt lik originalrösten, men är roligare i rollen och talar bitvis med bättre inlevelse. Under filmens gång tyckte jag också att Mats lät väldigt lik den numera avlidne komikern Lasse Brandeby. Då jag älskar göteborgska eftersom att jag nästan är född där (jag föddes i Mölndal, men har vart i götet typ en miljon gånger då jag är bosatt bara några mil därifrån. xD) så är det gutet att jag gillar denna insatsen. Jag ska dock erkänna att jag liksom i fallet med Fredde Granberg mindes insatsen som något bättre än var den faktiskt var i filmen.’

Som Paddans kusin Le Quack hör vi i engelskt original Jean Reno, och i den svenska dubbningen Fredrik Lycke (1971-) som medverkat i en hel del dubbningar, och som till exempel gör rösten till Blixten McQueen i Disney Infinity. Han har en även en bror som heter Alexander Lycke och som också är aktiv inom dubbning, till exempel sjöng han den manliga stämman i kortfilmen Lava som kom ut för några år sedan. Fredrik Lycke får till den franska brytningen ganska bra, men låter mindre hotfull och låter dessutom marginellt yngre, vilket inte är konstigt då Jean Reno är drygt 20 år äldre än Fredrik. Fredrik gör dock absolut en bra rolltolkning och bibehåller ändå karaktärens charm hyfsat.

Som Paddans hejdukar Spike och Albino hör vi i engelskt original Andy Serkis (känd som King Kong i Peter Jacksons film, samt även som Kapten Haddock i senaste Tintin-filmen) respektive Bill Nighy (känd som Davy Jones i POTC-filmerna), medan vi i svenska dubbningen hör Ola Forssmed (född 1973, som bland annat dubbat Bobby i En extremt långbent film, Zini i Dinosaurier samt Påskharen i Tim Burtons Alice i Underlandet) respektive Göran Engman (född 1953, som vi bland annat hört som Nigel i Hitta Nemo, Bernie i Superhjältarna, Skinner i Råttatouille, och som nu dessutom är den officiella rösten till Farbror Joakim). Ola Forssmed gör en riktigt bra insats och talar med riktigt bra inlevelse. Han låter också riktigt lik originalrösten och är helt klart en av de bästa skådespelarna i dubbningen. Göran Engman är också bra, och talar också med bra inlevelse.

I övriga roller hör vi bland annat Ole Ornered, Annica Smedius, Annika Jankell, Thomas Hedengran, Kristian Ståhlgren, Lawrence Mackrory och regissören Sharon Dyall. Alla talar med bra eller utmärkt inlevelse, och i allmänhet låter alla relativt lika originalrösterna.

Översättningen är också bra, och jag kan inte säga att jag hittade några större brister i översättningen eller reagerade på något nämnvärt. När det kommer till sångerna är de sångerna som sjungs av karaktärerna (åtminstonde de flesta) översatta och dubbade på svenska, medan andra sånger, som till exempel de sångerna som sjungs av Billy Idol, Tina Turner och Tom Jones kvar på engelska, vilket jag tycker är klokt. Det förekommer även en intressant låttext till en av mina favoritlåtar Mr. Lonely, som jag tycker passar ganska bra. Även de andra sångtexterna är någorlunda bra och jag hakade som sagt inte upp mig på någon nämnvärt.

Såvitt jag kan se var det inte svensk bildversion på DVD:n, utan den amerikanska titeln stod kvar i början. Tyvärr så strulade dvd-utgåvan, så jag var tvungen att se merparten av filmen på Netflix. Jag såg inte heller igenom hela eftertexten, så jag vet inte om Netflix har satt ut credits, men jag misstänker att de har gjort det.

Munrörelserna stämmer också ganska bra, och jag reagerade inte något nämnvärt på att något inte klaffade, även om det givetvis inte var perfekt.

En annan intressant sak som är värd att nämna är att Kanal 5 hade en tävling under sensommaren 2006 i samband med premiären av På andra sidan häcken, där första pris var att få dubba en av karaktärerna i Bortspolad. Jag forskade lite i saken, och fick då reda på att det var Jennifer Carlsson som vann tävlingen. Jag har dock i skrivande stund ingen aning om vem hon spelade i dubbningen, men jag misstänker att det kan vara människoflickan som äger Roddy, och som har några repliker i filmens början.

Sammanfattningsvis är det en underskattad film med mycket bra musik, för det mesta passande svenska röster och med bra översättning.

roddysid

Betyg:

Film/serie: 9/10
Röster: 7/10
Inlevelse: 9/10
Översättning: 8/10
Munrörelser: 8/10
Sångtexter: 8/10
Helhetsintryck: 9/10

Totalt betyg: 8.5/10

Dubbningsrecension: Disney Infinity-spelen

Hej hallå allihopa!

Välkommna till en helt ny dubbningsrecension, idag har turen kommit till Disney Infinity-spelen. 🙂
År: 2013 (Disney Infinity 1.0), 2014 (Disney Infinity 2.0), 2015 (Disney Infinity (3.0)
Plattformar: Playstation 3, PC, Wii (endast första spelet), Xbox 360, Playstation 4, Wii U (endast de två sista spelen), iOS, Android, Playstation Vita, Nintendo 3DS, Xbox One
Genre: Sandbox-spel, familjespel

Röster:

Toybox-berättaren – Paul Haukka
Mr. Incredible – Allan Svensson
Elastaflickan – Sandra Caménisch
Violet Parr – Elina Raeder
Dash Parr – Julius Lindfors
Syndrome – Jakob Stadell
Edna Mode – Ewa Fröling
Mirage – Suzanna Dilber
Rick Dicker – Torsten Wahlund
James P. Sullivan – Allan Svensson
Mike Wazowski – Johan Ulveson
Randy Boggs – Jan Mybrand
Kladdis – Johan Lejdemyr
Art – Per Andersson
Don – Adde Malmberg
Terri & Terry – Karl Windén
Jack Sparrow – Jakob Stadell
Hector Barbossa – Steve Kratz
Davy Jones – Christian Fex
Mr. Gibbs – Lars Dejert
Woody – Jan Mybrand
Buzz Lightyear – Fredrik Dolk
Jessie – Anna Book
Hamm – Olli Markenros
Slinky Dog – Ole Ornered
Rex – Stefan Frelander
Blixten McQueen – Fredrik Lycke
Bärgarn – Jan Modin
Holley Blinkers – Lia Boysen
Francesco – Antonio Di Ponziano
Finn McMissile – Roger Storm
Luigi – Ole Ornered
Flo/Ärtan – Birgitte Söndergaard
Ramone – Pablo Cepeda
Fillmore – Niklas Engdahl
Chicks Hicks – Claes Ljungmark
The Lone Ranger – Niklas Engdahl
Tonto – Jakob Stadell
Sheriffen av Colby – Felix Engström
Rapunzel – Dominique Pålsson-Wiklund
Anna – Emelie Clausen
Elsa – Jessica Folcker
Phineas – Teodor Siljeholm
Jack Skellington – Göran Engman
Röjar-Ralf – Matti Boustedt
Vanilja von Sockertopp – Emilia Roosmann
Trollkarlens lärling (Musse Pigg) – Anders Öjebo
Spindelmannen – Adam Portnoff
Black Widow – Jennie Jahns
Kalle Anka – Andreas Nilsson
Aladdin – Albin Flinkas
Prinsessan Jasmine – Myrra Malmberg
Merida – Amy Diamond
Stitch – Andreas Nilsson
Tingeling – Linda Åslund
Maleficent – Jennie Jahns
Anakin Skywalker – Dick Eriksson
Yoda – Gunnar Ernblad
C-3Po – Joakim Jennefors
Glädje – Linda Olsson
Vemod – My Holmsten
Rädsla – Per Andersson
Ilska – Björn Gedda
Avsky – Cecilia Forss
Rassel – Lars-Göran Persson
Manlig hjärnarbetare – Leif Andrée
Kvinnlig hjärnarbetare – Charlott Strandberg
Mimmi Pigg – Lizette Pålsson
Mulan – Mikaela Tidermark
Olaf – Nassim Al Fakir

Hiro Hamada – Jonas Bane

Nick Wilde – Magnus Mark

Judy Hopps – Mikaela Tidermark

OBS! Då rösterna endast står i grupp i de tre spelen har rösterna tagits fram via röstidentifiering, således kan fel förekomma i listan. Jag har inte heller tillgång till alla karaktärer, så några av dem har lämnats utanför listan.

Disney_infinity_24
Disney Infinity är ett sandboxsspel, där man antingen kan spela en linjär story i form av ett playset, eller bygga egna världar i Toyboxen. Konceptet liknar de nyare Lego-spelen, men är mycket mer utväcklat, och i alla tre spelen förekommer det nya saker som gör spelen intressanta att spela. Jag upptäckte spelet själv sensommaren 2013, då jag såg en reklamteaser för spelet i en reklamtidning. Senare stötte jag också på en reklamapp för spelet, kallad ”Disney Infinity: Action”. som visade ett gäng animationer med de tre karaktärerna från startpaketet, Mr. Incredible, Sulley och Jack Sparrow.

Några veckor efter att jag fyllde 18 år samma år, köpte jag startpaketet till Wii, som var den enda konsolen jag ägde då. Visserligen är Wii-versionen den (av de jag spelat i alla fall) sämsta porten av spelet (pga konsolens begränsningar), men spelet var ändå såpass roligt att jag ofta spelade det, och köpte nya figurer och playset. År 2015 sparade jag ihop till en playstation 3 och köpte sedan Disney Infinity 3.0, och fick senare också Disney Infinity 2.0.
Idag är jag fortfarande förtjust i spelen, och jag vågar mig på att säga att det kan vara Disneys bästa spel. Den kombinerar alla Disneys världar på ett bra sätt, och i Toyboxen kan man bygga med alla möjliga föremål och byggnader från Disneyfilmer och tv-serier, till exempel Svärdet i Stenen (som spelar en asfet musikjingel när man kommer nära den), Kung Louies tron, Rapunzels torn, Elsas slott, Lejonklippan och Farbror Joakims kassavalv, och dessutom finns det en mängd modeller av Disneyland-attraktioner som It’s A Small World, Splash Mountain, Haunted Mansion och Space Mountain. Det enda som jag tycker saknas i spelen är att man till exempel inte kan gå in i Monsters University-playsetet med Mr. Incredible. Jag förstår förvisso tanken, men jag tycker ändå att det blivit roligare om man kunde blanda figurerna i playseten som man ville.

Spelet har också bra grafik, underbar musik och bra kontroller.
Då ska vi ta oss en titt på rösterna, en franchise i taget.
Superhjältarna:

I Superhjältarna är Allan Svensson, Elina Raeder, Jakob Stadell, Ewa Fröling och Torsten Wahlund tillbaka som Mr. Incredible, Violet, Syndrome, Edna Mode respektive Rick Dicker, och alla de gör ett lika bra jobb som i filmen. Jag har när detta skrivs i början av september 2018 ännu inte sett Superhjältarna 2, men jag misstänker att de (med undantag för Syndrome som inte är med i uppföljaren av förståeliga själ) är lika bra i den filmen.

Bland de utbytta har vi först Elastaflickan som i både första och andra filmen spelas av Sara Lindh, men som i spelet blivit utbytt mot Sandra Caménisch (1972-) som inom dubbning tidigare gjort rösten till Aurora i Förtrollade Äventyr: Följ dina drömmar. Varför Elastaflickan bytt röst har jag ingen aning om, men det kan vara så att Sara Lindh hade förhinder när spelets dialog spelades in. Sandra Caménisch gör dock en godkänd insats, och det är tydligt att hon försöker efterlikna originalrösten Holly Hunter, men jag föredrar Sara Lindh framför henne.

Dash har av förståeliga själ också bytt röst, då hans röst Dennis Granberg (som tydligen är son till Annelie Berg, enligt Christian Hedlunds podcast Röstskådespelarna) sedan länge troligen kommit in i målbrottet, då han var 20 år när spelets dialog spelades in. I stället är det Julius Lindfors som gör Dashs röst, och han gör en bra insats och talar med bra inlevelse. Vissa stunder är rösten dock aningen för mörk, men det kan man leva med.

Slutligen har även Mirage bytt röst från Eva Röse till Suzanna Dilber (1976-), som gör en mycket bra insats, talar med bra inlevelse och bibehåller karaktärens andemening på ett bra sätt. Jag har ingen aning om varför Eva Röse inte repriserar sin roll som Mirage, men troligen är det även här en fråga om otillgänglighet från skådespelarens sida. Det här spelet var för övrigt sista gången som Mirages originalröst Elizabeth Peña spelade Mirage, då hon sorgligt nog avled 2014, endast 55 år gammal.

Monsters University:

I Monsters University är de flesta rösterna från den filmen också kvar. Mike Wazowski spelas dock här liksom i Monsters University av Johan Ulveson. Den enda som inte har samma röst som i filmen är Kladdis, som görs av Göran Gillinger (1973-) i stället för Olle Sarri. Han gör en mycket bra insats, och ärligt talat reagerade jag inte nämnvärt på att karaktären bytt röst. Det ska dock nämnas att jag inte sett filmen på ett tag, så jag kan inte garantera att jag inte hört något skillnad om jag hade haft filmen i färskt minne.
Pirates of the Carribean:

Då filmerna med Pirates of the Carribean aldrig har dubbats är det här spelet den första (och mig veterligen enda) gången som karaktärerna i filmen fått svenska röster. Jack Sparrow själv spelas av Jakob Stadell (1972-) som gör en bra insats och låter relativt lik Johnny Depp. Hector Barbossa och Davy Jones spelas av Steve Kratz (1961-) respektive Christian Fex (1957-) och båda gör bra insatser, men jag har idagsläget inte sett någon av Pirates of the Carribean-filmerna, så jag kan inte uttala mig om hur lika de låter sina Geoffrey Rush och Bill Nighty. Bland övriga karaktärer finns Tia Dalma som dubbas av Gladys Del Pilar Bergh (1967-) och Mr. Gibbs som spelas av Lars Dejert (1947-) som båda två också gör bra insatser. Jag har idagsläget ingen information om vem som gjorde Pintel och Ragettis röster.

Toy Story i Rymden:

I Toy Story-playsetet medverkar samtliga av skådespelarna från filmerna, med undantag för Guy de la Berg (Rune Ek i första filmen) som tyvärr avled året efter det första spelet släpptes. Han var tydligen sjuk de sista åren, så därför fick Ole Ornered (1964-) ta över rösten som Slinky, och jag misstänker därmed att han också får reprisera sin roll i Toy Story 4 nästa år. I övrigt finns inte mycket att kommentera, då rösterna som sagt är identiska med Toy Story 3. Jag har dock ingen aning om vem som gör Zurgs röst, men eventuellt kan Adam Fietz möjligen reprisera sin roll, då jag minns att han stod med i creditslistan för spelet.
Bilar:

I Bilar-playsetet har Bärgarn, Holley Blinkers, Francesco, Flo/Ärtan, Chicks Hicks och Luigi samma röster som i filmerna. Ramone har visserligen inte samma röst som i de första två filmerna, men i trean spelades han av Pablo Cepeda, precis som han gör i det här spelet. Blixten McQueen har i det här spelet blivit utbytt från Martin Stenmarck till Fredrik Lycke (1971-) som gör en bra insats och låter relativt lik Martin Stenmarcks tolkning. Som Finn McMissile hör vi Roger Storm (1956-) i stället för Göran Strangertz, men då jag inte sett Bilar 2 (som ska vara riktigt dålig) kan jag inte kommentera hans röst ytterligare. Fillmore har också bytt röst från Björn Thudén (som dock repriserade sin roll som Fillmore i Bilar 3) till Niklas Engdahl. Nu har jag inte sett Bilar på hur länge som helst, så jag minns inte riktigt hur mycket man hör av Björn Thudéns gotländska dialekt i rollen, men jag tycker ändå att Niklas Engdahl är helt okej som Fillmore.

The Lone Ranger:
Liksom Pirates of the Carribean har aldrig the Lone Ranger dubbats till svenska, och således blev det första gången som De karaktärerna fick röster här. Jag har hittils identifierat Niklas Engdahl som The Lone Ranger, Jakob Stadell som Tonto, Sharon Dyall som Red Harrington och Felix Engström som Sheriffen. Liksom POC-filmerna har jag aldrig sett The Lone Ranger och kan därmed inte bedömma rösterna rättvist.

Frost:

Från Frost dyker både Elsa, Anna och Olaf upp. Olaf dyker dock upp först i det sista spelet, och spelas då liksom i långfilmen av Nassim Al Fakir. Både Elsa och Anna har dock oväntat bytt röst i spelet. Elsa har bytts ut från Annika Herlitz till Jessica Folcker (1975-) vars röst passar karaktären förvånansvärt bra, trots att hon inte är särskilt lik Idina Menzel som jag har för mig har något ljusare röst. Varför Annika Herlitz byttes ut vet jag inte, men då hon även är musikalartist kan hon ha haft förhinder då spelets dialog spelades in. Annika Herlitz är dock fortfarande Elsas röst, då hon gjort hennes röst i en mängd projekt efter spelet kom ut, däribland Frostfeber och Olafs frostiga äventyr. Anna har också av oklar anledning bytt röst från Mimmi Sandén till Emelie Clausen (1987-) som gör ett riktigt bra jobb. Det är dock inte lätt att jämnföra henne med Mimmi Sandén, då jag ännu inte sett hela Frost på svenska, men av det lilla jag hört av Frosts svenska dubbning får jag ändå säga att Mimmi Sandén är strået vassare.

Röjar-Ralf:

Även karaktärerna i Röjar-Ralf har bytt röst. Ralf spelas här av Matti Boustedt (1974-) i stället för av Magnus Roosmann, och han gör en mycket bra insats, och låter (utifrån hur jag minns Magnus Roosmanns insats) relativt lik den föregående rösten. Vanilja har också bytt röst från Carla Abrahamsen till Emilia Roosmann (vågar man gissa på släktskap med den ovan nämnda Magnus Roosmann?), vilket är väldigt märkligt enligt undertecknad, då Carla Abrahamsen senare var med i Disney Infinity 3.0. Emilia gör dock en bra insats, och talar med bra inlevelse.

Trassel:

Från Trassel medverkar bara Rapunzel, som här spelas av Dominique Pålsson Wiklund (1994-), dotter till Lizette Pålsson, som nuförtiden verkar alternerera med Molly Sandén som Rapunzel. Dominique är helt okej i rollen, men det är svårt att bedömma då jag ärligt talat aldrig varit förtjust i Molly Sandéns röst. Fråga mig inte varför, men så är det. Som Rapunzel var hon dock bra, men jag vet inte om jag skulle säga att Dominique var bättre.

Phineas & Ferb:

Från Phineas & Ferb medverkar Phineas och Agent P. Det var från början tänkt att Ferb också skulle vara med, men han lämnades utanför. Phineas spelas av Teodor Siljeholm, som spelat Phineas i tv-serien, men då detta spelets dialog bör ha spelats in för i skrivande stund 5 år sedan, vet jag inte om Teodor fortfarande är Phineas röst. Jag har ingen kommentar om Phineas röst då jag bara sett ett avsnitt av serien, och det var för snart nio år sedan.

Nightmare Before Christmas:
Jack Skellington från Nightmare Before Christmas medverkar också i spelet, men trots att filmen aldrig dubbades var det inte första gången Jack fick en svensk röst. Bertil Engh sjöng nämligen in sången ”What’s this?” på en Disney Sing-A-Long Songs-vhs. Bertil Engh har dock (såvitt jag vet) inte dubbat så mycket (förutom Puff, som numera verkar göras av Dick Eriksson) på sistone, så det är inte så förvånande att han här är utbytt mot Göran Engman som gör en riktigt bra insats, talar med bra inlevelse och bibehåller röstkaraktären på ett bra sätt.
Spider-Man/Marvel:

Då jag fortfarande har svårt att koppla Marvel (och Star Wars med för den delen) med Disney så har jag inte brytt mig om att spela så mycket med de playseten, men Spider-Man (aka Spindelmannen) är ändå rolig att spela som. Han spelas av Adam Portnoff (1988-), men jag har inte särskilt stor erfarenhet av hans röst för att kunna kommentera insatsen närmare. Jag har även identifierat Jennie Jahns som Black Widow, och det skulle möjligen kunna vara Max Lorentz som Iron Man, men där är jag mycket osäker.

Maleficent:

Maleficent, som här är baserad på Angelina Jolies tolkning från 2014 års spelfilm Maleficent (och som även kallas för det namnet i den svenska dubbningen i stället för Den onda fén) spelas av Jennie Jahns (1969-) som gör en förvånansvärt bra insats. Hon är defenitivt inte den första jag skulle tänka på som Maleficent, men hon fungerar ändå över förväntan som Maleficent.

Aladdin:

Då jag redan kommenterat Albin Flinkass insats som Aladdin i ”Vem är bäst?” så hänvisar jag till den recensionen. 🙂

Modig:

Från Modig har vi Merida som liksom i filmen görs av Amy Diamond, som numera går under sitt riktiga namn Amy Deasismont, som gör en lika bra insats som i originalfilmen.

Lilo & Stitch:

Även här repriserar originalskådespelaren, i detta fallet Andreas Nilsson, sin roll. Precis som i Lilo & Stitch är han riktigt bra som Stitch.

Big Hero 6:

Liksom fallet med Frost och Röjar-Ralf är bägge karaktärernas röster utbytta. Baymax har bytt röst från Morgan Alling till Nick Atkinson, och även om Morgan Alling är bättre, så gör Nick Atkinson också en bra insats och somliga repliker (”Skannar systemets tillståååånd”) är levererade på ett riktigt roligt sätt. Han är dock inte särskilt lik Morgan Alling, så om man nyligen sett Big Hero 6 kan det bli irriterande.

Jag har tyvärr inte lyckats identifiera Hiros röst, men det är i varje fall inte Benjamin Ingrosso (Wahlgren) som gör rösten i spelet. Vem det en är så liknar han originalrösten Ryan Potter mycket mer än Benjamin, men enligt mig är Benjamin Ingrosso bättre i rollen då han låter närmare karaktärens faktiska ålder än originalrösten.

Tingeling:

Liksom i en del av filmerna (Marie Serneholt spelade Tingeling i de första filmerna) spelas Tingeling av Linda Åslund (1988-) som gör en bra insats. Jag har dock inte hört Marie Serneholt i rollen, så jag kan inte utala mig om hon är bäst.

Star Wars:

Liksom i fallet med Marvel har jag fortfarande svårt att koppla Star Wars med Disney, och har därför inte spelat det playsetet mycket heller. Jag har dock i introduktionen identifierat Joakim Jennefors som C-3PO (en bra insats, utifrån hur jag minns Anthony Daniels insats) och Dick Eriksson som Anakin Skywalker. Jag spelade även med Yoda i mobilversionen, och identifierade då Gunnar Ernblad som Yoda. Jag vill minnas att Gunnar Ernblad spelat Yoda tidigare, men jag är inte helt säker.

Insidan ut:

I Insidan ut är de flesta rösterna kvar från filmen, med undantag för Vemod och Ilska. Lyckligtvis är Linda Olsson (Glädje) och Per Andersson (Rädsla) fortfarande kvar i sina roller, vilket jag uppskattar då de var mina favoritskådespelare i filmen.

Vemod spelas i alla fall här av My Holmsten som i mitt tycke faktiskt är strået vassare än filmens röst Ulla Skoog, då My är mycket mer lik originalrösten Phyllis Smith. Ulla Skoog är dock på inget sätt dålig som Vemod, men jag tycker ändå att My är bättre.

Sedan har också Ilska bytt röst från Björn Granath (vila i frid) till Björn Gedda som gör en mycket bra insats och låter riktigt lik Björn Granaths röst. Ärligt talat fick jag anstränga mig hårt för att höra om det var Björn Gedda eller Björn Granath och det är ett mycket bra betyg.

Mulan:

Mulan spelas av Mikaela Tidermark (1986-) vars röst jag börjat uppskatta mer och mer. Hon passar bra som Mulan, även om jag alltid kommer förknippa Divina Sarkany med rollen.

Musse och hans vänner:

De sista karaktärerna vi kommer gå igenom är Musse Pigg (som medverkar två gånger, dels som Trollkarlens lärling i första spelet, och dels som sig själv i tredje spelet), Mimmi Pigg och Kalle Anka. Alla tre spelas i vanlig ordning av Anders Öjebo, Lizette Pålsson och Andreas Nilsson som i vanlig ordning gör en strålande insats.
Slutligen har vi Toybox-berättaren, vars röst görs av Paul Haukka och som är spelets största problem. Inte för att rösten är dålig, utan för att den är jäkligt irriterande, då hans röst hela tiden upprepas gång på gång, och till råga på allt finns det ingen funktion för att stänga av berättaren. Det blir lite tröttsamt när man har hört ”Ställ en playset-del på Disney Infinity-basen för att besöka det playsetet” ungefär 30-40 gånger. xD

Idagsläget har jag inte tillgång till bland annat Nick Wilde, Judy Hopps, Baloo, Doris, Nemo, Alice, Hattmakaren, Tiden, Pricken, m.m så därför kan jag inte kommentera deras röster, och jag har heller ingen information om vem som spelar Pleakley eller Merlin. En inte allt för vild gissning är dock att det kan vara Jakob Stadell som repriserar sin roll som Nick, då han redan är med i spelet som Syndrome, Jack Sparrow och Tonto.

Sammanfattningsvis har dock spelet en bra dubbning, och jag kan varmt rekommendera att ni försöker få tag i det. Man måste dock i så fall gå via begangnatmarknaden då alla Disney Infinity-produkter såvitt jag vet är utgångna idagsläget. Om någon vet om det finns någon sida där man fortfarande kan beställa Disney Infinity-produkter får ni gärna höra av er i kommentarerna.

Vi hörs i nästa inlägg!

/Tony

EDIT: 2018-12-02: Creditslistor till de första två spelen har lagts ut på en annan blogg, så därför har jag korrigerat namnen på de skådespelarna jag hade fel på. Jag ber också om ursäkt för att utseendet i listan med röster ser skumt ut vid somliga partier. Slutligen vill jag också säga att fel fortfarande kan förekomma i recensionen, så om ni ser något fel får ni gärna kontakta mig. 🙂

Julkalender 2017, Lucka 9: Specialavsnitt! – Vem är bäst?: Karaktärer från Musse Pigg och Kalle Ankas universum.

Hej hallå allihopa!

Varmt välkommna tillbaka till min julkalendersvit. Idag har vi kommit fram till den nionde omgången av ”Vem är bäst?”. Trots att det inte är någon speciell dag idag, så blir dagens omgång ändå en specialare. Idag ska jag nämligen ta mig en titt på ett gäng figurer ur Kalle Anka och Musse Piggs universum som inte har haft så många röster genom tiderna.

Först ut är Ludwig von Anka, en knasig professor från Österrike.

Hasse Jonsson (1957-) är Ludwigs första svenska röst, som gjorde rollen i DuckTales, där Ludwig hade ett gästspel som Joakims psykiatiker. Hasse gör en bra insats och låter relativt lik originalet, men han struntar i den tyska brytningen, vilket tyvärr ger honom minuspoäng. Annars en ganska bra insats.

Andreas Nilsson (1964-) är nästa röst, och han gjorde rösten i Bonkers. När jag år 2021 har uppdaterat en massa omgångar med röster som tidigare varit icke tillämpbara, så har jag dock ändå inte lyckats komma över något klipp på Andreas som Ludwig i Bonkers, därmed tvingas jag fortfarande att lämna honom utanför listan.

Bertil Engh (1952-) är nästa person som spelade Ludwig, och han gjorde rollen bland annat i Quack Pack och vissa ramberättelser i ”Bästa”-vhs-serien Han gör en bra insats, talar med bra brytning och låter lik originalet.

Gunnar Uddén (1935-) är nästa person, och kanske den som gjort rollen längst, nämligen från 1999 fram tills 2015. Han passar bra i rollen, låter hyfsat lik originalrösten och talar med bra brytning. Kanske är jag färgad av nostalgin, men detta är en mycket bra insats.

I kortfilmsserien Musse Pigg är det Jacob Nordenson (1953-) som gör Ludwigs röst, och han gör en bra insats. Hans insats har vissa likheter med Gunnar Uddén, men brytningen är något sämre. Ändå en helt godkänd insats.

I rebooten av DuckTales är det Daniel Goldmann (1968-) som gör Ludwigs röst i första och andra säsongen, och han gör en fullt godkänd insats, även om brytningen tyvärr låter mer fransk än tysk i den första säsongen. Han lyckas bättre med brytningen i andra säsongen, men där är rösten i stället för mörk.

Hasse Jonsson (1957-) är nästa röst, och ni kanske tror att jag skrivit fel. Men Hasse repriserar faktiskt sin roll som Ludwig i det avsnittet där karaktären medverkar. Till skillnad från 1989 så använder Hasse nu en tysk accent, och insatsen är därmed marginellt bättre. Det är därför som Hasse har två placeringar i topplistan.

Enligt uppgift ska Svante Thuresson ha gjort Ludwigs röst i DuckTales-rebooten. Karaktären har visserligen dialog i den tredje säsongen, vars avsnitt ännu inte ligger ute på Disney+ när denna uppdateringen skrivs (2021-01-17), därför vet jag inte med säkerhet om Svante verkligen gjort Ludwig.

Topplistan över Ludwigs röster blir:

  1. Gunnar Uddén
  2. Bertil Engh
  3. Jacob Nordenson
  4. Hasse Jonsson 2020
  5. Daniel Goldmann
  6. Hasse Jonsson 1989

Ej tillämpbart: Andreas Nilsson

Härnest på tur är Oppfinnar-Jocke.

Stig Grybe (1928-2017) är den första rösten, och gjorde rollen i bland annat DuckTales, skivan Stål-Kalle på Äventyr och några musiksagor. Stig passar mycket bra i rollen, talar med bra inlevelse och bibehåller röstkaraktären på ett bra sätt.

Anders Öjebo (1966-) är den andra rösten, och han gjorde rollfigurens få repliker i Sportfånen Långben som Fotbollstjärna. Anders gör en helt okej rolltolkning, även om det är svårt att bedöma på det lilla material han gjort som Jocke, men han passar ändå bra i rollen.

Gunnar Uddén (1935-) är den tredje rösten, och han gjorde rollen i spelet Kalle Anka: Quack Attack från 2000. Han gör en bra insats, talar med bra inlevelse och låter hyfsat lik originalrösten. Han är inte min favorit, men passar ändå ganska bra.

När Oppfinnar-Jocke dök upp i rebooten var det Niklas Engdahl (1974-) som gjorde rösten i två av avsnitten där karaktären medverkade. Nu är ju karaktären lite annourlundare i rebooten, men trots det tycker jag inte riktigt att Niklas passar som Jocke något vidare. Rösten är alldeles för mörk för min smak.

Den andra rösten i rebooten är Johan Hedenberg (1954-) som gör rösten i tre avsnitt. Nu är ju som sagt karaktären lite mer ”tuffare” i rebooten, men enligt mig är rösten lite för mörk och ”skurkaktig” trots det.

I omdubbningen av gamla DuckTales från 2020 är det Pontus Gustafsson (1955-) som gör Jockes röst, ett mycket klokt val enligt mig. Pontus gör rollen med bravur, låter hyfsat lik originalrösten, matchar Stig Grybe helt okej och bibehåller röstkaraktären på ett bra sätt.

Min topplista för Oppfinnar-Jockes röster blir följande:

  1. Stig Grybe
  2. Pontus Gustafsson
  3. Anders Öjebo
  4. Gunnar Uddén
  5. Niklas Engdahl
  6. Johan Hedenberg

Tredje figuren ut idag är Kalles odrägliga kusin Alexander Lukas.

Alexander Lukas första röst i Sverige är Hasse Jonsson, som gjorde Alexanders röst i några avsnitt av DuckTales. Den här versionen av Alexander Lukas var dock inte odräglig, egoistisk och osympatisk, utan snarare en artig och trevlig kille. Därför passar Hasse Jonssons tolkning inte riktigt ihop med hur jag ser Alexander Lukas, men insatsen är ändå relativt bra.

I spelet Kalle Anka: Quack Attack var det Roger Storm som gjorde Alexanders röst. Det här spelet porträtterar Alexander Lukas mer som den odrägliga och osympatiska figur han oftast är i serietidningarna, vilket jag uppskattar. Därför tycker jag att Roger Storm gör Alexander Lukas bättre, då hans Alexander låter otrevligare och snobbigare.

Sedan har vi rebooten, där Anton Körberg gör Alexanders röst. Han gör en mycket bra insats och bibehåller karaktären på ett bra sätt, men är inte riktigt lika träffsäker som Roger Storm, inte riktigt lika bra som Andreas Nilsson, omen bättre än Hasse Jonsson. Därmed tar han tredje platsen framför Hasse Jonsson men bakom Roger och Andreas.

Till sist har vi Andreas Nilsson (1964-) som gör rösten i omdubbningen av gamla DuckTales. Han gör en ypperlig insats, passar bra i rollen och talar med bra inlevelse. Ursprungligen var Roger Storm på första platsen, men Andreas knuffar ner honom till en andra plats i stället.

Min topplista för Alexander Lukas blir följande:

  1. Andreas Nilsson
  2. Roger Storm
  3. Anton Körberg
  4. Hasse Jonsson

Härnest ska vi ta oss en titt på Klarabella Ko, som liksom Alexander Lukas enbart har haft tre röster, i alla fall som jag känner till.

Först ut är Monica Forsberg (1950-) som gjorde Klarabellas röst i originaldubbningen av Prinsen och Tiggarpojken. Monica är förvisso en duktig skådespelerska, men hennes insats som Klarabella är inte den bästa. Klarabella har dock inte särskilt många repliker i filmen, så det är inget stort problem egentligen, men Monica hamnar tyvärr bakom både Anna och Charlotte.

Sen har vi Anna Norberg, som gjorde rollen från 1990-talets andra hälft till och med 2000-talets andra hälft. Hon gjorde rollen i bland annat omdubbningen av Prinsen och Tiggarpojken, Hos Musse, Musses Verkstad, De tre musketörerna och första säsongen av Musses Klubbhus. Personligen tycker jag att hon gör en mycket bra insats som Klarabella och talar med bra inlevelse. Röstkaraktären är också mycket bra, och hon låter också relativt lik originalets April Winchell.

Sedan har vi Charlotte Ardai Jennefors som började spela Klarabella i den andra säsongen av Musses Klubbhus. Karaktären har senare varit med i kortfilmsserien ”Musse Pigg”, och jag tror (eftersom att Klasse Häst är med) att hon också är med i ”Musse och Rallygänget”. Jag har dock ingen koll på om det fortfarande är Charlotte Ardai Jennefors som gör Klarabella röst där, så någon med mer kunskap om det får gärna upplysa mig mer.

Charlotte gör också en mycket bra insats, och låter faktiskt ganska lik Anna Norberg. Nu är ju jag välbekant med hennes röst, så det är inga problem för mig att höra att det är hon och inte Anna Norberg, men för barn så är det nog svårare att höra skillnad mellan insatserna. Även här är inlevelsen och röstkaraktären bra.

Då återstår originaldubbningen av Prinsen och Tiggarpojken. I dagsläget har jag inte sett den, och Klarabellas röst står inte utsatt på till exempel Dubbningshemsidan. Det skulle ju kunna vara Anna Norberg, men jag har tyvärr ingen aning om hon redan var Klarabellas röst när filmen dubbades för första gången, vilket bör ha varit runt 1994-1996. Därför får ni återigen gärna säga till om ni vet mer om Klarabellas röst där.

Min topplista för Klarabella blir i alla fall följande:

1. Anna Norberg
2. Charlotte Ardai Jennefors

3. Monica Forsberg

Nu ska vi ta oss en titt på ett par skurkar. Först ut är trollpackan Magica de Hex.

Magicas första röst är sångerskan Siw Malmkvist. Siws röst som hon använder här passar utan tvekan till häxor, det är bara ett problem. Serielegenden Carl Barks, som skapade Magica, sade uttryckligen att han skapade Magica för att gå emot trenden med att häxor är gamla och fula. Således tycker jag att en gammal häxlik röst inte riktigt passar på Magica, som ska föreställa vara yngre och vackrare än vanliga häxor. Inlevelsen och själva insatsen är det väl inget fel på egentligen, men jag tycker helt enkelt inte att Siw Malmkvist passar så bra i rollen. I säsong 1 alternerar Siw Malmkvist med Lena Ericsson i rollen som Magica. Lena Ericssons insats, om än fortfarande för ”häxlik” låter yngre och mer passande. Nu vet jag inte om det var ljudkvalitén eller Lenas fel, men stundtals var det lite svårt att höra vad hon sa. Det ska dock tilläggas att jag har en medfödd hörselskada, så det kan mycket väl vara den som spökar. Inlevelsen och röstkaraktären är det dock inget fel på.

I KM Studios dubbning av DuckTales, samt musiksagan ”Magica de hex jagar turkronan” och spelet ”Kalle Anka: Quack Attack” är det Birgitta Fernström som gör Magicas röst. Tyvärr har jag ännu inte fått tag på säsong 2 av DuckTales, och har inte heller fått tag i musiksagan som Fernström gör Magica i, och således får jag göra min bedömning efter hennes insats i det tidigare nämnda spelet. Liksom Malmkvist låter hon lite för häxlik, men ändå bättre och yngre. Inlevelsen är det inget fel på heller. Det är dock lite svårt att bedömma insatsen, då man lagt på en massa eko-effekter på hennes röst, men då jag som sagt inte har tillgång till någon annan produktion där Magica görs av Birgitta Fernström, var jag så illa tvungen att bedömma efter spelet.

I rebooten och i omdubbningen av gamla DuckTales är det Ayla Kabaca (1978-) som gör rösten. När jag först hörde det blev jag fundersam på om det skulle fungera, men det fungerar i alla fall i omdubbningen. Hon gör en bra insats, och förmedlar både karaktären i DuckTales, och karaktären som Carl Barks skapade, och talar med bra inlevelse. Därmed tar hon första platsen framför Lena Ericsson.

Min topplista för Magica blir i alla fall följande:

  1. Ayla Kabaca
  2. Lena Ericsson
  3. Birgitta Fernström
  4. Siw Malmkvist

Sista karaktären för idag blir Guld-Ivar Flinthjärta, som har flest röster av de vi går igenom idag.

Guld-Ivars första röst är Tor Isedal, som gjorde honom i första säsongen av DuckTales. Nu har jag inte hört orginalets Hal Smith, men rösten passar ändå mycket bra med karaktären, och inlevelsen är också bra. Jag skulle också säga att Tor Isedals något skrovliga röst passar bättre till Guld-Ivar än till Nalle Puh, i alla fall den rösten Isedal hade i Nya Äventyr med Nalle Puh.

Efter Isedal var det Steve Kratz som tog över. Han gör också en mycket bra insats och låter också lagom skrovlig. Inlevelsen och röstkaraktären är också bra. I ett avsnitt av säsong 1 (nämligen Horse Scents) är det Peter Harryson som gör Guld-Ivars röst, vilket är lite lustigt då hans far John Harryson spelade Joakim von Anka, Guld-Ivars ärkerival i serien. Peter Harryson är helt okej i rollen, men hans röst är för förknippad med Shaggy för att riktigt passa som ondskefull. Jag kan dock tänka mig att han passar bättre som Guld-Ivar för dem som (till skillnad från mig) är uppvuxen med Harryson som Miles Mayhem i ”M.A.S.K.”

I KM Studios dubbning av DuckTales var det knasigt nog Per Sandborgh som gjorde Guld-Ivars röst, trots att han blivit kickad som både Sigge McKvack och de andra karaktärena han spelade. Per Sandborgh låter inte riktigt lika skrovlig som Isedal, Kratz och Harryson, men gör trots det en godkänd insats, och talar med bra inlevelse. Per Sandborgh gör även Guld-Ivar i den nya DuckTales-rebooten, och där passade han mycket bättre som Guld-Ivar. Han gjorde även Guld-Ivars röst i omdubbningen av DuckTales, och passade bra även där.

Av någon outgrundlig anledning valde Disney att låta KM Studio dubba om ett par avsnitt från säsong 1 till vhs-filmen ”Vattenankor”, och då var det Gunnar Uddén som gjorde Guld-Ivars röst. Den här insatsen är också hyfsad, men är inte i toppstriden. Insatsen får dock ett pluspoäng på grund av VHS-filmens nostalgifaktor. Trots nostalgin tycker jag ändå att det var konstigt att man valde att dubba om några av avsnitten. Omdubbningen finns för övrigt med på ett avsnitt på dvd:n ”Knatte, Fnatte & Tjatte på Äventyr: Volym 2”.

Till sist har vi den enda icke-DuckTales rösten, nämligen Ulf Källvik som gjorde rösten i musiksagan ”Farbror Joakims skattjakt”, baserad på ett av pilotavsnitten av DuckTales. Han gör en hyfsad inlevelse, och låter hyfsat lik Tor Isedal, om än betydligt mindre skrovligare och ondskefullare. Källviks inlevelse har jag ingen kommentar om. Insatsen är dock väldigt mycket svagare än de andra rösterna.

Min topplista för Guld-Ivar Flinthjärta blir följande:

1. Tor Isedal
2. Steve Kratz
3. Per Sandborgh
4. Gunnar Uddén
5. Peter Harryson
6. Ulf Källvik

Så, det var alltså dagens del av julkalendersviten. Nu är jag nyfiken på att höra hur ni tyckte att det här specialavsnittet var, ska jag göra flera sådana i framtiden, där jag pratar om fler karaktärer i ett inlägg, eller ska jag bara köra en karaktär i varje omgång? Skriv gärna förslag och förbättringar. 🙂

Imorgon blir det i alla fall en ny omgång av ”Vem är bäst?”, missa för all del inte det. 😉

Gamla recensioner #1 – DuckTales (Media Dubb)

DuckTales_Opening_Title.png

Redan 2011, när jag var 16 år, började jag skriva recensioner på olika dubbningar. Där och då hade jag givetvis inga planer på att publicera mina verk online, utan skrev det mest för skojs skull. Nu, 6 år senare, tänker jag släppa recensionerna som jag skrev då, med färska kommentarer om vad jag tycker om dubbningen idagsläget.

Samtliga recensioner i den här serien kommer att vara inklippta direkt från Microsoft Word, komplett med felstavningar och dylikt, allt för att efterlikna originalet så mycket så möjligt.

I och med DuckTales-rebooten som har premiär samma dag som det här skrivs, så ska vi ta oss en titt på recensionen jag skrev av Media Dubbs dubbning av DuckTales.

Innan jag klistrar in den så ska jag bara upplysa, att Media Dubb dubbade säsong 1 (alltså avsnitt 1-65), medan KM Studio dubbade de restrerande avsnitten, som därmed utgör säsong 2. KM Studio dubbade dessutom om ett par avsnitt som Media Dubb redan dubbat för videofilmen Vattenankor, men större delen av första säsongen har enbart en dubbning.

 

Svenska Röster:

Knattarna – Staffan Hallerstam
Farbror Joakim – John Harryson
Sigge – Per Sandborgh
Oppfinnar-Jocke – Stig Grybe
Fru Matilda – Irene Lindh
Anki – Lena Ericsson
Albert – Gunnar Ernblad
Guld-Ivar Flinthjärta – Tor Isedal / Per Sandborgh / Steve Kratz / Peter Harryson
Alexander Lukas – Hasse Jonsson
Kalle Anka – Andreas Nilsson
Magica De Hex – Siw Malmqvist / Birgitta Fernström
Dufus – Hasse Jonsson
Spökplumpen – Gunnar Ernblad
Björnbusar – Calle Reblihander / Per Sandborgh / Gunnar Ernblad / Bertil Engh

Disneys serie med Farbror Joakim och Knattarna i spetsen började 1987. I Sverige finns det två dubbningar. En av Media Dubb (den som jag kommer att recensera här) och en av KM Studio som bland annat används på videofilmen Vattenankor och på ett avsnitt på dvd:n Knatte, Fnatte och Tjatte på äventyr – vol 2. Denna dubbningen åsyftar som sagt Media Dubbs klassiska dubbning av serien. I rollen som Knattarna hör vi Staffan Hallerstam (som bland annat spelade Bosse i Karlsson på Taket). Han passar bra i rollen även om han låter en aning burkig då hans röst troligen förvrängts elektroniskt. I rollen som miljadären Joakim von Anka hör vi ingen mindre än John Harryson. Han spelar inte Farbror Joakim, han praktist taget ÄR Farbror Joakim. Han passar perfekt i rollen och talar med utmärkt inlevelse och utmanar till och med Orginalrösten Alan Young. I rollen som Farbror Joakims pilot (senare Darkwing Ducks) Sigge McQuack hör vi dubbningsveteranen Per Sandborgh. Han passar mycket bra i rollen och vinner lätt över Ulf Källvik som tog över rollen när KM Studio tog över dubbningen. Per talar också med bra inlevelse. Per medverkar för övrigt inte bara som Sigge utan även som Guld-Ivar Flinthjärta och som en björnbuse. I rollen som Hushållerskan Matilda hör vi veteranen Irene Lindh, som här använder en rätt jobbig röst, men hon är godkänd. I rollen som Oppfinnar-Jocke hör vi Stig Grybe som precis som John Harryson är sin rollfigur. Stig passar utmärkt i rollen, och talar med god inlevelse i alla fall i dom avsnitten jag har sett. Som Guld-Ivar Flinthjärta hör vi inte mindre än 4 stycken skådespelare (!), först Tor Isedal som jag inte har hört, sedan av Per Sandborgh, Steve Kratz och till slut av Peter Harryson i avsnittet ”Hästkapplöpningen”: Jag har personligen inte hört alla fyra, men av dom jag hört (Per Sandborgh och Peter Harryson) är Per Sandborgh bättre. I rollen som lilla Anki hör vi Lena Ericsson. Hon passar bra i rollen som ynklig och talar med god inlevelse. Som Kalle Anka som ibland medverkar som gästroll hör vi Andreas Nilsson (Som för övrigt gjorde Kalle för första gången här), som alltid är duktig, förutom att han här talar otydligt ibland. Som Magica de Hex hör vi ingen mindre än Siw Malmqvist. Såvitt jag kan bedöma passar hon bra i rollen, men jag har personligen inte hört Lena Ericsson och Birgitta Fernströms insatser. Förutom dessa medverkar för det mästa bra skådisar som till exempel Hasse Jonsson (Alexander Lukas, Dufus), Gunnar Ernblad (Spökplumpen, Albert, Björnbuse) och Calle Rebhiander (Björnbuse). Dom flesta passar bra in i sina roller och dom flesta talar med god, bra eller utmärkt inlevelse. Serien är välgjord och rolig och jag rekommenderar den verkligen för dom som vill njuta av Knattarna, Farbror Joakim, Kalle Anka, Oppfinar-Jocke, Björnligan och Alexander Lukas. Serien från 10/!0 och dubbningen får 9/10. *********

 

Kommentar:

För det första, så kan man se en hel del fel i själva röstlistan ovan. Dels stavar jag Carl-Johan Rehbinder som ”Calle Reblihander” och dels så crediterar jag Bertil Engh som en av björnbusarna, trots att han bara gör rösten i KM Studios dubbning. Jag crediterar även Birgitta Fernström som Magica de Hex, trots att hon också bara medverkar i KM Studios version. Dessutom så spelar Per Sandborgh bara Guld-Ivar i säsong två också, men där kan jag ändå förstå att jag skrev som jag skrev, eftersom att jag då inte visste i vilka avsnitt som Guld-Ivar hade vilken röst.

Om vi bortser från att jag stavat fel på en del skådespelare och crediterat fel, så måste jag ändå säga att jag håller med det mesta jag skrev om i recensionen. Dock så ställer jag mig frågande till vad jag menar med att Irene Lindh ”talar med en ganska jobbig röst” ? Såvitt jag minns hade Irene Lindh ungefär samma röstläge som Matilda i ”Kurage, den hariga hunden”, som inte direkt är jobbig, utan mest tantig. Jag trodde först att jag råkat skriva fel, och egentligen menade Ankis röst, men inte heller hennes röst är särskilt irriterande i mina öron. Dessutom så undrar jag också om ”ynklig” verkligen är rätt ord för Anki. Personligen så skulle jag säga att Lena Ericsson inte låter ynklig. Däremot skulle jag säga att hon lyckas låta så liten som karaktären ska vara.

För övrigt, så tror jag att jag inte alls hade hört Per Sandborgh som Guld-Ivar Flinthjärta när jag skrev recensionen. I stället tror jag att jag syftade på Tor Isedal, eftersom att det är han som gör rösten till Guld-Ivar i avsnitten på DuckTales dvd:erna som släpptes för snart 10 år sedan. Det ska dock tilläggas att ett avsnitt på den andra dvd:n är med KM Studios dubbning, och där spelar Gunnar Uddén Guld-Ivar i stället. Jag är även 100% säker på att jag hört Gunnar Uddéns tolkning av Guld-Ivar Flinthjärta när recensionen skrevs, då jag hade videofilmen ”Vattenankor” som barn, trots att jag skrev motsatsen i inlägget.

Jag har ingenting att kommentera vad gäller det jag skrev om Farbror Joakim och Knattarnas röster, och inte heller om Stig Grybes insats som Oppfinnar-Jocke. Däremot är jag förvånad att jag bara nämnde Gunnar Ernblads insats som Albert som hastigast, då Ernblad gör en mycket bra insats i den här serien, både som Albert och som en rad andra figurer. Som parantes kan jag nämna att Gunnar Ernblad var utbytt som Albert i långfilmen baserad på DuckTales, och där var det Roger Storm som spelade Albert i stället. Det var inte helt lyckat, även om Roger Storm absolut är en bra skådespelare.

Jag älskar förresten hur osäker jag var på Magica de hex röst, eftersom att jag skrev ”såvitt jag kan bedömma passar hon bra i rollen”. Egentligen var jag inte alls säker på hennes röst. Idagsläget så måste jag tyvärr säga att jag inte riktigt tycker att Siw Malmqvist passar som Magica de Hex. Magica spelas dock inte bara av Siw Malmqvist i första säsongen. Efter att ha skummat igenom avsnitten som Magica medverkar, kan jag konstatera att i de sju avsnitten hon medverkar i, så gör Siw Malmqvist rösten i fyra avsnitt, och Lena Ericsson i de övriga tre. Personligen tycker jag att Lena Ericsson fungerar mycket bättre som Magica än Siw Malmqvist, men troligen så är jag nog ensam om att tycka det. xD

För övrigt har jag läst att Media Dubbs version ska ha väldigt dåligt ljud. När jag såg serien på VHS och DVD som yngre tänkte jag inte på det, men när jag nu såg om serien så tyckte även jag att ljudet inte var något att hänga i julgranen vid somliga partier. Det kan dock bero på källan som avsnitten komifrån. Den källan har jag ingen aning om, eftersom att jag sett avsnitten på nätet.

Sammanfattningsvis så är recensionen relativt välskriven, om än för kort. Den innehåller många nybörjarfel, som felstavningar, felcrediteringar, minnesförlust, med mera, men jag skulle ändå säga att den fortfarande representerar relativt väl vad jag tycker om dubbningen.

 

I nästa omgång av ”gamla recensioner” kommer vi ta en titt på min recension av KM Studios första dubbning av Nya Äventyr med Nalle Puh. Den omgången kommer släppas i november i år, så missa inte det. 🙂

 

Vem är bäst? – Kalle Anka

Vem är bäst? – Kalle Anka

donald

Varmt välkommna till en ny omgång av ”Vem är bäst?”, en serie inlägg där jag tar mig en titt på karaktärer som haft minst två svenska röster genom tiderna, för att sedan ge mina omdömmen på skådespelarna i fråga för att kunna berätta för er vem jag tycker är bäst. Som ni säkert vet så tar jag även med skådespelare från datorspel, musiksagor, och i vissa fall även trailerröster i omgångarna, då jag anser att en svensk röst är en svensk röst, oavsett var den kommer ifrån.

Dagens recensionsoffer är den kanske mest populära ankan i hela världen, en anka som till slut puttade ner Musse från pedistalen som den mest populära Disney-figuren, nämligen Kalle Anka!

Låt oss börja med originalrösterna. Kalle har i regel haft två engelska röster, först Clarence Nash från Kalles debut 1934, fram tills Clarence dog i leukumi år 1985, och sedan dess Tony Anselmo, som gör rösten med start i DuckTales. I år (2017) har Kalle även fått en ny tillfällig originalröst, nämligen Daniel Ross, som tillfälligt hoppade in i ”Musse och racergänget”; då Anselmo var upptagen med att spela in den nya DuckTales-serien. Sedan har säkert fler hoppat in någon enstaka gång, jag har bl.a hört att Jack Wagner skulle gjort Kalles röst i nöjesparker, men de här tre herrarna är de som är de mesta Kalle-rösterna i USA.

Med det sagt så går vi direkt in på de svenska rösterna.

Rune Halvarsson:

Den allra första Kalle-rösten jag stött på är Rune Halvarsson (1911-1969) som gjorde rösten till Kalle i kortfilmen ”Chef Donald” år 1942 enligt Svensk filmdatabas. Samma kille spelade för övrigt även Musse i 1950 års originaldubbning av Pank & Fågelfri (se ”Vem är bäst?: Musse Pigg”). Kortfilmen Chef Donald släpptes 2009 på DVD i Sverige i utgåvan ”Kalle Ankas 75-års jubileum”, men var där omdubbad. Således har jag tyvärr aldrig hört Halvarssons insats som Kalle, men jag tar ändå med honom och andra röster jag inte hört för att göra det så komplett så möjligt. Det är i nuläget i alla fall oklart hurvida Halvarsson gjorde Kalles röst vid fler tillfällen, eller om ”Chef Donald” var en engångs-förtelse. Med största sannolikhet så var nog dock insatsen inte något speciellt, då Halvarsson säkerligen skulle blivit uppmärksammad och ihågkommen om han på egen hand skulle kunna få till Kalles röst.

E.H. Brochmann:

I 1950 års svenska originaldubbning av Pank & Fågelfri (eller Bongo och Musse och Bönsjälken som den ursprungligen hade som svensk titel), är det den för mig okände E.H. Brochmann som gör rösten till Kalle. Nu har jag egentligen inte sett hela ”Musse och bönsjälken” med originaldubbningen (vilket jag gärna skulle vilja), men jag har på Dubbningshemsidan hört ett ljudklipp på hans insats här, som jag länkar så att ni ska kunna höra eländet: http://www.dubbningshemsidan.se/kalle-brochman.mp3

Som ni kanske hör så är E.H. Brochmann ingen höjdare som Kalle Anka. Det är smärtsamt uppenbart att rösten förvrängts på elektronisk väg. Nu förstår jag att teknologin inte var sådär jättebra på 1950-talet, men ändå.

Själva skådespeleriet och inlevelsen är väldigt svår att kommentera över, då den elektroniska bearbetningen gör det oerhört svårt att höra hur mycket känsla som lagts i rösten. Dessutom låter rösten direkt obehaglig vid somliga tillfällen.

Jag har som sagt inte sett hela filmen med den svenska originaldubbningen, men användaren ddubbning på Dubbningshemsidans forum, skrev i en tråd att Brochmanns röst förändrades märkbart senare i filmen när Kalle blir piggare, samt att rösten låter en smula femenin vid sång. I det klippet jag har hört och länkat till ovan, så är rösten så hårt bearbetad att jag inte alls kan uppfatta könet på skådespelaren i fråga. Som parantes kan nämnas att Kalles nederländska röst i flera år (och görs fortfarande kanske?) av en kvinna, så allt är möjligt.

I alla fall så är insatsen inget vidare, och klart den sämsta som jag har hört.

Hans Lindgren:

I ett gäng kortfilmssamlingar från sent 1970-tal till tidigt 1980-tal var det Hans Lindgren (1932-2012) som gjorde Kalles röst. Fram tills 2017, då detta inlägget ursprungligen skrevs, var det enda sättet att höra Lindgrens insats som Kalle genom att kolla på en vhs-trailer som förekom på VHS-filmerna ”En dag med Kalle Anka”, ”Pluto och hans kompisar” och ”Långbens snurriga värld”, där man kunde höra en kort replik. Jag vet inte om de dubbningarna ens ligger på svenska Disney+, men år 2020 så dök två dubbningar med Hans Lindgren överraskande upp på Disney+, nämligen de till ”Bearly Asleep” och ”Grand Canyonscrape”. I den först nämnda låter han bara som Hans Lindgren på helium, och i den andra låter han som Hans Lindgren som försöker låta som en blandning av Mr. Smee och Scooby-Doo på fyllan. Alltså inte särskilt lyckat.

Ted Åström:

I den synnerligen intressanta skivan/kassettbandet ”Sångpartaj i Ankeborg” från 1980, är det Ted Åström (1945-) som spelar Kalle Anka, och även Musse Pigg och Långben. Nu var det ärligt talat ganska länge sedan jag hörde hans insats (det var i skrivande stund 4-5 år sedan), men jag minns att hans insats mest bestod av en massa obegripligt kvackande. När han sedan sjöng en sång som Kalle, vill jag minnas att den lät hes och halvkvävd. Kvackandet var helt okej, men som sagt så var det enbart kvackande, och som jag minns det var sånginsatsen allt annat än vacker, trots att Åström sjöng bra i andra låtar på skivan. Som sagt har jag inte sett insatsen på ett par år nu, men som jag minns den var den inte lyckad.

Per-Erik Hallin:

Mellan 1983-1994, från 1987 varvat med Andreas Nilsson, var det Per-Erik Hallin (1951-) som var Kalle Ankas svenska röst. Vi kan bland annat höra Per-Erik i orginaldubbarna av ”Musses Julsaga” och ”Prinsen & Tiggarpojken”, samt i de flesta kortfilmssamlingarna på VHS mellan 1989-1993. Hans insats är ganska bra, inlevelsen fungerar finfint, men i ärlighetens namn är det stundtals en aning svårt att höra var Per-Erik säger. I det stora hela så är ändå Hallins insats fullt godkänd.

Andreas Nilsson:

Sedan 1987 är det i princip Andreas Nilsson (1964-) som gjort Kalle Anka i det flesta produktionerna. Hans första gång som Kalle Anka var i DuckTales år 1987 (precis som Tony Anselmo), och spelade Kalle i bl.a Hos Musse, Quack Pack, De tre musketörerna, Musses Klubbhus, Musses Verkstad och datorspelet ”Kalle Anka: Quack Attack”. Detta var egentligen bara ett urval, och han har gjort Kalles röst i ett antal andra filmer, tv-serier, datorspel och skivor, och dessutom vid andra tillfällen, som te.x på Disney on Ice.

Andreas Nilsson är utan tvekan den bästa Kalle Anka-rösten. Precis som Hallin är inlevelsen mycket bra, rösten passar, men det som gör att Nilsson vinner över Hallin är att den förstnämnde talar mer tydligt (jag får hålla med den ovan nämnde Daniel Hofverberg att Andreas Nilsson till och med talar tydligare än originalrösterna), även om jag har hört att han ska ha talat mer otydligt de tidigare åren, te.x i DuckTales. Nu har jag inte sett DuckTales-avsnitten med Kalle Anka på år och dar, så jag vet inte om jag skulle hålla med, men nuförtiden talar han i alla fall mycket tydligt.

Som parantes kan jag nämna att Kalles ursprungliga originalröst Clarence Nash spelat Kalle Anka vid två tillfällen, nämligen de mycket okända dubbningarna av ”Saludos Amigos” och ”The Three Caballeros”, som dubbades i USA. Clarence Nash lärde sig då svenska fonetiskt, så att han kunde uttala orden någorlunda på svenska. Jag har på Dubbningshemsidan hört ett ljudklipp på honom som svensk röst till Kalle, och tycker att insatsen varierar mellan otydligt och skapligt, även om jag inte kan förneka att rösten är väldigt lik originalrösten. 😛

Efter mycket funderade blir min lista över de bästa Kalle-rösterna så här:

  1. Andreas Nilsson
  2. Per-Erik Hallin
  3. Ted Åström
  4. Hans Lindgren
  5. E.H. Brochmann

Självklart kan jag inte utesluta att Kalle haft fler svenska röster, har bland annat hört att en insats i Brochmann-stil förekom i en kortfilmssamling på 1980-talet, trots att Kalles röst för det mesta var odubbad på den tiden. Känner ni till några fler svenska röster för Kalle, får ni gärna skriva dem i kommentarerna.

Det var allt för den här gången. I nästa omgång, som kommer att släppas mellan den 14 oktober 2017, och den 20 oktober 2017, så kommer vi att ta oss en titt på Janne Långbens röster genom tiderna, så missa inte det! 🙂