Mary Poppins – Dubbningsrecension (Julkalender 2018, lucka 24)

Hej hallå allihopa!

God Jul och välkommna till den sista delen av min julkalendersvit, och som utlovat blir det idag en dubbningssrecension. Imorgon, tisdag, kommer ju som bekant ”Mary Poppins kommer tillbaka” upp på svenska biografer, så därför tycker jag att det skulle passa ypperligt att recensera dubbningen av den första filmen. Så håll till godo!

År: 1964
Speltid: 2 timmar, 13 minuter
Dubbningsår: omkring hösten 1998-våren 1999.
Genre: Fantasy/Musikal/Komedi/Familjefilm
Regissör: Hamilton Luske och Robert Stevenson
Manus: Don Dagradi, Bill Walsh (baserat på originalboken av P.L. Travers.
Originalskådespelare: Julie Andrews, Dick van Dyke, David Tomlinson, Glynis Johns, Karen Dotrice, Matthew Garber, Ed Wynn, m.fl.
Originalmusik: Robert B. Sherman, Richard M. Sherman
Svenska röster:

Mary Poppins – Myrra Malmberg
Bert – Stefan Frelander
Herr Georg Back – Dan Bratt
Fru Winifred Back – Cecilia Hjalmarsson
Michael Back – Leo Hallerstam
Jane Back – Therese Reuterswärd
Farbror Albert – Mikael Roupé
Herr stål, den yngre – Fredrik Dolk
Herr stål, den äldre – Stefan Frelander
Admiral Boom – Håkan Mohede
Herr bryggare – Fredrik Dolk
Fru Timell – Gizela Rash
Ellen – Anna-Maria Barwe
Henrietta – Maud Cantoreggi
Konstapel Ljung – Mikael Roupé

Övriga röster: Lena Ericsson, Mikael Roupé, Håkan Mohede, Thomas Engelbrektson, Dan Bratt, m.fl.

Dialogregissör: Lena Ericsson
Översättning (dialog): Cecilia Molander
Översättning (sång): Lena Ericsson
Inspelning och redigering: Diresh Mirchandani
Mix: Lars Lundholm
Produktionsledning:Susanne Bonfils
Producent: Svend Christiansen
Studio: Sun Studio

mary-poppins-netflix-streaming
Vi befinner oss år 1910 i London, England, där familjen Back (Banks i originalversionen) bor. Pappa Georg är en strikt och noggran man som jobbar på stadens bank, medan mamma Winifred är aktivist för kvinnornas rättigheter. Båda två har knappt någon tid över för sina barn, så därför tas barnen för det mesta hand om av olika nannys. De flesta nanny-arna brukar dock lämna familjen då de anser att barnen är omöjliga att ta hand om, då de alltid rymmer eller ställer till med hyss. När barnen en dag åter har skrämt iväg en nanny, hamnar ett handskrivet brev med barnens önksemål om en ny nanny hos en mystisk figur vid namn Mary Poppins som bokstavligt talat svävar in i familjens liv. Hon tar hand om barnen och lär de olika läxor om livet tillsammans med sin vän Bert genom att lära barnen hur man förenar nytta med nöje. Herr Back är dock måttligt road över Mary Poppins metoder, men det visar sig att Mary Poppins och Bert också kan lära föräldrarna ett och annat…

För ovanlighetens skull är det här ingen film jag såg som barn. Tvärtom så såg jag filmen för första gången när jag var 20 år 2015, då på engelska första gången, och sedan på svenska. Mary Poppins är en mycket bra film med fin sensmoral och bra sånger, med specialeffekter som var enormt nyskapande på sin tid. Karaktärena är också fint skrivna, och även om jag inte läst originalboken så får jag gå emot originalförfattarinnans synpunkter och säga att Mary Poppins som karaktär också är skrivet på ett fint sätt, trots att hon kanske skiljer sig från bokkaraktären.

Filmen innehåller iochförsej även mer udda inslag, som Dick van Dykes fejkaccent, men i det fallet blir det så dåligt att det blir roligt. För att vara en familjefilm har den dessutom ovanligt lång speltid, en bra bit över två timmar. Om jag fattat det rätt ska uppföljaren också vara över två timmar lång, men när jag såg filmen så var det ingenting jag direkt störde mig på, även om ett par scener drar ut lite på tiden.

Med det sagt ska vi ta oss en titt på rösterna.

För ovanlighetens skull så är det inte KM Studio som dubbat den här filmen, utan Sun Studio. När filmen ursprungligen hade premiär på bio i Sverige under 1960-talet visades filmen endast med svensk text, något som sedan höll i sig i biovisningar och VHS-utgåvor fram tills VHS/DVD-utgåvan 1999, då filmen dubbades.

Som huvudkaraktären Mary Poppins hör vi Myrra Malmberg (1966-, som för övrigt fyllde 52 år i torsdags, grattis!), som inom dubbning gjort till exempel Lena i omdubbningen av Peter Pan samt uppföljaren, Busan i Långbens galna gäng, Sheego i sista säsongen av Kim Possible, Ariel i uppföljarna till Den Lilla Sjöjungfrun, Jasmine i Aladdin, Megara i Herkules, Andys mamma i Toy Story 3 och Angelique i Skönheten och Odjuret: Den förtrollade julen. Myrra Malmberg sjunger visserligen väldigt fint och har en bra röst, men som Mary Poppins passar hon inte riktigt. Hon är inte riktigt lik Julie Andrews och lyckas inte heller riktigt förmedla samma charm, värme och personlighet som Julie gör. Dessutom är inte heller inlevelsen lika bra som Julie Andrews, även om jag absolut hört sämre inlevelse tidigare. Det är dock inte värdens enklaste jobb att fylla Julie Andrews skor, och man kan i alla fall inte anklaga Myrra för att inte försöka.

Som Mary Poppins skojfriska kompis Bert hör vi dubbningsveteranen Stefan Frelander (1961-) för undertecknad mest känd som Ed och Eddy i Ed Edd & Eddy, men som också gjort rösten till Scooby-Doo, Johnny Bravo och förstås Rex i Toy Story-filmerna, en annan karaktär jag förknippar Stefan med. Som sagt så försökte ju Dick van Dyke att prata med en såkallad cockney-accent i originalfilmen, men misslyckades fatalt med detta. Den svenska dubbningen försökte göra ungefär samma sak genom att låta Stefan Frelander prata överdriven fejkstockholmska. Nu är Dick van Dykes accent ingen höjdare direkt, men Stefan Frelander låter om möjligt ännu mindre naturlig med sin accent. Jag skulle dock ljuga om jag sa att jag inte tyckte det lät roligt, men jag hade föredragit om Bert talat rikssvenska, liksom de flesta andra karaktärerna i filmen. Liksom i originalversionen där Dick van Dyke gestaltar både Bert och Herr Stål den äldre, så gör Stefan Frelander båda karaktärerna i den svenska dubbningen, och jag kan inte komma på att jag anmärkte på något särskilt i Stefans rolltolkning hos Herr Stål, den äldre.

Som barnen hör vi Leo Hallerstam (1986-) och Therese Reuterswärd (1981-) som båda gör fina insatser och talar med bra inlevelse. Jag vill dock minnas att Therese lät marginellt äldre än originalrösten, vilket kan bero på att Therese var ungefär 17-18 när hon spelade in sina repliker, medan originalskådespelaren endast var runt 8-9 när hon spelade Jane. Något stort problem är det dock inte, och det är inte direkt en stor distration.

Som barnens föräldrar hör vi Cecilia Hjalmarsson (1950-) respektive Dan Bratt (1956-). Dan Bratt gör förvisso en bra insats och låter relativt nära originalrösten, men Cecilia Hjalmarssons insats är tyvärr inte riktigt lika bra. Glynis Johns, som gör mamman i originalversionen har en väldigt karaktäristisk röst som dessutom låter väldigt naturlig. Cecilia Hjalmarsson däremot låter väldigt konstlad och tillgjord, och sjunger dessutom märkbart sämre i det här röstläget än vad Glynis Johns gör i originalversionen. Cecilia Hjalmarsson (som för övrigt var gift med avlide dubbningsskådespelaren Kenneth Milldoff en tid) är tyvärr en av dubbningens svagaste kort.

I övriga roller hör vi till exempel Mikael Roupé (1964-) som Farbror Albert och Konstapel Ljung, Fredrik Dolk som Herr Stål den yngre och Herr bryggare (även om wikipedia anger Thomas Engelbrektson som Herr stål den yngre vill jag absolut minnas att det var Fredrik Dolk som gjorde rösten till den yngre Herr Stål), samt Gizela Rasch, Maude Cantoreggi, Håkan Mohede och Anna-Maria Barwe. De flesta gör hyfsade insatser och passar relativt bra in i sina roller, men man hör tydligt att många skådespelare gör mer än en roll.

Översättningen är helt okej, men det märks att Lena Ericsson försökt hålla sångtexterna så långt ifrån de tidigare svenska översättningarna. Jag skulle säga att själva låttitlarna är översatta bättre i den här dubbningen, men resten av sångtexterna varierar mellan skapligt och underkänt. Jag reagerade också på att munrörelserna inte stämde överhuvudtaget. Nu är det visserligen inte så lätt att läppsynka spelfilmer, men det borde kunnat göra det bättre än vad det är i filmen.

Sammanfattningsvis är det en skaplig dubbning där huvudkaraktärernas röster tyvärr inte riktigt passar, och som kunde göras bättre.

Som sagt är ju dock dubbningen gjord för VHS, så jag misstänker att den blivit bättre om dubbningen fått högre budget och kanske dubbats för bio. Kanske hade dubbningen blivit bättre om den spelats in på 1960-talet med Martin Söderhjelm som regissör, och jag har även sett förslag på röster till en 60-tals dubbning av Mary Poppins på Dubbningshemsidans forum, som jag absolut tror kan fungera.

Det är också värt att nämna att KM Studio en gång dubbat sången ”Let’s fly a kite” till en Disney Sing-A-Long Songs video. Mary Poppins hade visserligen ingen dialog i klippet, men bland rösterna där återfanns Mia Kihl (Jane och Michael Banks), Monica Forsberg (Winifred Banks), Bertil Engh (George Banks), Ulf Källvik (Bert) och Ulf Peder Johansson (Konstapel Jones), och den dubbningen är också helt okej, även om Winifreds röst återigen inte riktigt passar. Det ska dessutom finnas en musiksaga med Mary Poppins, och jag vet också att det finns en LP-skiva från 1970-talet där bland annat Marianne Kock, Michael Wållgren, Margareta Bohman, Bernt Dahlbäck och Mats Hådell, samt ytterligare en LP-skiva med Bert-Åke Varg som berättaren och Bert. Jag har dock aldrig hört dessa, och vet inte heller vilka som medverkar i musiksagan, så om någon vet bättre än jag får ni gärna kommentera nedan.

Oscar-Winning-actresses-Musicals-Julie-Andrews
Betyg:

Film/serie: 8/10
Röster: 5/10
Inlevelse: 5/10
Översättning: 5/10
Munrörelser: 2/10
Sångtexter: 3/10
Helhetsintryck: 5/10

Slutbetyg på dubbningen: 4/10

Då var min julkalender slut för i år. Jag hoppas att ni haft kul denna julmånaden, så syns vi igen om ett tag.

För övrigt vill jag meddela att morgondagens jämförande recension av Musses Julsaga tyvärr har blivit inställd på grund av tidsbrist. Det var också från början tänkt att jag skulle recensera Zootropolis idag, men då uppföljaren till Mary Poppins kommer imorgon så valde jag att recensera den här filmen i stället.

Då återstår det bara för mig att önska er alla en god jul och ett gott nytt år, och så hoppas jag att ni alla får det fint och trevligt idag, och att alla kollar på Kalle Anka klockan tre. 🙂

Är det något ni undrar är det bara att kommentera, så ses vi!

Hej då, och tack för den här månaden! 😀

/Tony

Dubbningsrecension: Disney Infinity-spelen

Hej hallå allihopa!

Välkommna till en helt ny dubbningsrecension, idag har turen kommit till Disney Infinity-spelen. 🙂
År: 2013 (Disney Infinity 1.0), 2014 (Disney Infinity 2.0), 2015 (Disney Infinity (3.0)
Plattformar: Playstation 3, PC, Wii (endast första spelet), Xbox 360, Playstation 4, Wii U (endast de två sista spelen), iOS, Android, Playstation Vita, Nintendo 3DS, Xbox One
Genre: Sandbox-spel, familjespel

Röster:

Toybox-berättaren – Paul Haukka
Mr. Incredible – Allan Svensson
Elastaflickan – Sandra Caménisch
Violet Parr – Elina Raeder
Dash Parr – Julius Lindfors
Syndrome – Jakob Stadell
Edna Mode – Ewa Fröling
Mirage – Suzanna Dilber
Rick Dicker – Torsten Wahlund
James P. Sullivan – Allan Svensson
Mike Wazowski – Johan Ulveson
Randy Boggs – Jan Mybrand
Kladdis – Johan Lejdemyr
Art – Per Andersson
Don – Adde Malmberg
Terri & Terry – Karl Windén
Jack Sparrow – Jakob Stadell
Hector Barbossa – Steve Kratz
Davy Jones – Christian Fex
Mr. Gibbs – Lars Dejert
Woody – Jan Mybrand
Buzz Lightyear – Fredrik Dolk
Jessie – Anna Book
Hamm – Olli Markenros
Slinky Dog – Ole Ornered
Rex – Stefan Frelander
Blixten McQueen – Fredrik Lycke
Bärgarn – Jan Modin
Holley Blinkers – Lia Boysen
Francesco – Antonio Di Ponziano
Finn McMissile – Roger Storm
Luigi – Ole Ornered
Flo/Ärtan – Birgitte Söndergaard
Ramone – Pablo Cepeda
Fillmore – Niklas Engdahl
Chicks Hicks – Claes Ljungmark
The Lone Ranger – Niklas Engdahl
Tonto – Jakob Stadell
Sheriffen av Colby – Felix Engström
Rapunzel – Dominique Pålsson-Wiklund
Anna – Emelie Clausen
Elsa – Jessica Folcker
Phineas – Teodor Siljeholm
Jack Skellington – Göran Engman
Röjar-Ralf – Matti Boustedt
Vanilja von Sockertopp – Emilia Roosmann
Trollkarlens lärling (Musse Pigg) – Anders Öjebo
Spindelmannen – Adam Portnoff
Black Widow – Jennie Jahns
Kalle Anka – Andreas Nilsson
Aladdin – Albin Flinkas
Prinsessan Jasmine – Myrra Malmberg
Merida – Amy Diamond
Stitch – Andreas Nilsson
Tingeling – Linda Åslund
Maleficent – Jennie Jahns
Anakin Skywalker – Dick Eriksson
Yoda – Gunnar Ernblad
C-3Po – Joakim Jennefors
Glädje – Linda Olsson
Vemod – My Holmsten
Rädsla – Per Andersson
Ilska – Björn Gedda
Avsky – Cecilia Forss
Rassel – Lars-Göran Persson
Manlig hjärnarbetare – Leif Andrée
Kvinnlig hjärnarbetare – Charlott Strandberg
Mimmi Pigg – Lizette Pålsson
Mulan – Mikaela Tidermark
Olaf – Nassim Al Fakir

Hiro Hamada – Jonas Bane

Nick Wilde – Magnus Mark

Judy Hopps – Mikaela Tidermark

OBS! Då rösterna endast står i grupp i de tre spelen har rösterna tagits fram via röstidentifiering, således kan fel förekomma i listan. Jag har inte heller tillgång till alla karaktärer, så några av dem har lämnats utanför listan.

Disney_infinity_24
Disney Infinity är ett sandboxsspel, där man antingen kan spela en linjär story i form av ett playset, eller bygga egna världar i Toyboxen. Konceptet liknar de nyare Lego-spelen, men är mycket mer utväcklat, och i alla tre spelen förekommer det nya saker som gör spelen intressanta att spela. Jag upptäckte spelet själv sensommaren 2013, då jag såg en reklamteaser för spelet i en reklamtidning. Senare stötte jag också på en reklamapp för spelet, kallad ”Disney Infinity: Action”. som visade ett gäng animationer med de tre karaktärerna från startpaketet, Mr. Incredible, Sulley och Jack Sparrow.

Några veckor efter att jag fyllde 18 år samma år, köpte jag startpaketet till Wii, som var den enda konsolen jag ägde då. Visserligen är Wii-versionen den (av de jag spelat i alla fall) sämsta porten av spelet (pga konsolens begränsningar), men spelet var ändå såpass roligt att jag ofta spelade det, och köpte nya figurer och playset. År 2015 sparade jag ihop till en playstation 3 och köpte sedan Disney Infinity 3.0, och fick senare också Disney Infinity 2.0.
Idag är jag fortfarande förtjust i spelen, och jag vågar mig på att säga att det kan vara Disneys bästa spel. Den kombinerar alla Disneys världar på ett bra sätt, och i Toyboxen kan man bygga med alla möjliga föremål och byggnader från Disneyfilmer och tv-serier, till exempel Svärdet i Stenen (som spelar en asfet musikjingel när man kommer nära den), Kung Louies tron, Rapunzels torn, Elsas slott, Lejonklippan och Farbror Joakims kassavalv, och dessutom finns det en mängd modeller av Disneyland-attraktioner som It’s A Small World, Splash Mountain, Haunted Mansion och Space Mountain. Det enda som jag tycker saknas i spelen är att man till exempel inte kan gå in i Monsters University-playsetet med Mr. Incredible. Jag förstår förvisso tanken, men jag tycker ändå att det blivit roligare om man kunde blanda figurerna i playseten som man ville.

Spelet har också bra grafik, underbar musik och bra kontroller.
Då ska vi ta oss en titt på rösterna, en franchise i taget.
Superhjältarna:

I Superhjältarna är Allan Svensson, Elina Raeder, Jakob Stadell, Ewa Fröling och Torsten Wahlund tillbaka som Mr. Incredible, Violet, Syndrome, Edna Mode respektive Rick Dicker, och alla de gör ett lika bra jobb som i filmen. Jag har när detta skrivs i början av september 2018 ännu inte sett Superhjältarna 2, men jag misstänker att de (med undantag för Syndrome som inte är med i uppföljaren av förståeliga själ) är lika bra i den filmen.

Bland de utbytta har vi först Elastaflickan som i både första och andra filmen spelas av Sara Lindh, men som i spelet blivit utbytt mot Sandra Caménisch (1972-) som inom dubbning tidigare gjort rösten till Aurora i Förtrollade Äventyr: Följ dina drömmar. Varför Elastaflickan bytt röst har jag ingen aning om, men det kan vara så att Sara Lindh hade förhinder när spelets dialog spelades in. Sandra Caménisch gör dock en godkänd insats, och det är tydligt att hon försöker efterlikna originalrösten Holly Hunter, men jag föredrar Sara Lindh framför henne.

Dash har av förståeliga själ också bytt röst, då hans röst Dennis Granberg (som tydligen är son till Annelie Berg, enligt Christian Hedlunds podcast Röstskådespelarna) sedan länge troligen kommit in i målbrottet, då han var 20 år när spelets dialog spelades in. I stället är det Julius Lindfors som gör Dashs röst, och han gör en bra insats och talar med bra inlevelse. Vissa stunder är rösten dock aningen för mörk, men det kan man leva med.

Slutligen har även Mirage bytt röst från Eva Röse till Suzanna Dilber (1976-), som gör en mycket bra insats, talar med bra inlevelse och bibehåller karaktärens andemening på ett bra sätt. Jag har ingen aning om varför Eva Röse inte repriserar sin roll som Mirage, men troligen är det även här en fråga om otillgänglighet från skådespelarens sida. Det här spelet var för övrigt sista gången som Mirages originalröst Elizabeth Peña spelade Mirage, då hon sorgligt nog avled 2014, endast 55 år gammal.

Monsters University:

I Monsters University är de flesta rösterna från den filmen också kvar. Mike Wazowski spelas dock här liksom i Monsters University av Johan Ulveson. Den enda som inte har samma röst som i filmen är Kladdis, som görs av Göran Gillinger (1973-) i stället för Olle Sarri. Han gör en mycket bra insats, och ärligt talat reagerade jag inte nämnvärt på att karaktären bytt röst. Det ska dock nämnas att jag inte sett filmen på ett tag, så jag kan inte garantera att jag inte hört något skillnad om jag hade haft filmen i färskt minne.
Pirates of the Carribean:

Då filmerna med Pirates of the Carribean aldrig har dubbats är det här spelet den första (och mig veterligen enda) gången som karaktärerna i filmen fått svenska röster. Jack Sparrow själv spelas av Jakob Stadell (1972-) som gör en bra insats och låter relativt lik Johnny Depp. Hector Barbossa och Davy Jones spelas av Steve Kratz (1961-) respektive Christian Fex (1957-) och båda gör bra insatser, men jag har idagsläget inte sett någon av Pirates of the Carribean-filmerna, så jag kan inte uttala mig om hur lika de låter sina Geoffrey Rush och Bill Nighty. Bland övriga karaktärer finns Tia Dalma som dubbas av Gladys Del Pilar Bergh (1967-) och Mr. Gibbs som spelas av Lars Dejert (1947-) som båda två också gör bra insatser. Jag har idagsläget ingen information om vem som gjorde Pintel och Ragettis röster.

Toy Story i Rymden:

I Toy Story-playsetet medverkar samtliga av skådespelarna från filmerna, med undantag för Guy de la Berg (Rune Ek i första filmen) som tyvärr avled året efter det första spelet släpptes. Han var tydligen sjuk de sista åren, så därför fick Ole Ornered (1964-) ta över rösten som Slinky, och jag misstänker därmed att han också får reprisera sin roll i Toy Story 4 nästa år. I övrigt finns inte mycket att kommentera, då rösterna som sagt är identiska med Toy Story 3. Jag har dock ingen aning om vem som gör Zurgs röst, men eventuellt kan Adam Fietz möjligen reprisera sin roll, då jag minns att han stod med i creditslistan för spelet.
Bilar:

I Bilar-playsetet har Bärgarn, Holley Blinkers, Francesco, Flo/Ärtan, Chicks Hicks och Luigi samma röster som i filmerna. Ramone har visserligen inte samma röst som i de första två filmerna, men i trean spelades han av Pablo Cepeda, precis som han gör i det här spelet. Blixten McQueen har i det här spelet blivit utbytt från Martin Stenmarck till Fredrik Lycke (1971-) som gör en bra insats och låter relativt lik Martin Stenmarcks tolkning. Som Finn McMissile hör vi Roger Storm (1956-) i stället för Göran Strangertz, men då jag inte sett Bilar 2 (som ska vara riktigt dålig) kan jag inte kommentera hans röst ytterligare. Fillmore har också bytt röst från Björn Thudén (som dock repriserade sin roll som Fillmore i Bilar 3) till Niklas Engdahl. Nu har jag inte sett Bilar på hur länge som helst, så jag minns inte riktigt hur mycket man hör av Björn Thudéns gotländska dialekt i rollen, men jag tycker ändå att Niklas Engdahl är helt okej som Fillmore.

The Lone Ranger:
Liksom Pirates of the Carribean har aldrig the Lone Ranger dubbats till svenska, och således blev det första gången som De karaktärerna fick röster här. Jag har hittils identifierat Niklas Engdahl som The Lone Ranger, Jakob Stadell som Tonto, Sharon Dyall som Red Harrington och Felix Engström som Sheriffen. Liksom POC-filmerna har jag aldrig sett The Lone Ranger och kan därmed inte bedömma rösterna rättvist.

Frost:

Från Frost dyker både Elsa, Anna och Olaf upp. Olaf dyker dock upp först i det sista spelet, och spelas då liksom i långfilmen av Nassim Al Fakir. Både Elsa och Anna har dock oväntat bytt röst i spelet. Elsa har bytts ut från Annika Herlitz till Jessica Folcker (1975-) vars röst passar karaktären förvånansvärt bra, trots att hon inte är särskilt lik Idina Menzel som jag har för mig har något ljusare röst. Varför Annika Herlitz byttes ut vet jag inte, men då hon även är musikalartist kan hon ha haft förhinder då spelets dialog spelades in. Annika Herlitz är dock fortfarande Elsas röst, då hon gjort hennes röst i en mängd projekt efter spelet kom ut, däribland Frostfeber och Olafs frostiga äventyr. Anna har också av oklar anledning bytt röst från Mimmi Sandén till Emelie Clausen (1987-) som gör ett riktigt bra jobb. Det är dock inte lätt att jämnföra henne med Mimmi Sandén, då jag ännu inte sett hela Frost på svenska, men av det lilla jag hört av Frosts svenska dubbning får jag ändå säga att Mimmi Sandén är strået vassare.

Röjar-Ralf:

Även karaktärerna i Röjar-Ralf har bytt röst. Ralf spelas här av Matti Boustedt (1974-) i stället för av Magnus Roosmann, och han gör en mycket bra insats, och låter (utifrån hur jag minns Magnus Roosmanns insats) relativt lik den föregående rösten. Vanilja har också bytt röst från Carla Abrahamsen till Emilia Roosmann (vågar man gissa på släktskap med den ovan nämnda Magnus Roosmann?), vilket är väldigt märkligt enligt undertecknad, då Carla Abrahamsen senare var med i Disney Infinity 3.0. Emilia gör dock en bra insats, och talar med bra inlevelse.

Trassel:

Från Trassel medverkar bara Rapunzel, som här spelas av Dominique Pålsson Wiklund (1994-), dotter till Lizette Pålsson, som nuförtiden verkar alternerera med Molly Sandén som Rapunzel. Dominique är helt okej i rollen, men det är svårt att bedömma då jag ärligt talat aldrig varit förtjust i Molly Sandéns röst. Fråga mig inte varför, men så är det. Som Rapunzel var hon dock bra, men jag vet inte om jag skulle säga att Dominique var bättre.

Phineas & Ferb:

Från Phineas & Ferb medverkar Phineas och Agent P. Det var från början tänkt att Ferb också skulle vara med, men han lämnades utanför. Phineas spelas av Teodor Siljeholm, som spelat Phineas i tv-serien, men då detta spelets dialog bör ha spelats in för i skrivande stund 5 år sedan, vet jag inte om Teodor fortfarande är Phineas röst. Jag har ingen kommentar om Phineas röst då jag bara sett ett avsnitt av serien, och det var för snart nio år sedan.

Nightmare Before Christmas:
Jack Skellington från Nightmare Before Christmas medverkar också i spelet, men trots att filmen aldrig dubbades var det inte första gången Jack fick en svensk röst. Bertil Engh sjöng nämligen in sången ”What’s this?” på en Disney Sing-A-Long Songs-vhs. Bertil Engh har dock (såvitt jag vet) inte dubbat så mycket (förutom Puff, som numera verkar göras av Dick Eriksson) på sistone, så det är inte så förvånande att han här är utbytt mot Göran Engman som gör en riktigt bra insats, talar med bra inlevelse och bibehåller röstkaraktären på ett bra sätt.
Spider-Man/Marvel:

Då jag fortfarande har svårt att koppla Marvel (och Star Wars med för den delen) med Disney så har jag inte brytt mig om att spela så mycket med de playseten, men Spider-Man (aka Spindelmannen) är ändå rolig att spela som. Han spelas av Adam Portnoff (1988-), men jag har inte särskilt stor erfarenhet av hans röst för att kunna kommentera insatsen närmare. Jag har även identifierat Jennie Jahns som Black Widow, och det skulle möjligen kunna vara Max Lorentz som Iron Man, men där är jag mycket osäker.

Maleficent:

Maleficent, som här är baserad på Angelina Jolies tolkning från 2014 års spelfilm Maleficent (och som även kallas för det namnet i den svenska dubbningen i stället för Den onda fén) spelas av Jennie Jahns (1969-) som gör en förvånansvärt bra insats. Hon är defenitivt inte den första jag skulle tänka på som Maleficent, men hon fungerar ändå över förväntan som Maleficent.

Aladdin:

Då jag redan kommenterat Albin Flinkass insats som Aladdin i ”Vem är bäst?” så hänvisar jag till den recensionen. 🙂

Modig:

Från Modig har vi Merida som liksom i filmen görs av Amy Diamond, som numera går under sitt riktiga namn Amy Deasismont, som gör en lika bra insats som i originalfilmen.

Lilo & Stitch:

Även här repriserar originalskådespelaren, i detta fallet Andreas Nilsson, sin roll. Precis som i Lilo & Stitch är han riktigt bra som Stitch.

Big Hero 6:

Liksom fallet med Frost och Röjar-Ralf är bägge karaktärernas röster utbytta. Baymax har bytt röst från Morgan Alling till Nick Atkinson, och även om Morgan Alling är bättre, så gör Nick Atkinson också en bra insats och somliga repliker (”Skannar systemets tillståååånd”) är levererade på ett riktigt roligt sätt. Han är dock inte särskilt lik Morgan Alling, så om man nyligen sett Big Hero 6 kan det bli irriterande.

Jag har tyvärr inte lyckats identifiera Hiros röst, men det är i varje fall inte Benjamin Ingrosso (Wahlgren) som gör rösten i spelet. Vem det en är så liknar han originalrösten Ryan Potter mycket mer än Benjamin, men enligt mig är Benjamin Ingrosso bättre i rollen då han låter närmare karaktärens faktiska ålder än originalrösten.

Tingeling:

Liksom i en del av filmerna (Marie Serneholt spelade Tingeling i de första filmerna) spelas Tingeling av Linda Åslund (1988-) som gör en bra insats. Jag har dock inte hört Marie Serneholt i rollen, så jag kan inte utala mig om hon är bäst.

Star Wars:

Liksom i fallet med Marvel har jag fortfarande svårt att koppla Star Wars med Disney, och har därför inte spelat det playsetet mycket heller. Jag har dock i introduktionen identifierat Joakim Jennefors som C-3PO (en bra insats, utifrån hur jag minns Anthony Daniels insats) och Dick Eriksson som Anakin Skywalker. Jag spelade även med Yoda i mobilversionen, och identifierade då Gunnar Ernblad som Yoda. Jag vill minnas att Gunnar Ernblad spelat Yoda tidigare, men jag är inte helt säker.

Insidan ut:

I Insidan ut är de flesta rösterna kvar från filmen, med undantag för Vemod och Ilska. Lyckligtvis är Linda Olsson (Glädje) och Per Andersson (Rädsla) fortfarande kvar i sina roller, vilket jag uppskattar då de var mina favoritskådespelare i filmen.

Vemod spelas i alla fall här av My Holmsten som i mitt tycke faktiskt är strået vassare än filmens röst Ulla Skoog, då My är mycket mer lik originalrösten Phyllis Smith. Ulla Skoog är dock på inget sätt dålig som Vemod, men jag tycker ändå att My är bättre.

Sedan har också Ilska bytt röst från Björn Granath (vila i frid) till Björn Gedda som gör en mycket bra insats och låter riktigt lik Björn Granaths röst. Ärligt talat fick jag anstränga mig hårt för att höra om det var Björn Gedda eller Björn Granath och det är ett mycket bra betyg.

Mulan:

Mulan spelas av Mikaela Tidermark (1986-) vars röst jag börjat uppskatta mer och mer. Hon passar bra som Mulan, även om jag alltid kommer förknippa Divina Sarkany med rollen.

Musse och hans vänner:

De sista karaktärerna vi kommer gå igenom är Musse Pigg (som medverkar två gånger, dels som Trollkarlens lärling i första spelet, och dels som sig själv i tredje spelet), Mimmi Pigg och Kalle Anka. Alla tre spelas i vanlig ordning av Anders Öjebo, Lizette Pålsson och Andreas Nilsson som i vanlig ordning gör en strålande insats.
Slutligen har vi Toybox-berättaren, vars röst görs av Paul Haukka och som är spelets största problem. Inte för att rösten är dålig, utan för att den är jäkligt irriterande, då hans röst hela tiden upprepas gång på gång, och till råga på allt finns det ingen funktion för att stänga av berättaren. Det blir lite tröttsamt när man har hört ”Ställ en playset-del på Disney Infinity-basen för att besöka det playsetet” ungefär 30-40 gånger. xD

Idagsläget har jag inte tillgång till bland annat Nick Wilde, Judy Hopps, Baloo, Doris, Nemo, Alice, Hattmakaren, Tiden, Pricken, m.m så därför kan jag inte kommentera deras röster, och jag har heller ingen information om vem som spelar Pleakley eller Merlin. En inte allt för vild gissning är dock att det kan vara Jakob Stadell som repriserar sin roll som Nick, då han redan är med i spelet som Syndrome, Jack Sparrow och Tonto.

Sammanfattningsvis har dock spelet en bra dubbning, och jag kan varmt rekommendera att ni försöker få tag i det. Man måste dock i så fall gå via begangnatmarknaden då alla Disney Infinity-produkter såvitt jag vet är utgångna idagsläget. Om någon vet om det finns någon sida där man fortfarande kan beställa Disney Infinity-produkter får ni gärna höra av er i kommentarerna.

Vi hörs i nästa inlägg!

/Tony

EDIT: 2018-12-02: Creditslistor till de första två spelen har lagts ut på en annan blogg, så därför har jag korrigerat namnen på de skådespelarna jag hade fel på. Jag ber också om ursäkt för att utseendet i listan med röster ser skumt ut vid somliga partier. Slutligen vill jag också säga att fel fortfarande kan förekomma i recensionen, så om ni ser något fel får ni gärna kontakta mig. 🙂

Lista: Röstskådespelare i Melodifestivalen

Hej hallå allihopa!

Ikväll, den 10 mars 2018, äger finalen av Melodifestivalen 2018 rum. Därför tänkte jag ge er en lista med dubbningsskådespelare som tävlat i Melodifestivalen genom tiderna. 🙂

 

Annelie Berg Bhagavan (Jessie i Pokémon, Sailor Moon, m.m):

Tävlade som Li Berg i Melodifestivalen 1985 med låten ”Jag vet hur det känns” och kom 5:a.

 

Lizette Pålsson (Askungen, Prinsessan Atta, Fluttershy, Crysta i FernGully, m.m):

 

Tävlade i Melodifestivalen 1990 samt i Melodifestivalen 1992, och kom 6:a respektive 2:a. Låtarna hette Sången över havet (1990) och Som om himlen brann (1992).

Sharon Dyall (Daphne i Scooby-Doo, Esmeralda i Ringaren i Notre Dame):

 

Tävlade med låten ”Ge mig ett svar” år 1991, men slutade oplacerad.

 

Jakob Stadell (Syndrome i Superhjältarna, Nick Wilde i Zootropolis):

 

Kom 5:a i en deltävling år 2002 då han framträdde tillsammans med the Voice Boys och låten ”Ge mig mitt hjärta tillbaka”.

Myrra Malmberg (Prinsessan Jasmine, Megara i Herkules, Ariel, Mary Poppins, Lena Darling, m.m):

Tävlade med låten ”Julia” i Melodifestivalen 1998 och kom 4:a.

 

Lena Ericsson (Sarah i Ed Edd & Eddy, Anki i DuckTales, Bo Peep i Toy Story):

 

Tävlade med låten ”En enda jord” år 1974, samt med låten ”Någonting har hänt” år 1982. Bäst gick det 1982 då hon kom tvåa.

 

Per-Erik Hallin (spelade Kalle Anka):

Tävlade 1984 med låten Labyrint och 1985 med låten Kärleksluft, men slutade oplacerad båda gångerna.

 

Vicki Benckert (Velma i Valpen Scooby-Doo, Daisy Mayhem i Sportfånarna, Skugg-Ann i Nalle har ett stort blått hus, m.m):

 

Tävlade i Melodifestivalen 1984 med låten ”Livet är som ett träd” och slutade 5:a.

Karin Glenmark (Medverkade i KM Studio-dubbningar under 1980-talet):

 

Tävlade i Melodifestivalen 1984 med låten ”Kall som is” tillsammans med Anders Glenmark och slutade 4:a.

 

Haakon Pedersen (Sjöng bland annat introt till Bumbibjörnarna):

 

Tävlade i Melodifestivalen både 1988 och 1989. År 1988 hette låten ”Bang! En expolsion” och slutade 4:a, medan 1989 års låt hette ”Nattens drottning” och framfördes tillsammans med Elisabeth Berg och slutade 5:a.

 

Tommy Nilsson (John Smith i Pocahontas, Dodger i Oliver & Gängets originaldubbning, Hamilton Hill i Batman TAS, m.m):

Vann Melodifestivalen 1989 med låten ”En dag” och kom sist i Melodifestivalen 2007s final med låten ”Jag tror på människan”.

 

Frank Ådahl (Simba i Lejonkungen och titelrollen i Pingvinen och Lyckostenen):

Vann Melodifestivalen 1990 med ”Edin-Ådahl” och har sedan dess tävlat ett par gånger till.

Diana Nunez (Shenzi i Lejonkungen):

Tävlade 1991 med låten Kärlekens dans, men slutade oplacerad.

Monica Silverstrand (Stretch i Toy Story 3, samt roller i Hannah Montana):

 

Tävlade 1993 med låten Vågornas sång och kom 5:a. Ställde året efter upp igen med Tina Leijonberg.

 

Richard Carlsohn (Tito i originaldubbningen av Oliver & Gänget, samt roller i Barrefeldt Produktions dubbningar under 1990-talet):

Tävlade i Melodifestivalen 1993 med låten ”Ge mig din hand”.

 

Liza Öhman (Sarabi i Lejonkungen):

 

Tävlade 1980 med låten ”Hit men inte längre” och sedan 1982 med låten ”Hey Hi Ho”.

Ritz:

Gruppen Ritz, som består av kända KM Studio-röster som till exempel Peter Wanngren och Bertil Engh, har tävlat två gånger, senast i Melodifestivalen 1985 med låten ”Nu har det hänt igen”, som dock slutade oplacerad.

Annika Herlitz (Elsa i Frost):

Tävlade 2015 med låten ”Ett andetag” som dock slogs ut i deltävlingen.

 

Emmi Christenson (Belle i spelfilmsversionen av Skönheten och Odjuret):

Tävlade i år med låten ”Icarus” med slogs ut i deltävlingen.

 

 

Sedan finns det ju givetvis personer som dubbat, och som tävlat i Melodifestivalen, men som inte är mest kända för röstskådespeleriet. Här kan nämnas Sofia Källgren, Tommy Körberg, Peter Jöback, Svante Thuresson, Lasse Kronér, Lasse Berghagen, Hasse ”Kvinnaböske” Andersson, Mendez, Loa Falkman, Björn Kjellman, Björn Skifs, Måns Zelmerlöw, Molly Sandén, Danny Saucedo, Loreen, Amy Diamond, Lill Lindfors, Ulrik Munther, Yohio, Sebastian Karlsson, Benjamin Ingrosso, David Lindgren, ja den listan kan göras lång, men jag väljer ändå att avrunda listan här. 🙂

 

Det här kanske inte var det mest strukturella inlägget eller det mest intressanta, men jag hoppas att i alla fall någon fick ut något av inlägget. 🙂

 

De flesta av bidragen jag nämnde ovan finns utlagda på youtube, så det är bara att surfa in där om ni vill se/höra dem. 🙂

Vi ses i nästa inlägg!”

 

Julkalender 2017, Lucka 22: Vem är bäst? – Prinsessan Jasmine

Hej hallå allihopa!

Varmt välkommna tillbaka till min julkalendersvit. Idag är det den 22:e december och fredag. Om ni har varit uppmärksamma under den här julkalendersvitens gång, har ni märkt att jag utan undantag recenserat en Disneyprinsessas röster varje fredag. Jag körde visserligen en Disneyprinsessa den 5:e december, som var en tisdag, men för det mesta har jag recenserat en Disneyprinsessa varje fredag. Och den här fredagen är inget undantag, idag ska vi nämligen ta oss en titt på Prinsessan Jasmine från Aladdins röster. 🙂

Jasmine_300

Myrra Malmberg:

 

I de tre långfilmerna, dvd-filmen ”Förtrollade Äventyr: Följ dina drömmar”, samt ”Disney Infinity 2.0” är det Myrra Malmberg (1966-) som gjorde Jasmines röst, i vad som borde vara en av hennes tidigaste dubbningsroller (i ett radioprogram med Myrra, nämnde hon att hennes första dubbningsroll var som Lena i 1992 års omdubbning av Peter Pan). Utan att veta säkert, så misstänker jag också att Myrra gör Jasmine i till exempel ”Disney on Ice”, samt i spelet ”Aladdin: Nasiras hämnd”.

Myrra är mycket bra som Prinsessan Jasmine, och sjunger mycket bra. Rösten passar också karaktären, även om originalrösten Linda Larkin är mycket ljusare. Det enda problemet med Myrras insats, som gör att jag tyvärr inte kan säga att hon är bäst, är inlevelsen. Jag har visserligen hört betydligt värre inlevelse många gånger, men tyvärr är inlevelsen inte helt hundra. Däremot skulle jag säga att hon blivit mycket bättre, och som sagt var ju ”Aladdin” en av hennes första dubbningsroller. Sedan är jag också mer uppvuxen med tv-serien än med själva långfilmerna, så det kan också vara en anledning till att jag inte riktigt kan ge henne första platsen. :/

 

Maria Rydberg:

 

I tv-serien ”Aladdin”, är det dubbningsveteranen Maria Rydberg (1963-) som gör Jasmines röst. Först och främst måste jag säga att Maria Rydberg gör ett riktigt bra jobb med att likna vid Myrra Malmbergs röst. När jag såg tv-serien som barn, hörde jag inte alls att det inte var samma röst som i filmen. När jag sedan såg creditslistan för första gången på Dubbningshemsidan, omkring maj-juni 2005 (då jag var 9½ år gammal) blev jag rentutav chockad över att se att det inte var Myrra som var Jasmines röst. Idag har jag dock inte något problem med att höra att det inte är Myrra Malmberg som gör Jasmine i tv-serien, men då var det svårt. Liksom för Myrra Malmberg, bör Aladdin tv-serien varit ett av Maria Rydbergs första dubbningsuppdrag. Jag har i alla fall inte kunnat hitta något hon medverkat i före den här tv-serien, som dubbades runt 1993-1994, men om någon vet någon produktion som dubbades innan Aladdin där Maria Rydberg var med, får ni gärna skriva en kommentar eller ett meddelande.

Som sagt är Maria Rydberg mycket bra i rollen, hon bibehåller karaktärens charm på ett bra sätt, och inlevelsen är också mycket bra, trots att det som sagt bör ha varit ett av hennes första (om inte allra första) dubbningsbolag. Med andra ord, en riktigt bra insats. 🙂

 

Lizette Pålsson:

 

I tv-serien ”Hos Musse”, är det Lizette Pålsson (1967-) som spelar Jasmines röst. Om jag minns rätt har Jasmine inte särskilt många repliker i Hos Musse, men utifrån vad jag minns var denna insatsen inte mycket att hänga i julgranen. Lizette låter visserligen rätt så lik originalrösten, men då Lizette redan spelar Askungen, Ariel, Belle, Aurora, Snövit, Alice i Underlandet och i princip alla de andra vuxna kvinnliga Disneykaraktärerna (förutom de kvinnliga skurkarna då, som för det mesta verkar spelas av Monica Forsberg) blir det ganska tjatigt med henne som Jasmine. Det är dock inte Lizettes fel, hon gjorde vad hon kunde med rollen, men tyvärr räckte det inte hela vägen för mig. :/

 

PS. Ja, jag vet att Alice inte är en vuxen karaktär, men jag tror att ni fattar poängen i alla fall. 🙂 DS.

 

 

Mikaela Tidermark:

 

När Myrra Malmberg inte har tid eller möjlighet att göra Jasmines röst, verkar det som att Mikaela Tidermark (1986-) får göra rösten i stället, vilket hon bland annat gjort i ”Sofia den första”. Jag har faktiskt inte mycket att säga om denna insatsen. Mikaela talar med bra inlevelse, och förmedlar karaktärens charm på ett bra sätt. Det ska dock tilläggas att hon låter mycket yngre än Jasmines tidigare röster, men för en gångs skull så ser jag inte det som ett problem. Faktum är att jag skulle säga att Mikaela är snäppet vassare än Myrra Malmberg, men inte riktigt lika duktig som Maria Rydberg. Trots det så skulle jag inte ha något emot om Mikaela tog över rollen som Jasmine officiellt. 🙂

 

Topplistan:

 

Efter noga bedömning blir min topplista för Jasmines röster följande:

 

1. Maria Rydberg
2. Mikaela Tidermark
3. Myrra Malmberg
4. Lizette Pålsson

 

Men som sagt så är det ju bara min åsikt. Alla har ju rätt att tycka olika. 🙂

 

Hursomhelst, imorgon är det dagen före dopparedagen, och då kommer jag tillbaka med en ny omgång av ”Vem är bäst?”, så vi ses då. 🙂

Julkalender 2017, Lucka 5: Vem är bäst? – Ariel, Den Lilla Sjöjungfrun

Hej hallå allihopa!

 

Då var det dags för del fem av min julkalendersvit. Idag ska vi ta oss en titt på en mycket omtyckt Disneykaraktär, som bland annat min storasyster älskade som barn. Hennes disneyfilm släpptes för idagsläget 28 år sedan, har fått två uppföljare, och dessutom en tv-serie. Jag talar förstås om Ariel från Disneys Den Lilla Sjöjungfrun.

MMDLIME EC001

I USA har Ariel nästan alltid varit spelad av Jodi Benson. Faktum är att jag inte kan komma på en enda produktion där Jodi Benson inte spelar Ariel, förutom i en icke-visad live action serie, samt i den kommande live action-filmen då. Men i animering har det nog alltid varit Jodi Benson, men om någon känner till någon tecknad film, tv-serie eller något spel där Ariel inte spelas av Jodi Benson, är ni välkommna att skriva i kommentarerna. 🙂

 

Hursomhelst, i Sverige har vi haft mer än en Ariel röst, så nu kastar vi oss in i dagens omgång.

 

Sissel Kyrkjebö:

 

I originalfilmen från 1989, men som lär ha dubbats 1990 i Sverige, är det Sissel Kyrkjebö (1969-) som gör Ariels röst. Sissel är egentligen från Norge, och gjorde även Ariels röst i den norska dubbningen. Hon ska också ha varit Ariels sångröst i den danska dubbningen, men då jag har för mig att det finns mer än en dansk dubbning så är jag lite osäker på vilken version det är hon gör rösten i.

Sissel har i alla fall en mycket bra röst som Ariel, och en undebar sångröst som nästintill slår originalets Jodi Benson. Det enda jag skulle säga är ett problem, är att man vid ett par tillfällen kan höra en viss norsk klang i replikerna. Det hörs även relativt tydligt i vissa sångnummer, men det är givetvis inte Sissels fel. Jag är dock väldigt nyfiken på hur det kommer sig att man valde en norsk skådespelerska till den svenska dubbningen. Nu är ju Doreen Denning, som regisserade dubbningen tyvärr bortgången sedan 10 år tillbaka, så därför är det nog svårt att få veta, men det hade ändå varit intressant att få veta. ^^

Överlag så är det ändå en riktigt bra insats. 🙂

 

Monica Forsberg:

 

I musiksagan ”Den Lilla Sjöjungfrun och den hemliga grottan” från 1991 är det dubbningsveteranen Monica Forsberg (1950-) som gör Ariels röst, medan samtliga andra skådespelare är från originalfilmen. Monica Forsberg är vanligtvis en duktig skådespelerska, sångerska, översättare och regissör, men här fungerar det inte riktigt. Trots att Monica gör sitt bästa för att låta ung och nyfiken, låter det en aning tillgjort, och man kan uppenbart höra att hon är aningen för gammal för rollen. Det kanske bara är jag som vuxit upp med hennes röst i ett antal dubbningar, men jag tycker inte heller att rösten passar karaktären. Men helt åt skogen skulle jag ändå inte säga att den här, men den är ändå en av de svagare insatserna i dagens omgång, som tyvärr inte kommer högt upp på topplistan för mig. :/

 

Johanna Ljungberg:

 

I tv-serien ”Den Lilla Sjöjungfrun” som bör ha dubbats runt 1992-1996 (av dömma av VHS-utgåvor och tv-visningar, samt hur karaktärernas, i synnerhet Blunders röst, låter mellan avsnitten), samt några musiksagor, så är det Johanna Ljungberg (1974-) eller Johanna Di Sivo som hon heter numera, som gör Ariels röst.

Personligen tycker jag att Johanna gör en mycket bra rolltolkning. Hon låter relativt lik både Sissel Kyrkjebö och originalrösten Jodi Benson, dock något yngre, vilket är förståeligt eftersom att karaktären ska föreställa vara lite yngre i denna tv-serien. Jag är också rätt säker på att Johanna Ljungberg repriserade sin roll i ramberättelsen till dvd-filmerna ”Prinsessagor” som släpptes 2004 respektive 2005 i USA, men bör ha släppts runt 2005-2006 i Sverige. Ariels nuvarande röst är nämligen inte crediterad som Ariel alls i de filmerna, och utifrån hur jag minns att rösten lät på dvd:n, var det inte heller den nyaste rösten, trots att hon var med på dvd:erna och repriserade en annan roll. Men vi kommer till henne senare i omgången.

 

Värt att nämna är att Johanna Ljungberg inte stod för sången, i alla fall inte i alla avsnitten. I några avsnitt av tv-serien så är det Helene Lundström (mest känd som Pocahontas i Disneyfilmen med samma namn) som gör Ariels sång, medan det i andra avsnitt verkar vara Johanna Ljungberg själv, då jag hört från Dubbningshemsidans forum att Helene Lundström inte är Ariels sångröst i alla avsnitten. Jag är dock lite för oinsatt i Ariels sångröst i denna serien för att kunna veta säkert.

Dessutom gör Liza Öhman Ariels sångröst på kassettbandet ”Flaskposten” (hon låter för övrigt inte särskilt lik talrösten om jag minns rätt), men jag har ingen aning om hon också gjorde sångrösten i det avsnitten i den riktiga serien eller bara på kassettbandet. Någon som vet bättre får gärna skriva i kommentarerna nedan. 🙂

Hursomhelst gör Johanna Ljungberg en mycket bra insats och är en av mina favoriter i rollen. 🙂

 

Myrra Malmberg:

 

I de två uppföljarna, ”Den Lilla Sjöjungfrun 2: Havets hemlighet” från 2000, och i ”Den Lilla Sjöjungfrun: Sagan om Ariel” från 2008, samt i tv-serien ”Sofia den första” och säkert i fler sammanhang, är det musikalartisten och röstskådespelerskan Myrra Malmberg (1966-) som gör Ariels röst. Här är jag ärligt talat lite kluven till vad jag tycker. Å ena sidan är Myrra redan officiell röst till två Disneyhjältinnor, nämligen Prinsessan Jasmine från Aladdin, och Meg från Herkules. Hennes inlevelse varierar också från produktion till produktion, och röstkaraktären varierar också från produktion till produktion. I den första uppföljaren från 2000, ska Ariel föreställa vara ungefär 10-15 år äldre än i originalfilmen, så där fungerar Myrras röst ganska bra. I den andra uppföljaren (egentligen är den filmen en prequel eftersom att den äger rum innan den första filmen, men jaja. xD) passar hon inte riktigt lika bra eftersom att Ariel ska föreställa vara ännu yngre än i tv-serien, vilket gör att Myrras röst låter för gammal, även om hon gör sitt bästa.

Jag skulle inte säga att jag hatade den, men när jag var liten var jag inte så förtjust i Myrras röst överlag, dock gillade jag henne i te.x omdubbningen av Peter Pan, Långbens galna gäng, Herkules, med mera. Numera gillar jag den, även om hon som sagt brister aningen i inlevelsen i vissa produktioner. Hon har dock en fantastisk sångröst, om än inte lika vacker som Sissel Kyrkjebös, så det är i alla fall positivt.

Överlag så är det en godkänd insats, även om jag hellre hade sett någon annan göra rollen i framtiden. ^^

 

Lizette Pålsson:

 

I tv-serien ”Hos Musse” som började sändas runt 2001-2002 i USA, men bör ha dubbats runt 2003-2004 när Disney Channel kom till Sverige, är det Lizette Pålsson (1967-) som gör Ariels röst, och typ alla andra Disneyprinsessors röster också.

Ariel har inte många repliker i den här serien, så därför har inte Lizette så mycket att jobba med, men jag tycker ändå att rösten låter relativt bra.

Nu har hon ju egentligen inte gjort Ariels röst så mycket, vilket gör att det blir lite svårare att rättvist uttala sig om insatsen, men jag tycker ändå att det var en ganska bra insats för att vara ett tillfälligt inhopp. ^^

 

Övriga:

Då återstår två insatser, nämligen Anna Isbäck (1992-) som gör rösten i en Disneyland-trailer, och en okänd person i spelet Disney Princess Enchanted Journey. I den sistnämnda produktionen är insatsen okej, men Anna Isbäcks insats är sådär. Sedan har vi också Åsa Jonsson som Ariel i Hos Musse, men den insatsen har jag aldrig hört, så även den tvingas jag lämna utanför listan.

 

Topplistan:

 

Det var sannerligen ingen lätt uppgift att göra den här topplistan, då alla som gjort rollen ändå varit godkända. Efter noga bedömning blir min topplista över Ariels röster följande:

 

  1. Sissel Kyrkjebö
  2. Johanna Ljungberg
  3. Lizette Pålsson
  4. Myrra Malmberg/Helene Lundström (Helene var endast sångröst)
  5. Okänd röstskådespelare i Disney Princess Enchanted Journey
  6. Anna Isbäck
  7. Monica Forsberg
  8. Liza Öhman (endast sångröst)

Ej tillämpbart: Åsa Jonsson

Det bör tilläggas att jag in i det sista tvekade i om jag skulle ta med sångrösterna på listan, men efter noga övervägande så bestämde jag mig slutligen för att göra det. 🙂

 

Ja, det var allt för idag. Imorgon kommer jag ta mig en titt på ännu en karaktär som varit med i en Disneyklassiker. Det ska dock tilläggas att han inte debuterade i Disneysammanhang genom Disneyklassikern, utan hade medverkat i några kortfilmer tidigare. Jag kan också säga så mycket som att karaktären har ett visst samband med en viss brun björn medverkat i ett mycket älskat barnprogram en gång i tiden. 😀

 

Missa för all del inte morgondagens omgång, när ni får veta vem denna figuren är. 🙂

Julkalender 2017, Lucka 1: Vem är bäst? – Snövit

Hej hallå allihopa!

Först av allt vill jag bara be om ursäkt att jag inte postat något i november, det beror på att jag varit väldigt upptagen med en massa olika saker. Nu är jag i alla fall tillbaka, och kommer att släppa ett blogginlägg varje dag fram till Julafton. Då kanske ni undrar vad jag ska skriva om nu. Jo, jag ska göra en ”Vem är bäst?”-recension varje dag fram tills julafton, med karaktärer som på ett eller annat sätt har någonting med julen att göra. Jag ska även släppa julkalenderrecensioner på min youtube-kanal, men det har ju inte med den här bloggen att göra i egentligen, så vi får se om jag lyckas få ihop det under hela decembermånaden. 😉

För övrigt, kommer karaktärerna som jag tar upp inte bara vara från Disney, bara så att ni vet. 🙂

 

Först ut i den här långa raddan med karaktärer är Snövit, från Snövit och de sju dvärgarna. Innan vi börjar så ska jag bara be att få tillägga att jag bara kommer att bedömma rösterna till Disneys karaktär, och te.x inte rösten till Snövit i ”Shrek den tredje”, ”Snövit: Äventyret fortsätter” och så vidare.

 

I alla fall, Snövit och de sju dvärgarna är Disneys första klassiker, som ursprungligen släpptes 1937. Den kom dock inte till Sverige förän året efter, 1938. Således är hon Disneys första prinsessa, och dessutom den yngsta, då hon ska föreställa vara 14 år i Disneyfilmen. Hur Snövit ens kan gifta sig med prinsen vid så ung ålder vet jag inte, men det kanske var andra lagar vid tidpunkten då sagan utspelar sig. Eller så överanalyserar jag bara. xD

snövit

(bilden tillhör Disney)

I USA har Snövit haft följande röster:

 

Adriana Caselotti – I originalfilmen. Adriana Caselotti fick för övrigt skriva på ett kontrakt att aldrig mer vara med i någon film eller serie, för att Walt inte ville att illusionen skulle förstöras för barnen. Det hade hon dock emellertid inga problem med att göra.

Mary Kay Bergman – Under 1990-talet vid olika tillfällen.

Carolyn Gardner – Från 2000 till 2010, bland annat i Hos Musse och Kingdom Hearts.

Katherine von Till – Sedan 2011, med start i Sofia den första, om jag minns rätt.

 

Då ska jag alltså bedömma hennes svenska röster.

 

Tatiana Angelini:

 

I 1938 års svenska originaldubbning var det den då 14-åriga Tatiana Angelini (1922-2006) som gjorde rösten till Snövit. Angelini var senare rösten till Askungen i originaldubbningen av den disneyfilmen. Nu har jag personligen inte sett hela originaldubbningen, utan enbart sett enstaka klipp och hört enstaka sånger. Från det lilla jag hört så är Tatiana Angelini väldigt bra i rollen, och har en underbar sångröst. Tyvärr har jag inte sett hennes insats tillräckligt mycket för att kunna kalla henne bäst, men det kan gott och väl ändra sig när/om jag får se originaldubbningen. Walt Disney själv ansåg ju också att Tatiana Angelini var den överlägset bästa rösten till Snövit, till och med bättre än den amerikanska originalrösten. Det måste ju vara ett gott tecken. Dessutom så verkar Walt Disney ha varit intresserad av sverige, och lär ha vakat själv över några dubbningar, bland annat de som gjordes av ”Dumbo”, ”Salduos Amgios” och ”The Three Caballeros”, som dubbades i USA med svensk-amerikanska skådespelare i rollerna.

 

Anna-Lotta Larsson:

 

I 1982 års omdubbning av Snövit och de sju dvärgarna, är det sångerskan Anna-Lotta Larsson (1954-) som gör rösten till Snövit. Det var dock inte hennes debut som röstskådespelare, utan debuten skedde när hon gjorde rösten till Vixie i ”Micke & Molle”. Senare har hon medverkat i dubbningarna av bl.a ”Lilo & Stitch”, ”Kogänget”, ”Frost”, ”Harry Potter och Fenixorden” samt i ”Barbie och de 12 dansande prinsessorna”. Jag är givetvis uppvuxen med Anna-Lottas insats, men jag måste erkänna att jag konstant störde mig på hennes röst när jag såg filmen som barn. Idag, kanske 10-16 år efter att jag såg filmen för första gången, tycker jag att hennes insats är relativt bra. Inlevelsen är god, och sångrösten också bra, om än inte lika underbar som Tatiana Angelinis. Problemet med insatsen är att hon inte låter tillräckligt ”ung och oskyldig” om ni förstår vad jag menar, utan mer vuxen. Det är absolut inte hennes fel, men jag tror att man hade tjänat på att anlita en något yngre skådespelerska för rollen. I och försej så hade kanske inlevelsen blivit lidande då unga och oerfarna dubbare oftast inte hunnit ”bli varma i kläderna”, även om det givetvis finns undantag. Överlag så är hon ändå helt okej i rollen, och långt ifrån någon katastrof.

 

Lizette Pålsson:

 

Sedan slutet av 1990-talet är det röstskådespelerskan och sångerskan Lizette Pålsson (1967-) som är den officiella rösten till Snövit. Lizette Pålsson är ju som bekant även den officiella rösten till Askungen och Mimmi Pigg (och kanske även som Aurora, med tanke på att hon gjorde rollen i Sofia den första), och har gjort Snövits röst bland annat i Hos Musse, dvd-filmen ”Disneyprinsessagor volym 2”, tv-serierna ”Sofia den första” och ”Hos Musse”, samt Snövits cameo i ”Lejonkungen 3: Hakuna Matata”, där hon syns i publiken i slutet av filmen. Det lär väl även bli hon som får göra rösten till Snövit när filmen ”Ralph Breaks the Internet: Wreck-It Ralph 2” kommer på bio om något år.

Då jag inte hört så mycket av Tatiana Angelinis röst får jag säga att Lizette passar bäst i rollen. Hon talar med bra inlevelse, låter precis rätt ”ung och oskyldig” och har en mycket vacker sångröst. Min personliga favoritinsats från Lizette Pålsson är utan tvekan som Askungen, men hennes insats som Snövit är också väldigt bra. 🙂

 

Mia Adolphson:

I en LP-skiva från 1970-talet är det Mia Adolphson (!949-) som gör Snövits röst. Jag har tyvärr inte hört denna insatsen, och tvingas därmed lämna den utanför listan

Marianne Kock:

I en annan LP-skiva från 1970-talet är det Marianne Kock (1939-) som gör Snövits röst. Hon sjunger visserligen riktigt bra, men hon låter alldeles för gammal och har en aningen för mörk röst för att passa som Snövit.

Karin Glenmark:

I musiksagan ”Snövit och den magiska stenen” är det Karin Glenmark (1952-) som gör Snövits röst. Denna musiksagan är en av få musiksagor som ännu inte letat sig ut på YouTube, och således har jag inget annat val än att lämna den utanför listan.

Anna Nylén:

I en teaser för EuroDisney på 1991 års vhs-utgåva av Den Lilla Sjöjungfrun, är det Anna Nylén (1974-) som gör rösten till Snövit. Hon gör en hyfsad insats, och låter förvisso ung, men låter nästan för ung för att passa som Snövit, även om hon bör ha varit i Snövits ålder när inslaget spelades in. Det är dock inte en dålig insats på något vis.

Mikaela Tidermark:

I ”Ralf Kraschar Internet” från 2018 är det Mikaela Tidermark (1986-) som gör rösten till Snövit. Mikaela har gjort många bra roller, i till exempel WALL-E, Zootropolis och Röjar Ralf, och har vuxit som skådespelare för mig de senaste åren. Hon gör en bra insats som Snövit. Insatsen påminner en aning om Anna Nyléns, men är något djupare och passar karaktären något bättre. Även om det inte är något fel på Mikaelas insats föredrar jag absolut Lizette Pålsson i rollen.

Myrra Malmberg:

Till sist har vi Myrra Malmberg, som ska göra Snövit i en ”Kul med Engelska”-vhs film.  Jag har tyvärr inte hört den här insatsen, och vet inte heller med säkerhet om Myrra ens gör rollen. Därför tvingas jag lämna den utanför listan.

Bedömning:

Efter noga överväganden blir min lista så här:

 

  1.  Lizette Pålsson
  2. Tatiana Angelini
  3. Anna-Lotta Larsson
  4. Mikaela Tidermark
  5. Anna Nylén
  6. Marianne Kock

Ej tillämpbart: Mia Adolphson

Ej tillämpbart: Myrra Malmberg

Ej tillämpbart: Karin Glenmark

 

Med det sagt är ingen som gjort rollen särskilt dålig.

 

Nu vill jag förresten ha lite synpunkter, ska jag skriva om vilken karaktär jag ska skriva om härnest i slutet på varje inlägg under kalenderns gång, eller ska jag låta det bli en överraskning varje dag? 🙂

 

Vi hörs i alla fall imorgon, missa för all del inte det. 😀