Vem är bäst? – Mario

Hej hallå allihopa, och välkommna till en ny omgång av ”Vem är bäst?”. 🙂

Innan vi börjar så vill jag bara be om ursäkt för att det tagit lång tid innan omgången kom ut, men det beror på att jag inte har haft samma lust att skriva om dubbning som förut. Jag kommer fortfarande att skriva här, men inte ha något fast schema för exakt när inläggen ska komma. ^^
Idag ska vi i alla fall ta oss en titt på de svenska rösterna till spelfiguren Mario, så nu kör vi. 🙂

mario

Hasse Jonsson:
Super Mario Bros Super Show finns i två dubbningar, en för vhs av ett okänt dubbningsbolag som antingen är Videobolaget eller Kit & C:o och en för tv av Eurotroll, och inte av Mediadubb International som så många trodde. I den förstnämnda dubbningen är det Hasse Jonsson (1957-) som spelar Mario. Hasse Jonsson är som bekant tekniker på Eurotroll, men har även hörts i Videobolaget och Kit & Cos dubbningar, och har spelat bland annat Dripple, Elroy Jetson, Sprattsmurfen, Ludwig von Anka, Dufus, Alexander Lukas, Sonic the Hedgehog, Link, Wallace och Babybossen. Egentligen är det lite svårt att veta riktigt hur man ska bedömma Marios svenska röster, då originalrösten hos Mario vid tillfällena som Mario har dubbats inte riktigt har den karaktetistiska rösten vi är vana att höra hos Mario med italiensk-engelska, utan engelska med brooklyn-accent, då serierna spelades in innan Charles Martinet fick äran att gestalta Mario. Det ska därför tilläggas att ingen av Marios svenska röster försöker tala med italiensk brytning. Hasse Jonsson gör i alla fall en godkänd tolkning av Mario. Inlevelsen är bra, men det är något som saknas, och han låter inte heller särskilt lik originalrösten. Som sagt är han ändå fullt godkänd. 🙂

Roger Storm:

I musiksagan Super Mario Bros: Fångar i fallgropen är det Roger Storm (1956-) som gör Marios röst. Roger Storms insatser brukar variera beronde på vilken roll han spelar. Till exempel är han riktigt bra som till exempel Hummer-Dummer i Den Lilla Sjöjungfrun-serien, Grym Lieman i Grymma sagor med Billy och Mandy, Ruben i Lilo & Stitch, Needleman och Smitty i Monsters Inc, Tandläkaren i Hitta Nemo, Phoebus i Ringaren i Notre Dame och Quinn i Katten, och inte minst Bumbibjörnarna. Däremot passar han inte riktigt lika bra som Shere Khan, Måsart, Uggla, Albert från DuckTales, Svarte Petter och Mortimer Mus. I det här fallet är Roger Storm den svagaste rösten i omgången. Han låter inte lik någon av Marios originalröster, låter alldeles för mörk och inlevelsen är inte helt hundra. Det ska dock tilläggas att nästan ingen av rösterna i ovan nämnda musiksaga passar nämnvärt. Att exempelvis Maria Kihl fick spela Peach är bortom mitt förstånd.

Steve Kratz:

I tv-dubbningen av Super Mario Bros Super Show, som för övrigt är den enda av de två dubbningarna som även dubbar live action-segmenten i avsnitten, är det Steve Kratz (1961-) som gör rösten till Mario. Steve Kratz är en extremt skicklig och talangfull röstskådespelare vars bästa roller bland annat inkluderar Wilbur i Bernard och Bianca i Australien, Mekanikles i Aladdin-serien, Gargamel i Smurfarna, och inte minst titelrollen i Scooby-Doo. Steve Kratz är riktigt bra som Mario, talar med bra inlevelse och låter också hyfsat lik Lou Albanos röst. Jag vet inte riktigt om jag tycker att han skulle passa som Mario i de riktiga spelen, men för tv-serien passar han som handen i handsken. 🙂
Håkan Mohede:

Sist men inte minst har vi Håkan Mohede (1949-) som gjorde rösten till Mario i tv-serien Super Mario Bros 3. Håkan Mohede behöver nog ingen närmare presentation, och för mig är han alltid förknippad med dels Dupondtarna i Tintin och dels Rolf i Ed Edd & Eddy. Håkan Mohede gör en bra insats, talar med hyfsad inlevelse men låter inte helt lik originalrösten. Det ska dock tilläggas att Marios originalröst har bytts i serien från Lou Albano till Walker Boone, men Håkan Mohede är inte särskilt lik någon av dem. Han gör dock ett tappert försök och fungerar hyfsat i rollen.
Topplistan:

Efter noga övervägande blir min topplista över Marios svenska röster följande:

1. Steve Kratz
2. Hasse Jonsson
3. Håkan Mohede
4. Roger Storm
Det är några dagar kvar, men redan nu vill jag önska er alla en trevlig påsk med mycket ägg. 😀

Vi ses i nästa inlägg, så får ni ha det så bra. 🙂

Vem är bäst? – Zurg (Julkalender 2018, lucka 20)

Hej hallå allihopa, och varmt välkommna till den tjugonde omgången av ”Vem är bäst?”. 🙂
Idag ska vi ta oss en titt på rösterna till Zurg i Toy Story, så nu kör vi! 🙂

1814742-523px_800px_zurg3
Adam Fietz:

I Toy Story 2 samt Disney Infinity, samt även Toy Story 2-spelet är det Adam Fietz (1969-) som gör rösten till Zurg, vilket borde vara en av hans tidigaste dubbningsroller. Han gör en bra insats och låter lik originalrösten, talar med bra inlevelse och bibehåller röstkaraktären på ett bra sätt. 🙂
Steve Kratz:
I tv-serien ”Buzz Lightyear: Rymdjägare” så är det Steve Kratz (1961-) som gör rösten till Zurg, och även han gör ett bra jobb. Jag föredrar dock absolut Steve som Scooby-Doo framför Zurg.
Johan Jern:

I kortfilmen ”Mini Buzz” spelas en miniversion av Zurg utav Johan Jern (1958-) som inom dubbning bland annat har gjort Borgmästare Lionheart i Zootropolis. Det var ungefär två år sedan jag såg kortfilmen, men jag vill minnas att Johan inte passade så bra i den här rollen.
Topplistan:

Efter noga övervägande blir min topplista följande:

1. Adam Fietz
2. Steve Kratz
3. Johan Jern
Imorgon är jag tillbaka med en förhoppningsvis bättre omgång, så vi hörs då. xD

Dubbningsrecension: Disney Infinity-spelen

Hej hallå allihopa!

Välkommna till en helt ny dubbningsrecension, idag har turen kommit till Disney Infinity-spelen. 🙂
År: 2013 (Disney Infinity 1.0), 2014 (Disney Infinity 2.0), 2015 (Disney Infinity (3.0)
Plattformar: Playstation 3, PC, Wii (endast första spelet), Xbox 360, Playstation 4, Wii U (endast de två sista spelen), iOS, Android, Playstation Vita, Nintendo 3DS, Xbox One
Genre: Sandbox-spel, familjespel

Röster:

Toybox-berättaren – Paul Haukka
Mr. Incredible – Allan Svensson
Elastaflickan – Sandra Caménisch
Violet Parr – Elina Raeder
Dash Parr – Julius Lindfors
Syndrome – Jakob Stadell
Edna Mode – Ewa Fröling
Mirage – Suzanna Dilber
Rick Dicker – Torsten Wahlund
James P. Sullivan – Allan Svensson
Mike Wazowski – Johan Ulveson
Randy Boggs – Jan Mybrand
Kladdis – Johan Lejdemyr
Art – Per Andersson
Don – Adde Malmberg
Terri & Terry – Karl Windén
Jack Sparrow – Jakob Stadell
Hector Barbossa – Steve Kratz
Davy Jones – Christian Fex
Mr. Gibbs – Lars Dejert
Woody – Jan Mybrand
Buzz Lightyear – Fredrik Dolk
Jessie – Anna Book
Hamm – Olli Markenros
Slinky Dog – Ole Ornered
Rex – Stefan Frelander
Blixten McQueen – Fredrik Lycke
Bärgarn – Jan Modin
Holley Blinkers – Lia Boysen
Francesco – Antonio Di Ponziano
Finn McMissile – Roger Storm
Luigi – Ole Ornered
Flo/Ärtan – Birgitte Söndergaard
Ramone – Pablo Cepeda
Fillmore – Niklas Engdahl
Chicks Hicks – Claes Ljungmark
The Lone Ranger – Niklas Engdahl
Tonto – Jakob Stadell
Sheriffen av Colby – Felix Engström
Rapunzel – Dominique Pålsson-Wiklund
Anna – Emelie Clausen
Elsa – Jessica Folcker
Phineas – Teodor Siljeholm
Jack Skellington – Göran Engman
Röjar-Ralf – Matti Boustedt
Vanilja von Sockertopp – Emilia Roosmann
Trollkarlens lärling (Musse Pigg) – Anders Öjebo
Spindelmannen – Adam Portnoff
Black Widow – Jennie Jahns
Kalle Anka – Andreas Nilsson
Aladdin – Albin Flinkas
Prinsessan Jasmine – Myrra Malmberg
Merida – Amy Diamond
Stitch – Andreas Nilsson
Tingeling – Linda Åslund
Maleficent – Jennie Jahns
Anakin Skywalker – Dick Eriksson
Yoda – Gunnar Ernblad
C-3Po – Joakim Jennefors
Glädje – Linda Olsson
Vemod – My Holmsten
Rädsla – Per Andersson
Ilska – Björn Gedda
Avsky – Cecilia Forss
Rassel – Lars-Göran Persson
Manlig hjärnarbetare – Leif Andrée
Kvinnlig hjärnarbetare – Charlott Strandberg
Mimmi Pigg – Lizette Pålsson
Mulan – Mikaela Tidermark
Olaf – Nassim Al Fakir

Hiro Hamada – Jonas Bane

Nick Wilde – Magnus Mark

Judy Hopps – Mikaela Tidermark

OBS! Då rösterna endast står i grupp i de tre spelen har rösterna tagits fram via röstidentifiering, således kan fel förekomma i listan. Jag har inte heller tillgång till alla karaktärer, så några av dem har lämnats utanför listan.

Disney_infinity_24
Disney Infinity är ett sandboxsspel, där man antingen kan spela en linjär story i form av ett playset, eller bygga egna världar i Toyboxen. Konceptet liknar de nyare Lego-spelen, men är mycket mer utväcklat, och i alla tre spelen förekommer det nya saker som gör spelen intressanta att spela. Jag upptäckte spelet själv sensommaren 2013, då jag såg en reklamteaser för spelet i en reklamtidning. Senare stötte jag också på en reklamapp för spelet, kallad ”Disney Infinity: Action”. som visade ett gäng animationer med de tre karaktärerna från startpaketet, Mr. Incredible, Sulley och Jack Sparrow.

Några veckor efter att jag fyllde 18 år samma år, köpte jag startpaketet till Wii, som var den enda konsolen jag ägde då. Visserligen är Wii-versionen den (av de jag spelat i alla fall) sämsta porten av spelet (pga konsolens begränsningar), men spelet var ändå såpass roligt att jag ofta spelade det, och köpte nya figurer och playset. År 2015 sparade jag ihop till en playstation 3 och köpte sedan Disney Infinity 3.0, och fick senare också Disney Infinity 2.0.
Idag är jag fortfarande förtjust i spelen, och jag vågar mig på att säga att det kan vara Disneys bästa spel. Den kombinerar alla Disneys världar på ett bra sätt, och i Toyboxen kan man bygga med alla möjliga föremål och byggnader från Disneyfilmer och tv-serier, till exempel Svärdet i Stenen (som spelar en asfet musikjingel när man kommer nära den), Kung Louies tron, Rapunzels torn, Elsas slott, Lejonklippan och Farbror Joakims kassavalv, och dessutom finns det en mängd modeller av Disneyland-attraktioner som It’s A Small World, Splash Mountain, Haunted Mansion och Space Mountain. Det enda som jag tycker saknas i spelen är att man till exempel inte kan gå in i Monsters University-playsetet med Mr. Incredible. Jag förstår förvisso tanken, men jag tycker ändå att det blivit roligare om man kunde blanda figurerna i playseten som man ville.

Spelet har också bra grafik, underbar musik och bra kontroller.
Då ska vi ta oss en titt på rösterna, en franchise i taget.
Superhjältarna:

I Superhjältarna är Allan Svensson, Elina Raeder, Jakob Stadell, Ewa Fröling och Torsten Wahlund tillbaka som Mr. Incredible, Violet, Syndrome, Edna Mode respektive Rick Dicker, och alla de gör ett lika bra jobb som i filmen. Jag har när detta skrivs i början av september 2018 ännu inte sett Superhjältarna 2, men jag misstänker att de (med undantag för Syndrome som inte är med i uppföljaren av förståeliga själ) är lika bra i den filmen.

Bland de utbytta har vi först Elastaflickan som i både första och andra filmen spelas av Sara Lindh, men som i spelet blivit utbytt mot Sandra Caménisch (1972-) som inom dubbning tidigare gjort rösten till Aurora i Förtrollade Äventyr: Följ dina drömmar. Varför Elastaflickan bytt röst har jag ingen aning om, men det kan vara så att Sara Lindh hade förhinder när spelets dialog spelades in. Sandra Caménisch gör dock en godkänd insats, och det är tydligt att hon försöker efterlikna originalrösten Holly Hunter, men jag föredrar Sara Lindh framför henne.

Dash har av förståeliga själ också bytt röst, då hans röst Dennis Granberg (som tydligen är son till Annelie Berg, enligt Christian Hedlunds podcast Röstskådespelarna) sedan länge troligen kommit in i målbrottet, då han var 20 år när spelets dialog spelades in. I stället är det Julius Lindfors som gör Dashs röst, och han gör en bra insats och talar med bra inlevelse. Vissa stunder är rösten dock aningen för mörk, men det kan man leva med.

Slutligen har även Mirage bytt röst från Eva Röse till Suzanna Dilber (1976-), som gör en mycket bra insats, talar med bra inlevelse och bibehåller karaktärens andemening på ett bra sätt. Jag har ingen aning om varför Eva Röse inte repriserar sin roll som Mirage, men troligen är det även här en fråga om otillgänglighet från skådespelarens sida. Det här spelet var för övrigt sista gången som Mirages originalröst Elizabeth Peña spelade Mirage, då hon sorgligt nog avled 2014, endast 55 år gammal.

Monsters University:

I Monsters University är de flesta rösterna från den filmen också kvar. Mike Wazowski spelas dock här liksom i Monsters University av Johan Ulveson. Den enda som inte har samma röst som i filmen är Kladdis, som görs av Göran Gillinger (1973-) i stället för Olle Sarri. Han gör en mycket bra insats, och ärligt talat reagerade jag inte nämnvärt på att karaktären bytt röst. Det ska dock nämnas att jag inte sett filmen på ett tag, så jag kan inte garantera att jag inte hört något skillnad om jag hade haft filmen i färskt minne.
Pirates of the Carribean:

Då filmerna med Pirates of the Carribean aldrig har dubbats är det här spelet den första (och mig veterligen enda) gången som karaktärerna i filmen fått svenska röster. Jack Sparrow själv spelas av Jakob Stadell (1972-) som gör en bra insats och låter relativt lik Johnny Depp. Hector Barbossa och Davy Jones spelas av Steve Kratz (1961-) respektive Christian Fex (1957-) och båda gör bra insatser, men jag har idagsläget inte sett någon av Pirates of the Carribean-filmerna, så jag kan inte uttala mig om hur lika de låter sina Geoffrey Rush och Bill Nighty. Bland övriga karaktärer finns Tia Dalma som dubbas av Gladys Del Pilar Bergh (1967-) och Mr. Gibbs som spelas av Lars Dejert (1947-) som båda två också gör bra insatser. Jag har idagsläget ingen information om vem som gjorde Pintel och Ragettis röster.

Toy Story i Rymden:

I Toy Story-playsetet medverkar samtliga av skådespelarna från filmerna, med undantag för Guy de la Berg (Rune Ek i första filmen) som tyvärr avled året efter det första spelet släpptes. Han var tydligen sjuk de sista åren, så därför fick Ole Ornered (1964-) ta över rösten som Slinky, och jag misstänker därmed att han också får reprisera sin roll i Toy Story 4 nästa år. I övrigt finns inte mycket att kommentera, då rösterna som sagt är identiska med Toy Story 3. Jag har dock ingen aning om vem som gör Zurgs röst, men eventuellt kan Adam Fietz möjligen reprisera sin roll, då jag minns att han stod med i creditslistan för spelet.
Bilar:

I Bilar-playsetet har Bärgarn, Holley Blinkers, Francesco, Flo/Ärtan, Chicks Hicks och Luigi samma röster som i filmerna. Ramone har visserligen inte samma röst som i de första två filmerna, men i trean spelades han av Pablo Cepeda, precis som han gör i det här spelet. Blixten McQueen har i det här spelet blivit utbytt från Martin Stenmarck till Fredrik Lycke (1971-) som gör en bra insats och låter relativt lik Martin Stenmarcks tolkning. Som Finn McMissile hör vi Roger Storm (1956-) i stället för Göran Strangertz, men då jag inte sett Bilar 2 (som ska vara riktigt dålig) kan jag inte kommentera hans röst ytterligare. Fillmore har också bytt röst från Björn Thudén (som dock repriserade sin roll som Fillmore i Bilar 3) till Niklas Engdahl. Nu har jag inte sett Bilar på hur länge som helst, så jag minns inte riktigt hur mycket man hör av Björn Thudéns gotländska dialekt i rollen, men jag tycker ändå att Niklas Engdahl är helt okej som Fillmore.

The Lone Ranger:
Liksom Pirates of the Carribean har aldrig the Lone Ranger dubbats till svenska, och således blev det första gången som De karaktärerna fick röster här. Jag har hittils identifierat Niklas Engdahl som The Lone Ranger, Jakob Stadell som Tonto, Sharon Dyall som Red Harrington och Felix Engström som Sheriffen. Liksom POC-filmerna har jag aldrig sett The Lone Ranger och kan därmed inte bedömma rösterna rättvist.

Frost:

Från Frost dyker både Elsa, Anna och Olaf upp. Olaf dyker dock upp först i det sista spelet, och spelas då liksom i långfilmen av Nassim Al Fakir. Både Elsa och Anna har dock oväntat bytt röst i spelet. Elsa har bytts ut från Annika Herlitz till Jessica Folcker (1975-) vars röst passar karaktären förvånansvärt bra, trots att hon inte är särskilt lik Idina Menzel som jag har för mig har något ljusare röst. Varför Annika Herlitz byttes ut vet jag inte, men då hon även är musikalartist kan hon ha haft förhinder då spelets dialog spelades in. Annika Herlitz är dock fortfarande Elsas röst, då hon gjort hennes röst i en mängd projekt efter spelet kom ut, däribland Frostfeber och Olafs frostiga äventyr. Anna har också av oklar anledning bytt röst från Mimmi Sandén till Emelie Clausen (1987-) som gör ett riktigt bra jobb. Det är dock inte lätt att jämnföra henne med Mimmi Sandén, då jag ännu inte sett hela Frost på svenska, men av det lilla jag hört av Frosts svenska dubbning får jag ändå säga att Mimmi Sandén är strået vassare.

Röjar-Ralf:

Även karaktärerna i Röjar-Ralf har bytt röst. Ralf spelas här av Matti Boustedt (1974-) i stället för av Magnus Roosmann, och han gör en mycket bra insats, och låter (utifrån hur jag minns Magnus Roosmanns insats) relativt lik den föregående rösten. Vanilja har också bytt röst från Carla Abrahamsen till Emilia Roosmann (vågar man gissa på släktskap med den ovan nämnda Magnus Roosmann?), vilket är väldigt märkligt enligt undertecknad, då Carla Abrahamsen senare var med i Disney Infinity 3.0. Emilia gör dock en bra insats, och talar med bra inlevelse.

Trassel:

Från Trassel medverkar bara Rapunzel, som här spelas av Dominique Pålsson Wiklund (1994-), dotter till Lizette Pålsson, som nuförtiden verkar alternerera med Molly Sandén som Rapunzel. Dominique är helt okej i rollen, men det är svårt att bedömma då jag ärligt talat aldrig varit förtjust i Molly Sandéns röst. Fråga mig inte varför, men så är det. Som Rapunzel var hon dock bra, men jag vet inte om jag skulle säga att Dominique var bättre.

Phineas & Ferb:

Från Phineas & Ferb medverkar Phineas och Agent P. Det var från början tänkt att Ferb också skulle vara med, men han lämnades utanför. Phineas spelas av Teodor Siljeholm, som spelat Phineas i tv-serien, men då detta spelets dialog bör ha spelats in för i skrivande stund 5 år sedan, vet jag inte om Teodor fortfarande är Phineas röst. Jag har ingen kommentar om Phineas röst då jag bara sett ett avsnitt av serien, och det var för snart nio år sedan.

Nightmare Before Christmas:
Jack Skellington från Nightmare Before Christmas medverkar också i spelet, men trots att filmen aldrig dubbades var det inte första gången Jack fick en svensk röst. Bertil Engh sjöng nämligen in sången ”What’s this?” på en Disney Sing-A-Long Songs-vhs. Bertil Engh har dock (såvitt jag vet) inte dubbat så mycket (förutom Puff, som numera verkar göras av Dick Eriksson) på sistone, så det är inte så förvånande att han här är utbytt mot Göran Engman som gör en riktigt bra insats, talar med bra inlevelse och bibehåller röstkaraktären på ett bra sätt.
Spider-Man/Marvel:

Då jag fortfarande har svårt att koppla Marvel (och Star Wars med för den delen) med Disney så har jag inte brytt mig om att spela så mycket med de playseten, men Spider-Man (aka Spindelmannen) är ändå rolig att spela som. Han spelas av Adam Portnoff (1988-), men jag har inte särskilt stor erfarenhet av hans röst för att kunna kommentera insatsen närmare. Jag har även identifierat Jennie Jahns som Black Widow, och det skulle möjligen kunna vara Max Lorentz som Iron Man, men där är jag mycket osäker.

Maleficent:

Maleficent, som här är baserad på Angelina Jolies tolkning från 2014 års spelfilm Maleficent (och som även kallas för det namnet i den svenska dubbningen i stället för Den onda fén) spelas av Jennie Jahns (1969-) som gör en förvånansvärt bra insats. Hon är defenitivt inte den första jag skulle tänka på som Maleficent, men hon fungerar ändå över förväntan som Maleficent.

Aladdin:

Då jag redan kommenterat Albin Flinkass insats som Aladdin i ”Vem är bäst?” så hänvisar jag till den recensionen. 🙂

Modig:

Från Modig har vi Merida som liksom i filmen görs av Amy Diamond, som numera går under sitt riktiga namn Amy Deasismont, som gör en lika bra insats som i originalfilmen.

Lilo & Stitch:

Även här repriserar originalskådespelaren, i detta fallet Andreas Nilsson, sin roll. Precis som i Lilo & Stitch är han riktigt bra som Stitch.

Big Hero 6:

Liksom fallet med Frost och Röjar-Ralf är bägge karaktärernas röster utbytta. Baymax har bytt röst från Morgan Alling till Nick Atkinson, och även om Morgan Alling är bättre, så gör Nick Atkinson också en bra insats och somliga repliker (”Skannar systemets tillståååånd”) är levererade på ett riktigt roligt sätt. Han är dock inte särskilt lik Morgan Alling, så om man nyligen sett Big Hero 6 kan det bli irriterande.

Jag har tyvärr inte lyckats identifiera Hiros röst, men det är i varje fall inte Benjamin Ingrosso (Wahlgren) som gör rösten i spelet. Vem det en är så liknar han originalrösten Ryan Potter mycket mer än Benjamin, men enligt mig är Benjamin Ingrosso bättre i rollen då han låter närmare karaktärens faktiska ålder än originalrösten.

Tingeling:

Liksom i en del av filmerna (Marie Serneholt spelade Tingeling i de första filmerna) spelas Tingeling av Linda Åslund (1988-) som gör en bra insats. Jag har dock inte hört Marie Serneholt i rollen, så jag kan inte utala mig om hon är bäst.

Star Wars:

Liksom i fallet med Marvel har jag fortfarande svårt att koppla Star Wars med Disney, och har därför inte spelat det playsetet mycket heller. Jag har dock i introduktionen identifierat Joakim Jennefors som C-3PO (en bra insats, utifrån hur jag minns Anthony Daniels insats) och Dick Eriksson som Anakin Skywalker. Jag spelade även med Yoda i mobilversionen, och identifierade då Gunnar Ernblad som Yoda. Jag vill minnas att Gunnar Ernblad spelat Yoda tidigare, men jag är inte helt säker.

Insidan ut:

I Insidan ut är de flesta rösterna kvar från filmen, med undantag för Vemod och Ilska. Lyckligtvis är Linda Olsson (Glädje) och Per Andersson (Rädsla) fortfarande kvar i sina roller, vilket jag uppskattar då de var mina favoritskådespelare i filmen.

Vemod spelas i alla fall här av My Holmsten som i mitt tycke faktiskt är strået vassare än filmens röst Ulla Skoog, då My är mycket mer lik originalrösten Phyllis Smith. Ulla Skoog är dock på inget sätt dålig som Vemod, men jag tycker ändå att My är bättre.

Sedan har också Ilska bytt röst från Björn Granath (vila i frid) till Björn Gedda som gör en mycket bra insats och låter riktigt lik Björn Granaths röst. Ärligt talat fick jag anstränga mig hårt för att höra om det var Björn Gedda eller Björn Granath och det är ett mycket bra betyg.

Mulan:

Mulan spelas av Mikaela Tidermark (1986-) vars röst jag börjat uppskatta mer och mer. Hon passar bra som Mulan, även om jag alltid kommer förknippa Divina Sarkany med rollen.

Musse och hans vänner:

De sista karaktärerna vi kommer gå igenom är Musse Pigg (som medverkar två gånger, dels som Trollkarlens lärling i första spelet, och dels som sig själv i tredje spelet), Mimmi Pigg och Kalle Anka. Alla tre spelas i vanlig ordning av Anders Öjebo, Lizette Pålsson och Andreas Nilsson som i vanlig ordning gör en strålande insats.
Slutligen har vi Toybox-berättaren, vars röst görs av Paul Haukka och som är spelets största problem. Inte för att rösten är dålig, utan för att den är jäkligt irriterande, då hans röst hela tiden upprepas gång på gång, och till råga på allt finns det ingen funktion för att stänga av berättaren. Det blir lite tröttsamt när man har hört ”Ställ en playset-del på Disney Infinity-basen för att besöka det playsetet” ungefär 30-40 gånger. xD

Idagsläget har jag inte tillgång till bland annat Nick Wilde, Judy Hopps, Baloo, Doris, Nemo, Alice, Hattmakaren, Tiden, Pricken, m.m så därför kan jag inte kommentera deras röster, och jag har heller ingen information om vem som spelar Pleakley eller Merlin. En inte allt för vild gissning är dock att det kan vara Jakob Stadell som repriserar sin roll som Nick, då han redan är med i spelet som Syndrome, Jack Sparrow och Tonto.

Sammanfattningsvis har dock spelet en bra dubbning, och jag kan varmt rekommendera att ni försöker få tag i det. Man måste dock i så fall gå via begangnatmarknaden då alla Disney Infinity-produkter såvitt jag vet är utgångna idagsläget. Om någon vet om det finns någon sida där man fortfarande kan beställa Disney Infinity-produkter får ni gärna höra av er i kommentarerna.

Vi hörs i nästa inlägg!

/Tony

EDIT: 2018-12-02: Creditslistor till de första två spelen har lagts ut på en annan blogg, så därför har jag korrigerat namnen på de skådespelarna jag hade fel på. Jag ber också om ursäkt för att utseendet i listan med röster ser skumt ut vid somliga partier. Slutligen vill jag också säga att fel fortfarande kan förekomma i recensionen, så om ni ser något fel får ni gärna kontakta mig. 🙂

Vem är bäst? – Scooby-Doo

Hej hallå allihopa, och välkomna till en splitterny omgång av ”Vem är bäst?” 🙂

 

Idag ska vi ta oss en titt på en feg klumpig grand danois, nämligen Scooby-Doo.

scooby-scooby

I USA har Scooby för det mesta spelats av två personer, Don Messick (1926-1997) som gjorde rollen fram till sin död, och Frank Welker (1946-) som gjort rollen sedan 2002, och som för övrigt också är originalrösten till Fred i samma serie. Förutom dem har även Hadley Kay (1970-) och Scott Innes (1966-) gjort rollen, och i spelfilmerna från 2002 respektive 2004 var det Neil Fanning (1967-)

Nu ska vi ta oss en titt på Scoobys röster i Sverige genom tiderna, och som vanligt kommer jag också att bedömma röster i te.x datorspel och musiksagor, då jag anser att en svensk röst alltid är en svensk röst, oavsett var den kommer ifrån. 🙂

 

Håkan Serner:

 

Först ut är skådespelaren Håkan Serner (1933-1984) som spelade Scooby-Doo i LP-skivan ”Scooby-Doo och de mystiska snömännen” som utgavs 1974. Inom dubbning har Håkan Serner också spelat Obelix i två Asterix-filmer, och han har också gjort Snusmumrikens röst i julkalendern ”Mumindalen” från 1973. Han är kanske mest känd från en annan julkalender, nämligen Trolltider.

Håkan Serner (vars röst enligt undertecknad påminner mycket om Andreas Nilsson) är en mycket duktig skådespelare, men som Scooby-Doo passar han inte riktigt. Inlevelsen är okej, men Håkan Serner lyckas inte riktigt få till Scooby-Doos mycket speciella röst, och insatsen har inte heller något som gör den till något speciellt. I övrigt har jag inte mycket att säga om den här insatsen.

 

Tor Isedal:

 

I de restrerande LP-skivorna från 1970-talet (Pärltjuven, Mysteriet på Basketön, Scooby-Doo och Scooby-Dum) är det skådespelaren Tor Isedal (1924-1990) som gör Scoobys röst. Tor Isedal har medverkat i såväl Pippi Långstrump på de sju haven som SOS: En segelsällskapsresa, och har inom dubbning bland annat gjort rösten till Nalle Puh, Guld-Ivar Flinthjärta, Jack och Gus i Askungen, Gaius Bonus i Asterix och hans tappra galler, Kapten Haddock i LP-versionen av Tintin i Hajsjön, Kato i Mio min Mio, med mera.

Enligt min åsikt är Tor Isedal en av de svagare i rollen. Isedals skrovliga röst passar helt enkelt inte som Scooby-Doo, utan får honom mer att låta som en rosslig gammal gubbe. Det enda som är bra med insatsen är inlevelsen som är helt okej, men i övrigt finns det inte mycket positivt att säga här. Ingen skugga över Tor Isedal dock, som troligen gjorde vad han kunde med rollen. ^^

 

Stellan Skarsgård:

 

Nästa skådespelare som gjort Scooby-Doos röst kommer antagligen chocka er rejält. Det är nämligen ingen mindre än Stellan Skarsgård (1953-) alias en av Sveriges största internationella skådespelare, som bland annat medverkat i Pirates of the Carribean, Mamma Mia och Berättelsen om Askungen.

Stellan Skarsgård spelade Scooby-Doo i Öra & Ögas dubbning av serien, som användes på SF/Transfers och Polar Bonniers vhs-filmer. Dessa är i dagsläget extremt sällsynta, och när de säljs på Tradera brukar säljarna vanligtvis ta minst 200 kronor för filmen. Idagsläget har jag ännu inte lyckats få tag i någon av deras filmer, trots att jag letat i drygt 10 år efter dem. Lyckligtvis har dock Daniel Hofverberg på Dubbningshemsidan lagt ut ett klipp på Stellans insats som Scooby-Doo på Dubbningshemsidans forum.

Stellan Skarsgård är onekligen en talangfull skådespelare, men jag skulle inte vilja påstå att Scooby-Doo tillhör någon av hans starkare roller. Skarsgård pratar nämligen bara med lite lätt förställning och låter därmed mer som Stellan Skarsgård med en knasig röst. Det är absolut inte den sämsta insatsen på den här listan, men på grund av att Stellan Skarsgård misslyckas totalt med att få fram karaktärens andemening kan jag inte sätta honom speciellt högt på listan. Inlevelsen är dock helt okej.

 

Michael B. Tretow:

 

I den svensk producerade LP-Skivan Scooby-Doo och den hemsökta skivstudion från 1982, är det Michael B. Tretow (1944-) som gör Scooby-Doos röst. Tretow är kanske mest känd för låten ”Den makalösa manicken”, men låg även bakom kultlåten ”Hubba Hubba Zoot Zoot” tillsammans med bl.a Ted Gärdestad, och har jobbat med flera kända artister.

I dagsläget har jag ännu inte lyckats få tag i den LP-skivan, och har heller inte hittat något på youtube. Därmed är Michael B. Tretows insats den enda jag inte kan kommentera i det här omgången. Om jag någon gång får tag i skivan, eller om någon lägger upp den på youtube, kommer jag självklart att uppdatera med min åsikt kring insatsen.

 

Bert-Åke Varg:

 

I kassettbandet ”Scooby-Doo” från 1987 är det Bert-Åke Varg (1932-) som gör Scooby-Doos röst.

Jag har i dagsläget inte lyssnat igenom hela kassettbandet, som ligger ute på youtube, men av det jag hört hittils är jag inte imponerad. Bert-Åke Varg är skaplig som Shaggy, medan Gunnar Ernblad är helt okej som Fred. De som spelar Velma och Daphne (Jessica Swanemar och Maria Lindkvist) är det dock värre med. En av de är skaplig, men den andra låter på tok för ung, vilket får Velma (eller Daphne, det är oklart vem som spelar vem) att låta som om hon var i 10-12 års åldern, vilket inte passar alls.

Scooby-Doo själv verkar knappt ha några konkreta repliker alls i kassetten, utan har bara hundskall, ylningar, och dylikt. På grund av det är det väldigt svårt att bedömma den här insatsen, men personligen tycker jag inte alls att det låter bra. Därför slutar tyvärr Bert-Åke Varg längst ner i botten, vilket är tråkigt, då han ju till exempel är riktigt bra i bland annat Asterix och Obelix, Aristocats och Micke & Molle. ^^

 

Gunnar Ernblad:

I Kanal 10s videofilmer med avsnitt från Scooby-Doo, samt i Musikservices vhs-filmer, är det dubbningsveteranen Gunnar Ernblad (1946-) som gör Scoobys röst. Jag måste säga, att när jag såg Musikservices dubbning av Scooby-Doo första gången var Gunnar Ernblad en av de skådespelarna jag inte alls hade problem med. Han är visserligen inte bäst, men han är ändå helt okej.

Inlevelsen är riktigt bra (men det brukar ju Gunnar Ernblad vara duktig på!), rösten passar karaktären någorlunda bra, och i allmänhet är det en helt okej insats. 🙂

 

Steve Kratz:

 

I samtliga av Media Dubb och Mediadubb Internationals dubbningar av Scooby-Doo är det en annan dubbningsveteran, Steve Kratz (1961-) som gör rösten till Scooby-Doo. Steve gjorde även Scoobys röst i de tre datorspelen som släpptes 2004-2006, och när Stefan Frelander lämnade dubbningsbranschen 2015, blev Steve Kratz återigen Scoobys officiella röst. Steve Kratz behöver väl ingen närmare presentation, och inom dubbning har han bland annat gjort Puff i Media Dubbs version av Piff & Puff: Räddningspatrullen, Tigger i Media Dubbs version av Nya Äventyr med Nalle Puh, Guld-Ivar Flinthjärta i DuckTales, Mekanikles i Aladdin tv-serien, Uncle Fester i Familjen Addams, Snurre Sprätt och Speedy Gonzales i Media Dubbs dubbning av Looney Tunes, samt även Fred Flintas sångröst i Familjen Flinta i Viva Rock Vegas.

 

Steve Kratz är enligt undertecknad den bästa Scooby-Doo rösten. Inlevelsen är perfekt, insatsen matchar både Don Messick och Frank Welker bra, och dessutom är det inga problem att höra vad Steve säger. Dessutom har Steve Kratzs Scooby en perfekt kemi med Peter Harrysons Shaggy, vilket gör att de scenerna de har tillsammans blir fantastiska.

Det är också mycket imponerande att Steve Kratz fortfarande lyckas att göra Scoobys röst på ett så bra sätt även 20 år senare, vilket ger ett extra plus i kanten. 🙂

 

Kenneth Milldoff:

 

I specialdubbningen på VHS-filmen ”Scooby-Doo på nya äventyr” utförd av Salut Audio, är det den sedan ett par år tillbaka avlidne Kenneth Milldoff (1947-2015) som gör Scoobys röst. Inom dubbning har han bland annat gjort Kapten Haddock och Rastapopolus i Nelvanas Tintin-serie, titelrollen i Babar, Mr. Arrow i Skattkammarplaneten, Obelix i Asterix i Amerika, titelrollen i Delfy, Honey Monster och Tony the Tiger i reklamfilmer för Kalaspuffar respektive Frosties, Astro och Mr. Spacell i Sun Studios dubbning av Jetsons, samt Michelangelo, Leonardo och Shredder i Sun Studios dubbning av Teenage Mutant Ninja Turtles.

Till skillnad från Mats Qviströms insats som Shaggy, som inte var något att hänga i julgranen, passar Kenneth faktiskt helt okej som Scooby. Inlevelsen är helt okej, röstkaraktären likaså, och i allmänhet är det en helt okej insats.

I övrigt finns inget att anmärka på här.

 

Mikael Roupé:

 

I några Sun Studio-dubbade avsnitt av ”Scooby-Doo och Scrappy-Doo” är det Mikael Roupé (1964-) som gör Scoobys röst. Mikael Roupé är för undertecknad mest känd som Edd/Dubbel D i Ed Edd & Eddy, och har gjort många röster på Cartoon Network. På pappret låter det kanske egendomligt, men faktum är att Mikael Roupé faktiskt passar förvånansvärt bra som Scooby-Doo. Det är givetvis inte perfekt, men det är ändå helt okej. Inlevelsen är bra, Mikael Roupé lyckas hyfsat att få till röstkaraktären och i allmänhet är det en helt okej insats. 🙂

 

Stefan Frelander:

 

I alla Scooby-Doo dubbningar utförda av Sun Studio/SDI Media mellan 1992-2015, med undantag för dubbningen ovan, är det Stefan Frelander (1961-) som gör Scoobys röst. Då jag är uppvuxen med både Scooby-Doo möter Bröderna Bu, samt spelfilmerna och tv-serien Våran Scooby-Doo, borde jag kanske ha honom som favorit. Men faktum är att Steve Kratz är bättre.

Stefan Frelander är dock inte på något vis dålig, utan talar med bra inlevelse, bibehåller röstkaraktären bra och fungerar helt enkelt riktigt bra i rollen. Han saknar dock den lilla extra glöden som Steve Kratz har, och halkar därför ner på andraplatsen.

 

Topplistan:

Efter noga övervägande blir min topplista följande:

 

1. Steve Kratz
2. Stefan Frelander
3. Mikael Roupé
4. Gunnar Ernblad
5. Kenneth Milldoff
6. Håkan Serner
7. Stellan Skarsgård
8. Tor Isedal
9. Bert-Åke Varg
Ej tillämpbart: Michael B. Tretow

 

I nästa avsnitt av ”Vem är bäst” kommer jag att recensera någon karaktär ni röstat fram i omröstningen som pågår här på bloggen, så tveka inte att lägga in din röst före den 2 juni. 🙂

 

Länkar till klipp med Scoobys röster:

 

https://www.youtube.com/watch?v=23K41LYJ2zg = Håkan Serner som Scooby-Doo
https://www.youtube.com/watch?v=46HAT3nejgI = Tor Isedal som Scooby-Doo
https://www.youtube.com/watch?v=q2gHbzk0KXg = Bert-Åke Varg som Scooby-Doo
http://www.dubbningshemsidan.se/forum/index.php?topic=600.msg9626#msg9626 = Stellan Skarsgård som Scooby-Doo
http://www.dubbningshemsidan.se/forum/index.php?topic=18.msg230#msg230 = Steve Kratz, Stefan Frelander samt Gunnar Ernblad som Scooby-Doo
http://www.dubbningshemsidan.se/forum/index.php?topic=600.msg10465#msg10465 = Kenneth Milldoff som Scooby-Doo
http://www.dubbningshemsidan.se/forum/index.php?topic=600.msg19267#msg19267 = Mikael Roupé som Scooby-Dooo

Vem är bäst? – Fred Flinta

Hej hallå allihopa!

 

Först vill jag be om ursäkt för att detta inlägget kom mycket senare än jag hade tänkt mig. Vi köpte en hund för en månad sedan, och den i kombination med livet har gjort mig upptagen.

 

Nu är jag dock tillbaka, och hälsar er hjärtligt välkommna till årets första omgång av ”Vem är bäst?”.

Hanna-Barbera är nog den animationsstudion jag är mest förtjust i efter Disney, så därför tänkte jag i några omgångar av ”Vem är bäst?” här framöver, ta mig en titt på lite Hanna-Barbera karaktärer. Tidigare har jag tagit mig en titt på Shaggy från Scooby-Doo, och idag ska vi ta oss en titt på Fred Flinta från tv-serien Familjen Flinta. 🙂

Som vanligt räknar jag också insatser från till exempel skivor, datorspel, med mera, då jag anser att en svensk röst alltid är en svensk röst, oavsett var den kommer ifrån. 🙂

Fred_300

Gunnar Ernblad:

 

Den tidigaste rösten jag hittat för Fred Flinta är på kassettbandet ”Familjen Flinta i Vilda Västern” där Fred spelas av Gunnar Ernblad (1946-). Det finns även ett annat kassettband med Familjen Flinta, utgivet vid samma tidsålder som det ovan nämnda kassettbandet (dvs sent 1980-tal) och enligt kommentarer här på bloggen så ska Fred göras av Bert-Åke Varg där, en insats som jag idagsläget inte har tillgång till. Det andra kassettbandet ligger dock ute på youtube, så det kan jag kommentera.

Gunnar Ernblad (som för övrigt gjorde övriga röster i både Media Dubb, Kanal 10 och Videobolagets dubbning av Familjen Flinta) brukar vara väldigt duktig inom dubbning, men i den här rollen känns han en aning malplacerad. Rösten låter aningen för kraxig, och dessutom låter han inte särskilt lik varken Alan Reed, Henry Corden eller Jeff Bergman. Det är dock inte den värsta insatsen jag hört på gamla lp-skivor, men den är inte heller Gunnars bästa insats, även om han säkert gjorde sitt bästa.

 

Johan Wahlström:

 

I Media Dubb (samt i Mediadubb International)s klassiska dubbningar av Familjen Flinta-serierna (inklusive Flintstones Kids), samt i spelfilmen ”Familjen Flinta i Viva Rock Vegas” är det komikern Johan Wahlström (1952-) som gör Freds röst. För mig och många andra är Johan Wahlströms röst synonym med Fred Flinta. Hans insats är visserligen inte slående lik varesig Alan Reed eller Henry Corden (Wahlström har såvitt jag vet inte dubbat något med Jeff Bergman som originalröst), men han bibehåller ändå karaktärens charm, pratar med bra inlevelse och gör ett allmänt bra jobb. Som komiker lyckas han också att få till Freds röst vid det tillfällen då humorn bygger på karaktärens känslor och röst, vilket också är ett plus. Helt enkelt en väldigt bra insats. 🙂

 

Åke Lindström:

 

I dubbningen på Kanal 10s vhs-filmer med Familjen Flinta, samt vhs-filmen ”Hanna-Barberas personliga favoriter: Familjen Flinta” är det Åke Lindström (1928-2002) som gör Freds röst. Åke Lindström är inom röstskådespeleri mest känd som Kapten Haddock i Tintin tv-serien från 1960-talet, långfilmen Tintin i Hajsjön, samt de klassiska Tintin-ljudböckerna som spelades in under 1970-talet. Han var också Kung Tritons röst i Den Lilla Sjöjungfrun, och medverkade i Sunes Jul som Jultomten i det sista avsnittet.

Åke Lindström gör en väldigt bra insats, och låter faktiskt ganska lik Johan Wahlström, om än inte identisk. I de andra vhs-filmerna med Familjen Flinta från Musikservice, är det dock en helt annat skådespelare som gör rösten till Fred, och han passar aningen sämre, men mer om honom senare. Åke Lindström är som sagt mycket bra i rollen, talar med bra inlevelse och bibehåller karaktärens charm på ett bra sätt. Det är därför mycket tråkigt att han inte längre är i livet. 😦

 

Stig Engström:

 

I alla Musikservices vhs-filmer med Familjen Flinta (inklusive vhs-filmen med avsnitt från Flintstones Kids), förutom den ovannämnda vhs-filmen är det skådespelaren Stig Engström (1942-) som gör Freds röst. En lustig detalj är att Engström också var med i Kanal 10s dubbning av Familjen Flinta, där han spelade Barney. Således är han den enda svensken som både gjort Fred Flinta och Barney Granits röst i Sverige. 🙂

Stig Engström är helt okej som Barney (vilket jag kommer utveckla mer i omgången med Barneys röst) men som Fred passar han sådär. Inlevelsen är helt okej, men insatsen påminner en gnutta om Gunnar Ernblads tolkning, dock inte lika kraxig. Även om insatsen inte på något vis är dålig, är han den svagaste länken i Videobolagets (?) dubbning av Familjen Flinta, som ändå är en av de bättre dubbningarna från det dubbningsbolaget. Stig får dock fullt godkänt som Fred. ^^

 

Thomas Engelbrektson:

 

I Sun Studios dubbningar av Familjen Flinta är det Thomas Engelbrektson (1951-) som gör Freds röst. Thomas Engelbrektson har även gjort Shaggy i Scooby-Doo, Mr. Potato Head i Toy Story-filmerna, Mandark i Dexters Labratorium, Röde killen i Cow & Chicken och hördes dessutom flitigt som speakerröst på TVShop när jag var liten.

Thomas Engelbrektson låter förvisso också skrovlig, men passar aningen bättre än Gunnar Ernblad och Stig Engström. Inlevelsen är okej, han bibehåller karaktärens charm någorlunda, men är inte särskilt lik varesig Alan Reed eller Henry Corden. På grund av nostalgi, då den här dubbningen visades pararellt med Media Dubbs dubbning, kan jag inte dissa insatsen helt, men mot Johan Wahlström har han inte en suck. ^^

 

Övriga:

 

Då återstår VCMs vhs-filmer med Familjen Flinta, där somliga av kassetterna var dubbade till svenska, medan andra var på engelska med svensk text. Det är inte känt vem som gör Freds röst i den svenska dubbningen på de vhs:erna, och jag har heller aldrig hört insatsen personligen. Jag misstänker även att VCMs vhs-er (som kan ha varit hyr-vhser, någon med mer kunskap får gärna skriva i kommentarerna) är sällsynta och svåra att få tag på, vilket gör att jag får lämna den insatsen utanför omgången.

 

Det kan också tilläggas att Steve Kratz gör Freds sångröst i spelfilmen ”Familjen Flinta i Viva Rock Vegas”, men den filmen har jag bara sett på engelska, och den finns dessutom inte släppt på DVD med svenskt tal, trots att den dubbades till svenska. Det är visserligen inget ovanligt fenomen, samma sak har drabbat dubbningarna av bland annat Casper, Grinchen: Julen är stulen, Djungel-George, med flera. Det är dock inte mindre irriterande bara för det, så därför hoppas jag att de dubbningarna någon gång släpps antingen digitalt eller på DVD och/eller Blu-Ray.

 

Topplistan:

Efter noga övervägande blir min topplista följande:

1. Johan Wahlström
2. Åke Lindström
3. Thomas Engelbrektson
4. Stig Engström
5. Gunnar Ernblad
Ej tillämpbart: Bert-Åke Varg
Ej tillämpbart: Steve Kratz

 

Det var allt för den här gången, vi ses i nästa inlägg, som förhoppningsvis kommer att släppas med mindre mellanrum nästa gång. ^^

Min topp 10 bästa dubbninginsatserna inom Disneyfilmer

Disney Wallpaper

Hej hallå allihopa!

 

Genom åren har det dubbats väldigt mycket i Sverige, både långfilmer, tv-serier, kortfilmer och annat. Därför tänker jag idag ta tillfället i akt att ge er en lista på de 10 bästa dubbningsinsatserna jag hört. För att få lite ordning tänkte jag enbart fokusera på dubbningsinsatser från Disney/Pixar. Visserligen finns det väldigt många bra dubbningsinsatser som inte är Disneyrelaterade, så därför kommer jag också att göra en ”Topp 10 bästa dubbningsinsatserna – Ej Disney” någon gång under 2018. När det blir kan jag inte lova än, men det är värt att se fram emot. 🙂

 

Innan vi börjar ska jag bara säga att jag kommer att börja bakifrån för att hålla spänningen. 🙂

 

#10: Margareta Sjödin som Duchess, ur Aristocats:

 

Margareta Sjödin har en underbart len och mjuk röst som passar utmärkt som Duchess, och även som Bianca i Bernard och Bianca. Hon gör en mycket fin rolltolkning och passar verkligen som kärleksfull mor, men det som hindrar henne från att ta sig högre upp på topplistan är att inlevelsen inte riktigt är helt hundra. Men förutom det är insatsen väldigt bra. 🙂

 

#9: Björn Skifs som Woody, ur Toy Story och Toy Story 2:

 

Björn Skifs förknippas nog med hits som ”Michelangelo”, ”Hooked on a Feeling” och ”Det blir alltid värre framåt natten”, samt kultfilmerna ”Strul”, ”Drömkåken” och ”Joker”, men för mig kommer han för alltid att förknippas med något helt annat, nämligen rösten till cowboydockan Woody i Toy Story. Personligen tycker jag att Björn Skifs lyckas väldigt bra med att få till Woodys varma personlighet, och inlevelsen är också riktigt bra. När Toy Story 3 kom ut år 2010, hoppades jag väldigt mycket på att Björn Skifs skulle återvända som Woody, men på grund av bråk med Disney (har jag för mig) hoppade han av (blev sparkad?) som Woody, och i stället tog Jan Mybrand över rollen i både Toy Story 3, kortfilmerna, de två 25-minuters filmerna, samt spelet Disney Infinity, och troligtvis får han även reprisera rollen i kommande Toy Story 4, som bör ha premiär nästa år, har läst lite olika releasedatum då filmen skjutits fram och tillbaka ett antal gånger. När jag såg Toy Story 3 var jag inte särskilt imponerad, och mycket av det kan ha och göra med min nostalgiska koppling till de första två filmerna och Björn Skifs insats som Woody. 🙂

 

#8: Robert Gustafsson som Mike Wazowski, ur Monsters Inc:

 

Robert Gustafsson har flera gånger utnämnts till sveriges roligaste man, och inom dubbning är han kanske mest förknippad med Sid i Ice Age-filmerna. Han har dessutom medverkat i de svenska dubbningarna av både Planet 51, Horton och Robotar. Men för mig är han mest känd som det klotrunda och enögda monstret Mike i Monsters Inc. Förra året var ju Mike Wazowski en av karaktärerna i min ”Vem är bäst?”-julkalender, så därför ska jag fatta mig kort här. Troligen beror Robert Gustafssons placering i listan till stor del på nostalgi till den första filmen. Sedan gör Robert Gustafsson också en riktigt bra insats, och är mycket roligare än det lilla jag hört av Billy Crystals insats, som också är bra. När jag hörde att Robert Gustafsson var utbytt i Monsters University (vilket troligen berodde på att han var upptagen med att spela in ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann”, som delvis spelades in utomlands), var jag nära på att bojkotta filmen, men som jag skrev i ”Vem är bäst?” omgången så tycker jag ändå att Johan Ulveson är helt okej. 🙂

 

#7: Ulla Skoog som Doris, ur Hitta Nemo och Hitta Doris:

 

Hitta Nemo är också väldigt nostalgisk, då jag såg den på bio med min 9 år äldre storasyster som 8-åring, hösten 2003, vilket faktiskt är det första biobesöket jag helt minns. Jag är rätt säker på att jag sett ett par andra filmer innan Hitta Nemo, men som sagt är Hitta Nemo den tidigaste filmen som jag vet 100% säkert att jag sett på bio. I den svenska dubbningen är det Leif Andrée, Ulla Skoog, Roger Storm och Björn Thudén som gör filmen, och av dem är det Ulla Skoog som drar det längsta strået, med Leif Andrée tätt efter. Skoogs placering på topplistan beror helt på att hon lyckas förmedla karaktären på ett bra sätt och dessutom har en riktigt bra komisk tajming. En annan sak som är oerhört imponerande är att både Skoog och Andrée är precis lika bra i uppföljaren Hitta Doris, trots att det är 13 år mellan dubbningarna, och att (av intervjuer med skådespelare av dömma) det verkar svårt att komma ihåg allt man gjort, och dessutom hur varje karaktär ser ut, är och låter. 🙂

 

#6: Dan Ekborg som Anden, ur Aladdin:

 

När jag skrev min topplista, funderade jag länge på om jag skulle ta med Dan Ekborgs insats som Anden ur Aladdin, eller som Hades i Herkules. Till slut föll mitt val på Dan Ekborg, som i podcasten Röstskådespelarna av någon anledning hela tiden blandas ihop med sin bror Anders Ekborg, som visserligen också dubbat, men inte i varesig i Aladdin eller i Herkules. I originalfilmen, samt ”Aladdin och rövarnas konung”, är det den (sorgligt nog) numera bortgångna komikerstjärnan Robin Williams som gör Andens röst, medan det är Dan Castellaneta, mest känd som rösten till Homer Simpson, som gör Andens röst i tv-serien samt i ”Jafars återkomst”. I fallet med Jafars återkomst beror Robin Williams frånvaro på en konflikt mellan honom och Disney, när Disney tog med hans insats som Anden i trailers och förhandsvisningar trots att han bad dem att inte göra det. Konflikten löstes dock, och Williams var tillbaka i Rövarnas konung. Jag vet inte om hans frånvaro i tv-serien också beror på konflikten, men jag skulle inte bli förvånad om så var fallet.

Det är i alla fall inte lätt att fylla varken Robin Williams eller Dan Castellanetas skor, men Dan Ekborg lyckas ändå förmedla Andens karaktär med både energi och komisk tajming. Dessutom använder han rösten på så många olika sätt för att matcha alla figurerna som Anden förvandlar sig till, något jag gillar skarpt. Trots att det är som Anden jag satt honom på topplistan, måste jag också säga att han är oerhört bra som Hades i Herkules också, där han också gör en mycket energisk och komisk insats. 🙂

 

#5: Sharon Dyall som Esmeralda, ur Ringaren i Notre Dame:

 

Tillsammans med Skönheten och Odjuret, Den Lilla Sjöjungfrun, Herkules, Insidan ut och Toy Story-filmerna, är Ringaren i Notre Dame en av mina favorit Disneyfilmer. Till skillnad från många andra Disneyfilmer, där kända ansikten har en förmåga att dyka upp i rollistan (te.x Molly Sandén och Måns Zelmerlöw i Trassel, Tommy Körberg och Claes Malmberg i Skönheten och Odjuret, Peter Jöback i Aladdin, Max von Sydow i Herkules, Povel Ramel och Lasse Berghagen i Tarzan, etc), består Ringaren i Notre Dame faktiskt av relativt okända personer för gemeneman, men för oss dubbningsfans veteraner som Joakim Jennefors, Monica Forsberg, Roger Storm och just Sharon Dyall. Undantaget i den här dubbningen är väl Lasse Kronér, och kanske möjligen Siw Malmkvist. Nu kan stora stjärnor faktiskt passa som röstskådespelare också, men då gäller det att rösten faktiskt passar karaktären, och att kändisen i fråga faktiskt har någon talang för skådespeleri. Sharon Dyall är kanske visserligen ingen superkändis, men innan Ringaren hade hon bland annat varit med i såpan ”Varuhuset” och tävlat i Melodifestivalen, och även dubbat lite i Oliver och Gänget. Personligen tycker jag att Sharon Dyall gör den bästa insatsen i filmen, tätt följd av Joakim Jennefors och Stefan Ljungqvist, som i sin tur ligger snäppet före Mikael Grahn och Roger Storm. Sharon Dyall gör rollen med väldigt stark känsla, och sjunger otroligt bra i ”Esmeraldas bön”, en låt som jag inte brydde mig så mycket om när jag var liten, men som jag börjat uppskatta mycket nu i vuxen ålder. En annan sak som jag gillar med insatsen är att jag verkligen till 100% tycker att rösten passar karaktären både till utseende och personlighet. Helt enkelt en riktigt bra insats, som klättrat både upp och ner i listan under skapandets gång, och som till slut landar precis i mitten. 🙂

Jag har dock ingen kommentar till insatsen i uppföljaren från 2002, då jag redan som 7-åring tyckte att filmen var fruktansvärt dålig och idagsläget inte har några planer på att se om den igen.

 

#4: Fredrik Hiller som Kronk, ur Kejsarens Nya Stil:

 

Fredrik Hiller har allt som oftast fått dubba karaktärer som den amerikanska skådespelaren Patrick Warburton spelat i originalversionen. Förutom i Kejsarens nya stil, har Fredrik Hiller också dubbat Warburton i bl.a Sanningen om Rödluvan, Kim Possible, Scooby-Doo! Mysteriegänget, Vilddjuren, Herr Peabody & Sherman och säkert vid fler tillfällen. Faktum är att han dubbat Patrick Warburton så många gånger att jag undrar om det är en slump? xD

Hursomhelst så är Kejsarens Nya Stil en nostalgisk barndomsfavorit för undertecknad, tillsammans med Atlantis: En försvunnen värld. Dessa två filmerna anses av många som några av de sämre Disneyfilmerna, i alla fall den sistnämnda, men för mig kommer de alltid vara favoritfilmer. I Kejsarens Nya Stil är det Fredrik Hiller som i princip gör filmen, även om Figge Norling (Kuzco), Allan Svensson (Pacha) och Siw Malmkvist (Yzma) också är riktigt bra i sina roller. Fredrik Hiller har dock en riktigt bra komisk tajming, och låter dessutom lik originalrösten. Dessutom är inlevelsen riktigt bra i såväl första filmen som uppföljaren ”Kejsarens nya stil 2: Kronks nya stil”. TV-Serien ”Kejsarens nya skola” har jag inte sett på säkert 8-10 år, men av det lilla jag kommer ihåg var han bra även där. 🙂

 

Nu kommer vi alltså till topp 3 i min lista, så håll till godo, som Maui skulle sagt. 😉

 

 

#3: Linda Olsson som Glädje, ur Insidan ut:

 

År 2015 blev jag helt trollbunden av den då splitternya pixarfilmen Insidan ut. Den hade allt; komik, drama, spänning och hjärtskärande scenen. Trots att jag idagsläget inte hunnit se om filmen sedan jag såg den två gånger på bio för snart år tre år sedan (vilket är under all kritik, får ta och se om den inom en snar framtid), älskar jag den fortfarande, och mycket av det beror på de svenska rösterna, som bland annat innefattar Cecilia Forss (aka Ica-Cindy), den (sedan snart ett år tillbaka) bortgångne skådespelaren Björn Granath, komikern Ulla Skoog, Ulf Eklund (som dubbade en del för Barrefelt Produktion under 1990-talet), men favoriterna i dubbningen är komikern Per Andersson, och framför allt musikalstjärnan Linda Olsson (som för övrigt har ett förhållande med en annan person som dubbat tecknad film, nämligen Tommy Nilsson, som bland annat gjort John Smith i Pocahontas) som imponerade stort på mig som Glädje i såväl långfilmen som kortfilmen ”Jennys första dejt?” och spelet Disney Infinity 3.0. Insatsen är väldigt bra, matchar karaktären minst lika bra som Sharon Dyall och liksom Dan Ekborg sprudlar insatsen av energi och värme. Det som gör att hon hamnar såpass högt på listan är hur bra insatsen är, trots att Linda Olsson var såpass ny i dubbningsbranschen när filmen gjordes. Hon hade visserligen gjort några tv-serier, samt stod crediterad under övriga röster i ”Natt på muséet: Gravkammarens hemlighet”, och har kanske medverkat i andra produktioner som i skrivande stund inte finns på dubbningshemsidans creditslista, men det är i princip allt hon gjort. Direkt efter att jag sett Insidan ut första gången, hoppades jag på att få se Linda Olsson i fler dubbningar. Hittils har hon såvitt jag vet inte gjort något mer i dubbningsväg efter Insidan ut, men om någon därute vet någon produktion efter 2015 som hon dubbat, men som jag missat, får ni gärna hojta till i kommentarerna. 🙂

 

#2: Rikard Wolff som Scar, ur Lejonkungen:

I den kanske mest populära Disneyfilmen någonsin, nästan enbart med konkurens av Frost, finns det gott om bra insatser att välja, så som Anders Aldgård som Zazu, Peter Rangmar och Jan Rippe som Timon respektive Pumbaa, och Svante Thuresson som Rafiki. Andraplatsen på listan pryds dock av mannen bakom rösten till skurken i filmen, den nyligen bortgångne skådespelaren Rikard Wolff (Vila i frid), som gjorde Scars röst. Förutom Scar var han också med i dubbningen av ”Vägen till Eldorado” år 2000, samt som Absolem (alltså Larven) i 2010 års spelfilmsversion av Alice i Underlandet. Såvitt jag kan höra repriserade även Rikard Wolff rollen som Scar i Bloopers-reelen 2011 års Blu-Ray utgåva av Lejonkungen. I uppföljaren var det dock Johan Hedenberg som spelade Scar (en insats som jag ännu inte hört), och i och med Rikard Wolffs hastiga bortgång i november 2017, lär det inte bli han som gör rösten till Scar när karaktären ska gästspela i Lejonvakten. Rikard Wolff passar dock ypperligt som Scar, pratar med bra inlevelse och sjunger också riktigt bra. Han låter också precis så ruskig och likgiltig som karaktären ska göra, och fångar även karaktärens galnare stunder i slutstriden på ett bra sätt.

 

Nu har vi alltså kommit fram till första platsen, men innan jag avslöjar vem jag tycker har gjort den bästa dubbningsinsatsen i Sverige, ska jag ge lite hedersutnämnelser till insatser som var nära att komma in på listan, men som tyvärr inte nådde hela vägen fram:

Stefan Ljungqvist som Frollo i Ringaren i Notre Dame
Hans Josefsson som Gaston i Skönheten och Odjuret
Sissel Kyrkjebö som Ariel i Den Lilla Sjöjungfrun
Peter Harryson som Fille i Herkules
Jan Malmsjö som Lumiére i Skönheten och Odjuret
Svante Thuresson som Rafiki i Lejonkungen
Hans Lindgren som Roqfourt i Aristocats
Beppe Wolgers som Lille John i Robin Hood
Steve Kratz som Mekanikles i tv-serien Aladdin
Tommy Körberg som Odjuret i Skönheten och Odjuret
Peter Jöback som Aladdin i Aladdin
Mikael Samuelsson som Jafar i Aladdin
Claes Thelander som Grimsby i Den Lilla Sjöjungfrun
Åke Lagergren som Clocksworth i Skönheten och Odjuret
Claes Malmberg som LeFou i Skönheten och Odjuret

samt Joakim Jennefors som Quasimodo.

Med det sagt är det dags för att avslöja vem jag anser har gjort den bästa dubbningsinsatsen inom Disney. Några av er läsare har säkert redan listat ut vem jag satt på första plats, så utan vidare dröjesmål kommer nu ettan på min lista:

 

#1: Sofia Källgren som Belle, ur Skönheten och Odjuret:

 

Förstaplatsen på topplistan går inte helt oväntat till Sofia Källgrens insats som Belle i Skönheten och Odjuret, en insats hon repriserat nästan överallt, med undantag för Hos Musse och en Disney on Ice-föreställning. Hennes insats som Belle är riktigt bra, inlevelsen är bra, känslan mycket bra, och hon sjunger dessutom oerhört bra. Hon låter också mer naturligare som Belle än originalrösten Pagie O’Hara (för en gångs skull har jag faktiskt sett filmen på engelska xD), men det kan bero på att Pagie O’Hara var 35 år när hon spelade Belle, medan Sofia Källgren endast var 22 år när filmen dubbades till svenska år 1992, vilket är samma ålder som jag idagsläget är. Hursomhelst så är det värt att nämna att hon är precis lika bra samtliga gånger hon repriserat rollen. Även om ”Belles magiska värld” och ”Skönheten och Odjuret: Den förtrollade julen” inte direkt kommer i närheten av originalfilmen kvalitétsmässigt, blir de ändå något bättre med Sofia Källgren, och att kunna få en halvbra film bättre enbart genom en röstskådespelare, då är det riktigt bra. 🙂

 

Det här var alltså en lista på vad jag tycker är de 10 bästa dubbningsatserna inom Disney. Någon gång under 2018, kommer jag också att göra en topplista med karaktärer utanför Disney, men det kan jag inte lova när det blir. 🙂

Jag vill också passa på att be om ursäkt för den kraftiga förseningen av inlägget, som beror dels på en långvarig förkyldning och dels på glömska.

 

Skriv gärna en kommentar eller ett mail och berätta vilka dubbningsinsatser inom Disney som ni tycker är bäst. 🙂

Ni får också gärna rätta eventuella faktafel och dylikt, det också via kommentar eller mail. 🙂

 

Vi ses i nästa inlägg!

Julkalender 2017, Lucka 9: Specialavsnitt! – Vem är bäst?: Karaktärer från Musse Pigg och Kalle Ankas universum.

Hej hallå allihopa!

Varmt välkommna tillbaka till min julkalendersvit. Idag har vi kommit fram till den nionde omgången av ”Vem är bäst?”. Trots att det inte är någon speciell dag idag, så blir dagens omgång ändå en specialare. Idag ska jag nämligen ta mig en titt på ett gäng figurer ur Kalle Anka och Musse Piggs universum som inte har haft så många röster genom tiderna.

Först ut är Ludwig von Anka, en knasig professor från Österrike.

Hasse Jonsson (1957-) är Ludwigs första svenska röst, som gjorde rollen i DuckTales, där Ludwig hade ett gästspel som Joakims psykiatiker. Hasse gör en bra insats och låter relativt lik originalet, men han struntar i den tyska brytningen, vilket tyvärr ger honom minuspoäng. Annars en ganska bra insats.

Andreas Nilsson (1964-) är nästa röst, och han gjorde rösten i Bonkers. När jag år 2021 har uppdaterat en massa omgångar med röster som tidigare varit icke tillämpbara, så har jag dock ändå inte lyckats komma över något klipp på Andreas som Ludwig i Bonkers, därmed tvingas jag fortfarande att lämna honom utanför listan.

Bertil Engh (1952-) är nästa person som spelade Ludwig, och han gjorde rollen bland annat i Quack Pack och vissa ramberättelser i ”Bästa”-vhs-serien Han gör en bra insats, talar med bra brytning och låter lik originalet.

Gunnar Uddén (1935-) är nästa person, och kanske den som gjort rollen längst, nämligen från 1999 fram tills 2015. Han passar bra i rollen, låter hyfsat lik originalrösten och talar med bra brytning. Kanske är jag färgad av nostalgin, men detta är en mycket bra insats.

I kortfilmsserien Musse Pigg är det Jacob Nordenson (1953-) som gör Ludwigs röst, och han gör en bra insats. Hans insats har vissa likheter med Gunnar Uddén, men brytningen är något sämre. Ändå en helt godkänd insats.

I rebooten av DuckTales är det Daniel Goldmann (1968-) som gör Ludwigs röst i första och andra säsongen, och han gör en fullt godkänd insats, även om brytningen tyvärr låter mer fransk än tysk i den första säsongen. Han lyckas bättre med brytningen i andra säsongen, men där är rösten i stället för mörk.

Hasse Jonsson (1957-) är nästa röst, och ni kanske tror att jag skrivit fel. Men Hasse repriserar faktiskt sin roll som Ludwig i det avsnittet där karaktären medverkar. Till skillnad från 1989 så använder Hasse nu en tysk accent, och insatsen är därmed marginellt bättre. Det är därför som Hasse har två placeringar i topplistan.

Enligt uppgift ska Svante Thuresson ha gjort Ludwigs röst i DuckTales-rebooten. Karaktären har visserligen dialog i den tredje säsongen, vars avsnitt ännu inte ligger ute på Disney+ när denna uppdateringen skrivs (2021-01-17), därför vet jag inte med säkerhet om Svante verkligen gjort Ludwig.

Topplistan över Ludwigs röster blir:

  1. Gunnar Uddén
  2. Bertil Engh
  3. Jacob Nordenson
  4. Hasse Jonsson 2020
  5. Daniel Goldmann
  6. Hasse Jonsson 1989

Ej tillämpbart: Andreas Nilsson

Härnest på tur är Oppfinnar-Jocke.

Stig Grybe (1928-2017) är den första rösten, och gjorde rollen i bland annat DuckTales, skivan Stål-Kalle på Äventyr och några musiksagor. Stig passar mycket bra i rollen, talar med bra inlevelse och bibehåller röstkaraktären på ett bra sätt.

Anders Öjebo (1966-) är den andra rösten, och han gjorde rollfigurens få repliker i Sportfånen Långben som Fotbollstjärna. Anders gör en helt okej rolltolkning, även om det är svårt att bedöma på det lilla material han gjort som Jocke, men han passar ändå bra i rollen.

Gunnar Uddén (1935-) är den tredje rösten, och han gjorde rollen i spelet Kalle Anka: Quack Attack från 2000. Han gör en bra insats, talar med bra inlevelse och låter hyfsat lik originalrösten. Han är inte min favorit, men passar ändå ganska bra.

När Oppfinnar-Jocke dök upp i rebooten var det Niklas Engdahl (1974-) som gjorde rösten i två av avsnitten där karaktären medverkade. Nu är ju karaktären lite annourlundare i rebooten, men trots det tycker jag inte riktigt att Niklas passar som Jocke något vidare. Rösten är alldeles för mörk för min smak.

Den andra rösten i rebooten är Johan Hedenberg (1954-) som gör rösten i tre avsnitt. Nu är ju som sagt karaktären lite mer ”tuffare” i rebooten, men enligt mig är rösten lite för mörk och ”skurkaktig” trots det.

I omdubbningen av gamla DuckTales från 2020 är det Pontus Gustafsson (1955-) som gör Jockes röst, ett mycket klokt val enligt mig. Pontus gör rollen med bravur, låter hyfsat lik originalrösten, matchar Stig Grybe helt okej och bibehåller röstkaraktären på ett bra sätt.

Min topplista för Oppfinnar-Jockes röster blir följande:

  1. Stig Grybe
  2. Pontus Gustafsson
  3. Anders Öjebo
  4. Gunnar Uddén
  5. Niklas Engdahl
  6. Johan Hedenberg

Tredje figuren ut idag är Kalles odrägliga kusin Alexander Lukas.

Alexander Lukas första röst i Sverige är Hasse Jonsson, som gjorde Alexanders röst i några avsnitt av DuckTales. Den här versionen av Alexander Lukas var dock inte odräglig, egoistisk och osympatisk, utan snarare en artig och trevlig kille. Därför passar Hasse Jonssons tolkning inte riktigt ihop med hur jag ser Alexander Lukas, men insatsen är ändå relativt bra.

I spelet Kalle Anka: Quack Attack var det Roger Storm som gjorde Alexanders röst. Det här spelet porträtterar Alexander Lukas mer som den odrägliga och osympatiska figur han oftast är i serietidningarna, vilket jag uppskattar. Därför tycker jag att Roger Storm gör Alexander Lukas bättre, då hans Alexander låter otrevligare och snobbigare.

Sedan har vi rebooten, där Anton Körberg gör Alexanders röst. Han gör en mycket bra insats och bibehåller karaktären på ett bra sätt, men är inte riktigt lika träffsäker som Roger Storm, inte riktigt lika bra som Andreas Nilsson, omen bättre än Hasse Jonsson. Därmed tar han tredje platsen framför Hasse Jonsson men bakom Roger och Andreas.

Till sist har vi Andreas Nilsson (1964-) som gör rösten i omdubbningen av gamla DuckTales. Han gör en ypperlig insats, passar bra i rollen och talar med bra inlevelse. Ursprungligen var Roger Storm på första platsen, men Andreas knuffar ner honom till en andra plats i stället.

Min topplista för Alexander Lukas blir följande:

  1. Andreas Nilsson
  2. Roger Storm
  3. Anton Körberg
  4. Hasse Jonsson

Härnest ska vi ta oss en titt på Klarabella Ko, som liksom Alexander Lukas enbart har haft tre röster, i alla fall som jag känner till.

Först ut är Monica Forsberg (1950-) som gjorde Klarabellas röst i originaldubbningen av Prinsen och Tiggarpojken. Monica är förvisso en duktig skådespelerska, men hennes insats som Klarabella är inte den bästa. Klarabella har dock inte särskilt många repliker i filmen, så det är inget stort problem egentligen, men Monica hamnar tyvärr bakom både Anna och Charlotte.

Sen har vi Anna Norberg, som gjorde rollen från 1990-talets andra hälft till och med 2000-talets andra hälft. Hon gjorde rollen i bland annat omdubbningen av Prinsen och Tiggarpojken, Hos Musse, Musses Verkstad, De tre musketörerna och första säsongen av Musses Klubbhus. Personligen tycker jag att hon gör en mycket bra insats som Klarabella och talar med bra inlevelse. Röstkaraktären är också mycket bra, och hon låter också relativt lik originalets April Winchell.

Sedan har vi Charlotte Ardai Jennefors som började spela Klarabella i den andra säsongen av Musses Klubbhus. Karaktären har senare varit med i kortfilmsserien ”Musse Pigg”, och jag tror (eftersom att Klasse Häst är med) att hon också är med i ”Musse och Rallygänget”. Jag har dock ingen koll på om det fortfarande är Charlotte Ardai Jennefors som gör Klarabella röst där, så någon med mer kunskap om det får gärna upplysa mig mer.

Charlotte gör också en mycket bra insats, och låter faktiskt ganska lik Anna Norberg. Nu är ju jag välbekant med hennes röst, så det är inga problem för mig att höra att det är hon och inte Anna Norberg, men för barn så är det nog svårare att höra skillnad mellan insatserna. Även här är inlevelsen och röstkaraktären bra.

Då återstår originaldubbningen av Prinsen och Tiggarpojken. I dagsläget har jag inte sett den, och Klarabellas röst står inte utsatt på till exempel Dubbningshemsidan. Det skulle ju kunna vara Anna Norberg, men jag har tyvärr ingen aning om hon redan var Klarabellas röst när filmen dubbades för första gången, vilket bör ha varit runt 1994-1996. Därför får ni återigen gärna säga till om ni vet mer om Klarabellas röst där.

Min topplista för Klarabella blir i alla fall följande:

1. Anna Norberg
2. Charlotte Ardai Jennefors

3. Monica Forsberg

Nu ska vi ta oss en titt på ett par skurkar. Först ut är trollpackan Magica de Hex.

Magicas första röst är sångerskan Siw Malmkvist. Siws röst som hon använder här passar utan tvekan till häxor, det är bara ett problem. Serielegenden Carl Barks, som skapade Magica, sade uttryckligen att han skapade Magica för att gå emot trenden med att häxor är gamla och fula. Således tycker jag att en gammal häxlik röst inte riktigt passar på Magica, som ska föreställa vara yngre och vackrare än vanliga häxor. Inlevelsen och själva insatsen är det väl inget fel på egentligen, men jag tycker helt enkelt inte att Siw Malmkvist passar så bra i rollen. I säsong 1 alternerar Siw Malmkvist med Lena Ericsson i rollen som Magica. Lena Ericssons insats, om än fortfarande för ”häxlik” låter yngre och mer passande. Nu vet jag inte om det var ljudkvalitén eller Lenas fel, men stundtals var det lite svårt att höra vad hon sa. Det ska dock tilläggas att jag har en medfödd hörselskada, så det kan mycket väl vara den som spökar. Inlevelsen och röstkaraktären är det dock inget fel på.

I KM Studios dubbning av DuckTales, samt musiksagan ”Magica de hex jagar turkronan” och spelet ”Kalle Anka: Quack Attack” är det Birgitta Fernström som gör Magicas röst. Tyvärr har jag ännu inte fått tag på säsong 2 av DuckTales, och har inte heller fått tag i musiksagan som Fernström gör Magica i, och således får jag göra min bedömning efter hennes insats i det tidigare nämnda spelet. Liksom Malmkvist låter hon lite för häxlik, men ändå bättre och yngre. Inlevelsen är det inget fel på heller. Det är dock lite svårt att bedömma insatsen, då man lagt på en massa eko-effekter på hennes röst, men då jag som sagt inte har tillgång till någon annan produktion där Magica görs av Birgitta Fernström, var jag så illa tvungen att bedömma efter spelet.

I rebooten och i omdubbningen av gamla DuckTales är det Ayla Kabaca (1978-) som gör rösten. När jag först hörde det blev jag fundersam på om det skulle fungera, men det fungerar i alla fall i omdubbningen. Hon gör en bra insats, och förmedlar både karaktären i DuckTales, och karaktären som Carl Barks skapade, och talar med bra inlevelse. Därmed tar hon första platsen framför Lena Ericsson.

Min topplista för Magica blir i alla fall följande:

  1. Ayla Kabaca
  2. Lena Ericsson
  3. Birgitta Fernström
  4. Siw Malmkvist

Sista karaktären för idag blir Guld-Ivar Flinthjärta, som har flest röster av de vi går igenom idag.

Guld-Ivars första röst är Tor Isedal, som gjorde honom i första säsongen av DuckTales. Nu har jag inte hört orginalets Hal Smith, men rösten passar ändå mycket bra med karaktären, och inlevelsen är också bra. Jag skulle också säga att Tor Isedals något skrovliga röst passar bättre till Guld-Ivar än till Nalle Puh, i alla fall den rösten Isedal hade i Nya Äventyr med Nalle Puh.

Efter Isedal var det Steve Kratz som tog över. Han gör också en mycket bra insats och låter också lagom skrovlig. Inlevelsen och röstkaraktären är också bra. I ett avsnitt av säsong 1 (nämligen Horse Scents) är det Peter Harryson som gör Guld-Ivars röst, vilket är lite lustigt då hans far John Harryson spelade Joakim von Anka, Guld-Ivars ärkerival i serien. Peter Harryson är helt okej i rollen, men hans röst är för förknippad med Shaggy för att riktigt passa som ondskefull. Jag kan dock tänka mig att han passar bättre som Guld-Ivar för dem som (till skillnad från mig) är uppvuxen med Harryson som Miles Mayhem i ”M.A.S.K.”

I KM Studios dubbning av DuckTales var det knasigt nog Per Sandborgh som gjorde Guld-Ivars röst, trots att han blivit kickad som både Sigge McKvack och de andra karaktärena han spelade. Per Sandborgh låter inte riktigt lika skrovlig som Isedal, Kratz och Harryson, men gör trots det en godkänd insats, och talar med bra inlevelse. Per Sandborgh gör även Guld-Ivar i den nya DuckTales-rebooten, och där passade han mycket bättre som Guld-Ivar. Han gjorde även Guld-Ivars röst i omdubbningen av DuckTales, och passade bra även där.

Av någon outgrundlig anledning valde Disney att låta KM Studio dubba om ett par avsnitt från säsong 1 till vhs-filmen ”Vattenankor”, och då var det Gunnar Uddén som gjorde Guld-Ivars röst. Den här insatsen är också hyfsad, men är inte i toppstriden. Insatsen får dock ett pluspoäng på grund av VHS-filmens nostalgifaktor. Trots nostalgin tycker jag ändå att det var konstigt att man valde att dubba om några av avsnitten. Omdubbningen finns för övrigt med på ett avsnitt på dvd:n ”Knatte, Fnatte & Tjatte på Äventyr: Volym 2”.

Till sist har vi den enda icke-DuckTales rösten, nämligen Ulf Källvik som gjorde rösten i musiksagan ”Farbror Joakims skattjakt”, baserad på ett av pilotavsnitten av DuckTales. Han gör en hyfsad inlevelse, och låter hyfsat lik Tor Isedal, om än betydligt mindre skrovligare och ondskefullare. Källviks inlevelse har jag ingen kommentar om. Insatsen är dock väldigt mycket svagare än de andra rösterna.

Min topplista för Guld-Ivar Flinthjärta blir följande:

1. Tor Isedal
2. Steve Kratz
3. Per Sandborgh
4. Gunnar Uddén
5. Peter Harryson
6. Ulf Källvik

Så, det var alltså dagens del av julkalendersviten. Nu är jag nyfiken på att höra hur ni tyckte att det här specialavsnittet var, ska jag göra flera sådana i framtiden, där jag pratar om fler karaktärer i ett inlägg, eller ska jag bara köra en karaktär i varje omgång? Skriv gärna förslag och förbättringar. 🙂

Imorgon blir det i alla fall en ny omgång av ”Vem är bäst?”, missa för all del inte det. 😉

Gamla recensioner #1 – DuckTales (Media Dubb)

DuckTales_Opening_Title.png

Redan 2011, när jag var 16 år, började jag skriva recensioner på olika dubbningar. Där och då hade jag givetvis inga planer på att publicera mina verk online, utan skrev det mest för skojs skull. Nu, 6 år senare, tänker jag släppa recensionerna som jag skrev då, med färska kommentarer om vad jag tycker om dubbningen idagsläget.

Samtliga recensioner i den här serien kommer att vara inklippta direkt från Microsoft Word, komplett med felstavningar och dylikt, allt för att efterlikna originalet så mycket så möjligt.

I och med DuckTales-rebooten som har premiär samma dag som det här skrivs, så ska vi ta oss en titt på recensionen jag skrev av Media Dubbs dubbning av DuckTales.

Innan jag klistrar in den så ska jag bara upplysa, att Media Dubb dubbade säsong 1 (alltså avsnitt 1-65), medan KM Studio dubbade de restrerande avsnitten, som därmed utgör säsong 2. KM Studio dubbade dessutom om ett par avsnitt som Media Dubb redan dubbat för videofilmen Vattenankor, men större delen av första säsongen har enbart en dubbning.

 

Svenska Röster:

Knattarna – Staffan Hallerstam
Farbror Joakim – John Harryson
Sigge – Per Sandborgh
Oppfinnar-Jocke – Stig Grybe
Fru Matilda – Irene Lindh
Anki – Lena Ericsson
Albert – Gunnar Ernblad
Guld-Ivar Flinthjärta – Tor Isedal / Per Sandborgh / Steve Kratz / Peter Harryson
Alexander Lukas – Hasse Jonsson
Kalle Anka – Andreas Nilsson
Magica De Hex – Siw Malmqvist / Birgitta Fernström
Dufus – Hasse Jonsson
Spökplumpen – Gunnar Ernblad
Björnbusar – Calle Reblihander / Per Sandborgh / Gunnar Ernblad / Bertil Engh

Disneys serie med Farbror Joakim och Knattarna i spetsen började 1987. I Sverige finns det två dubbningar. En av Media Dubb (den som jag kommer att recensera här) och en av KM Studio som bland annat används på videofilmen Vattenankor och på ett avsnitt på dvd:n Knatte, Fnatte och Tjatte på äventyr – vol 2. Denna dubbningen åsyftar som sagt Media Dubbs klassiska dubbning av serien. I rollen som Knattarna hör vi Staffan Hallerstam (som bland annat spelade Bosse i Karlsson på Taket). Han passar bra i rollen även om han låter en aning burkig då hans röst troligen förvrängts elektroniskt. I rollen som miljadären Joakim von Anka hör vi ingen mindre än John Harryson. Han spelar inte Farbror Joakim, han praktist taget ÄR Farbror Joakim. Han passar perfekt i rollen och talar med utmärkt inlevelse och utmanar till och med Orginalrösten Alan Young. I rollen som Farbror Joakims pilot (senare Darkwing Ducks) Sigge McQuack hör vi dubbningsveteranen Per Sandborgh. Han passar mycket bra i rollen och vinner lätt över Ulf Källvik som tog över rollen när KM Studio tog över dubbningen. Per talar också med bra inlevelse. Per medverkar för övrigt inte bara som Sigge utan även som Guld-Ivar Flinthjärta och som en björnbuse. I rollen som Hushållerskan Matilda hör vi veteranen Irene Lindh, som här använder en rätt jobbig röst, men hon är godkänd. I rollen som Oppfinnar-Jocke hör vi Stig Grybe som precis som John Harryson är sin rollfigur. Stig passar utmärkt i rollen, och talar med god inlevelse i alla fall i dom avsnitten jag har sett. Som Guld-Ivar Flinthjärta hör vi inte mindre än 4 stycken skådespelare (!), först Tor Isedal som jag inte har hört, sedan av Per Sandborgh, Steve Kratz och till slut av Peter Harryson i avsnittet ”Hästkapplöpningen”: Jag har personligen inte hört alla fyra, men av dom jag hört (Per Sandborgh och Peter Harryson) är Per Sandborgh bättre. I rollen som lilla Anki hör vi Lena Ericsson. Hon passar bra i rollen som ynklig och talar med god inlevelse. Som Kalle Anka som ibland medverkar som gästroll hör vi Andreas Nilsson (Som för övrigt gjorde Kalle för första gången här), som alltid är duktig, förutom att han här talar otydligt ibland. Som Magica de Hex hör vi ingen mindre än Siw Malmqvist. Såvitt jag kan bedöma passar hon bra i rollen, men jag har personligen inte hört Lena Ericsson och Birgitta Fernströms insatser. Förutom dessa medverkar för det mästa bra skådisar som till exempel Hasse Jonsson (Alexander Lukas, Dufus), Gunnar Ernblad (Spökplumpen, Albert, Björnbuse) och Calle Rebhiander (Björnbuse). Dom flesta passar bra in i sina roller och dom flesta talar med god, bra eller utmärkt inlevelse. Serien är välgjord och rolig och jag rekommenderar den verkligen för dom som vill njuta av Knattarna, Farbror Joakim, Kalle Anka, Oppfinar-Jocke, Björnligan och Alexander Lukas. Serien från 10/!0 och dubbningen får 9/10. *********

 

Kommentar:

För det första, så kan man se en hel del fel i själva röstlistan ovan. Dels stavar jag Carl-Johan Rehbinder som ”Calle Reblihander” och dels så crediterar jag Bertil Engh som en av björnbusarna, trots att han bara gör rösten i KM Studios dubbning. Jag crediterar även Birgitta Fernström som Magica de Hex, trots att hon också bara medverkar i KM Studios version. Dessutom så spelar Per Sandborgh bara Guld-Ivar i säsong två också, men där kan jag ändå förstå att jag skrev som jag skrev, eftersom att jag då inte visste i vilka avsnitt som Guld-Ivar hade vilken röst.

Om vi bortser från att jag stavat fel på en del skådespelare och crediterat fel, så måste jag ändå säga att jag håller med det mesta jag skrev om i recensionen. Dock så ställer jag mig frågande till vad jag menar med att Irene Lindh ”talar med en ganska jobbig röst” ? Såvitt jag minns hade Irene Lindh ungefär samma röstläge som Matilda i ”Kurage, den hariga hunden”, som inte direkt är jobbig, utan mest tantig. Jag trodde först att jag råkat skriva fel, och egentligen menade Ankis röst, men inte heller hennes röst är särskilt irriterande i mina öron. Dessutom så undrar jag också om ”ynklig” verkligen är rätt ord för Anki. Personligen så skulle jag säga att Lena Ericsson inte låter ynklig. Däremot skulle jag säga att hon lyckas låta så liten som karaktären ska vara.

För övrigt, så tror jag att jag inte alls hade hört Per Sandborgh som Guld-Ivar Flinthjärta när jag skrev recensionen. I stället tror jag att jag syftade på Tor Isedal, eftersom att det är han som gör rösten till Guld-Ivar i avsnitten på DuckTales dvd:erna som släpptes för snart 10 år sedan. Det ska dock tilläggas att ett avsnitt på den andra dvd:n är med KM Studios dubbning, och där spelar Gunnar Uddén Guld-Ivar i stället. Jag är även 100% säker på att jag hört Gunnar Uddéns tolkning av Guld-Ivar Flinthjärta när recensionen skrevs, då jag hade videofilmen ”Vattenankor” som barn, trots att jag skrev motsatsen i inlägget.

Jag har ingenting att kommentera vad gäller det jag skrev om Farbror Joakim och Knattarnas röster, och inte heller om Stig Grybes insats som Oppfinnar-Jocke. Däremot är jag förvånad att jag bara nämnde Gunnar Ernblads insats som Albert som hastigast, då Ernblad gör en mycket bra insats i den här serien, både som Albert och som en rad andra figurer. Som parantes kan jag nämna att Gunnar Ernblad var utbytt som Albert i långfilmen baserad på DuckTales, och där var det Roger Storm som spelade Albert i stället. Det var inte helt lyckat, även om Roger Storm absolut är en bra skådespelare.

Jag älskar förresten hur osäker jag var på Magica de hex röst, eftersom att jag skrev ”såvitt jag kan bedömma passar hon bra i rollen”. Egentligen var jag inte alls säker på hennes röst. Idagsläget så måste jag tyvärr säga att jag inte riktigt tycker att Siw Malmqvist passar som Magica de Hex. Magica spelas dock inte bara av Siw Malmqvist i första säsongen. Efter att ha skummat igenom avsnitten som Magica medverkar, kan jag konstatera att i de sju avsnitten hon medverkar i, så gör Siw Malmqvist rösten i fyra avsnitt, och Lena Ericsson i de övriga tre. Personligen tycker jag att Lena Ericsson fungerar mycket bättre som Magica än Siw Malmqvist, men troligen så är jag nog ensam om att tycka det. xD

För övrigt har jag läst att Media Dubbs version ska ha väldigt dåligt ljud. När jag såg serien på VHS och DVD som yngre tänkte jag inte på det, men när jag nu såg om serien så tyckte även jag att ljudet inte var något att hänga i julgranen vid somliga partier. Det kan dock bero på källan som avsnitten komifrån. Den källan har jag ingen aning om, eftersom att jag sett avsnitten på nätet.

Sammanfattningsvis så är recensionen relativt välskriven, om än för kort. Den innehåller många nybörjarfel, som felstavningar, felcrediteringar, minnesförlust, med mera, men jag skulle ändå säga att den fortfarande representerar relativt väl vad jag tycker om dubbningen.

 

I nästa omgång av ”gamla recensioner” kommer vi ta en titt på min recension av KM Studios första dubbning av Nya Äventyr med Nalle Puh. Den omgången kommer släppas i november i år, så missa inte det. 🙂

 

Vem är bäst? – Tigger/Tiger

Vem är bäst? – Tigger från Nalle Puh

tigger

Då har det blivit dags för en ny omgång av ”Vem är bäst?”, där jag kommer att ta en karaktär som haft mer än en svensk röst, och sedan ge mina omdömmen på skådespelarna som gjort rösten till nämnda karaktär och sedan säga vilken röst som (enligt min åsikt) är bäst.

Innan vi börjar så måste ni veta att jag även tar med röster från te.x musiksagor och datorspel också, eftersom att en svenskt röst är en svensk röst oavsett var den kommer ifrån, enligt mig. ^^

 

Dagens karaktär är alltså Tigger från Nalle Puh-franchisen. Trots att Tigger sedan 1990 kallas och stavas Tiger i de svenska dubbningarna, så har jag valt att stava hans namn precis som i originalöversättningarna av de gamla kortfilmerna. Trots allt, så stavar ju nästintill alla karaktärerna i Nalle Puh-franchisen fel på sina namn (Uggla stavar till exempel sitt namn som Gugla i böckerna, och på Sorkens brevlåda i ”The New Adventures of Winnie the Pooh” kan man se att Gopher (Sorken) stavar sitt namn som ”Goufer” på sin brevlåda), så att Tigers namn stavas rätt borde väl i praktiken göra så att hans stavning inte passar in bland de andra i sjumilaskogen?

 

Hursomhelst, så har Tigger haft många röster genom tiderna i Sverige, så nu kör vi.

 

Jan Malmsjö:

 

Den första skådespelaren som gjort rösten till Tigger på svenska, är skådespelaren Jan Malmsjö (1932-) som inom dubbning bland annat är känd som Lumiére i Skönheten och Odjuret, samt som Lufsen i originaldubbningen av Lady och Lufsen från 1955, som trots att den finns omdubbad fortfarande visas med originaldubbningen i Kalle Anka på julafton. Malmsjö spelade Tigger i de två kortfilmerna som karaktären medverkade i på 60-70 talet, närmare bestämt ”Nalle Puh och den stormiga dagen” (1968) och ”Nalle Puh och den skuttande tiggern” (1974). Han gör en bra insats, men jag känner att det är något som saknas här. Jan Malmsjö har bra inlevelse, läspar någorlunda bra, och liknar originalet Paul Winchell ganska bra, men jag tycker att energin inte alls är lika bra som i några av Tiggers senare röster. Men Malmsjö är som sagt inte dålig i rollen, hans insats är helt enkelt inte min ”cup of tea” om ni förstår vad jag menar. 🙂

 

Lars Essman:

I musiksagan ”Nalle Puh och Tigger” som enligt boken spelades in 1979, var det Lars Essman som spelade Tigger. Ärligt talat så vet jag inte vem Essman är, och förutom Tigger i den här musiksagan, har jag bara hittat åt hans namn som berättarröst i några gamla musiksagor från 1970-talet, bland annat ”Djungelboken 2” som är en kär barndomsfavorit för mig.

Att Lars Essman spelade Tigger här är för övrigt en gåta, då större delen av musiksagan, förutom Tiggers röst har autentiskt filmljud från 1974 års dubbning av ”Nalle Puh och den skuttande tiggern”, dock med Tiggers repliker omdubbade samt en berättare tillagd. Varför det är så har jag ingen aning om, men han gör i alla fall en hyfsat bra insats. Han låter ganska lik Jan Malmsjö, men skillnaden är att Jan Malmsjö försöker läspa litegrann som originalet, medan Lars Essman inte har minsta antydan till läspning i sin insats. Personligen tycker jag att Essmans Tigger är en av de svagare bland de som gjort rösten till honom, men Essman är ändå inte på något sätt dålig.

 

Anders Beckman:

När kortfilmen ”Nalle Puh och I-ors stora dag” visades på Bolibompa år 1983, var det troligen Anders Beckman (1953-) som gjorde rösten till Tigger. Rösterna står bara utsatta i grupp, men genom röstidentifiering så har man kommit fram till att Anders Beckman borde vara Tiggers röst i den här kortfilmen. Beckmans insats är faktiskt förvånansvärt bra. Hans inlevelse är helt okej, röstlikheten med originalet likaså, och rösten passar också Tiggers karaktär hyfsat bra. Dock så väljer även Beckman att helt strunta i Tiggers läspande, och det drar ner betyget något lite, då läspningen trots allt är hyfsat viktig för karaktären.

 

Steve Kratz:

I de första 15 (har jag för mig) avsnitten av ”The New Adventures of Winnie the Pooh” samt åtminstonde en musiksaga, var det dubbningsveteranen Steve Kratz (1961-), kanske mest känd som Scooby-Doo inom dubbning, som gjorde rösten till Tigger, och i den här dubbningen var det dessutom sista gången som Tigger kallades för just Tigger. När sedan Peter Wanngren tog över i de återstående avsnitten av serien, döptes figuren om till Tiger, och har alltså hetat så sen dess.

Steve gör en mycket bra insats som Tigger, låter ganska lik originalrösten, och talar med bra inlevelse. Det är onekligen synd att Kratz byttes ut så tidigt. Monica Forsberg har senare berättat för Daniel Hofverberg på Dubbningshemsidan att hon tyckte mycket bra om Steve Kratz som Tigger. Hon hade tydligen försökt få Kratz godkänd som Tigger inför ”Tigers film” (2000), när Peter Wanngren fått lämna rollen, dock utan att lyckas.

 

Peter Wanngren:

I merparten av avsnitten ur ”Nya Äventyr med Nalle Puh”, samt långfilmerna ”Filmen om Nalle Puh” och ”Nalle Puh och jakten på Christoffer-Robin” spelades Tigger av KM Studio-veteranen Peter Wanngren (1952-), och jag har även hört att han ska spela Tigger i minst en musiksaga.

Den här insatsen är många kluvna till. En del tycker att Wanngrens insats är urusel och nära inpå förstör dubbningen, medan andra hyllar honom som nostalgi. Själv får jag nog placera mig i den senare kategorin, även om jag inte tycker att Wanngren är bäst som Tigger. Peter Wanngren är visserligen inte riktigt lik Peter Wanngren eller Jim Cummings, men han har ändå en viss charm i sin insats. Även här lyser läspningarna med sin frånvaro, men till skillnad från andra som gjort rollen så irriterar jag mig inte lika mycket här, troligen beror det på att jag är uppvuxen med Peter Wanngren som Tigger via Nya Äventyr med Nalle Puh, som jag sett både på VHS, Sesam i SVT, Disneydags och på Disney Channel. Tack vare att han är såpass stor nostalgi som Tigger, så kan jag helt enkelt inte dissa honom, även om både röstlikheten och läspningarna kunde vara bättre.

 

Thomas Hellberg:

I långfilmen ”Tigers film” (2000), tv-serien ”Boken om Puh”; samt videofilmerna ”Nalle Puh och vännernas fest” (2001) och ”Nalle Puh och Jullovet” (2002) var det skådespelaren Thomas Hellberg (1941-) som spelade Tigger. Han gjorde faktiskt även rollen i datorspelet ”Nalle Puh – Skolstart” (2000), och enligt min mening är han den bästa rösten till Tigger. Röstlikheten med både Jim Cummings och Paul Winchell är bra, inlevelsen är väldigt bra, och röstkaraktären sitter som en smäck. Vad gäller läspningarna så verkar det variera från produktion till produktionen. I de flesta serierna läspar Thomas Hellberg ganska mycket, medan han i ”Tigers Film” inte läspar nämnvärt mycket. Det var iofs hans första gång som Tigger, och det kan ju ha gjort en del.

Hursomhelst så är Thomas Hellberg som sagt min favorit Tigger. 🙂

Rolf Lydahl:

I filmerna ”Nasses stora film” (2003), ”Nalle Puh – Vårkul med Ru” (2004), ”Puhs film om heffaklumpen” (2005), ”Puhs heffaklump Halloween” (2005) samt ”Nalle Puhs film – Nya Äventyr i Sjumilaskogen” (2011) och även i omdubbningen av de 15 första avsnitten av ”Nya Äventyr med Nalle Puh” (2003) och den datoranimerade tv-serien ”Mina vänner Tiger & Puh” (2007-2009) och serien ”Små Äventyr med Nalle Puh” (2012) så är det Rolf Lydahl (1959-) som spelar Tigger, och han är därmed den nuvarande rösten för Tigger, även om karaktären inte medverkat i så många sammanhang de senaste åren.

Rolf Lydahl gör en mycket bra insats som Tigger, han talar med bra inlevelse, röstlikheten med Jim Cummings och Paul Winchell är helt okej, och röstkaraktären sitter också bra. Han är också klart bäst på läspningsfronten, även om Steve Kratz och Thomas Hellberg också var duktiga på den fronten. Det råder enligt mig ingen tvekan om att Lydahl är värdig att inneha rösten som Tigger. 🙂

 

Sammanfattning:

Då var det dags för mig att ranka Tiggers röster, så här blev min topp 7-lista efter noga jämförelse av Tiggers röster:

 

1. Thomas Hellberg
2. Rolf Lydahl
3. Steve Kratz
4. Peter Wanngren
5. Jan Malmsjö
6. Anders Beckman
7. Lars Essman

Ja, det här var då Tigger. nästa gång ska vi ta oss en titt på Musse Piggs röster genom tiderna.

Scooby-Doo i Vilda Västern – Dubbningsrecension

Produktionsår (film/serie): 2016

Produktionsår (dubbning): ca. 2016

Svenska röster:

Scooby-Doo – Steve Kratz

Shaggy – Jesper Adefelt

Velma – Jennie Jahns

Fred – Peter Sjöquist

Daphne – Suzanna Dilber

Tawny – Annika Herlitz

Buddy G – Knut Sjöberg Brise

Rafe – Adam Fietz

Kyle – Daniel Goldmann

Dave / David – Nicklas Berglund

Zeke – Peter Sjöquist

Andy – Nick Atkinson

Midge – Beata Harryson

Desdemona – Siri Bergsten

Carol – Annika Herlitz

Sharon – Beata Harryson

Övriga röster:

Steve Kratz

Knut Sjöberg Brise

Leon Pålsson Sälling

Ole Ornered

Jennie Jahns

Suzanna Dilber

Nicklas Berglund

Peter Sjöquist

Lovisa Blixt

Lily Wahlsteen

Nick Atkinson

Magnus Mark

 

Dialogregi: Joakim Elfgren

Översättare: Joakim Tidermark (Mediaplant)

Manusbearbetning: Joakim Elfgren

Producent: Niclas Ekstedt

Tekniker: Joakim Elfgren

Inspelat i: BTI Studios Sweden (fd. Dubberman)

scooby_doo_i_vilda_vastern

 

Scooby-Doo och hans vänner Shaggy, Velma, Fred och Daphne ska åka och hälsa på en Tawny, en avlägsen släkting till Shaggy, som bor på en ransch i bästa Vilda Västern-stil. När de anländer, blir dock alla i hela byn skräckslagna när de får syn på Shaggy. Det visar sig att spöket efter den ökände västern-banditen Stiliga Jack (som råkar vara en av Shaggys förfäder) precis har satt skräck i byn, och nu måste våra vänner lösa det här mysteriet för att inte Tawny ska förlora sin ransch.

Sedan jag var barn har jag alltid varit ett stort fan av Scooby-Doo, men då de senaste årens Scooby-serier och filmer hållt en varierande klass, hade jag inga större förväntningar inför den här filmen. Lyckligtvis är den här filmen riktigt bra, även om den naturligtvis inte är lika underbar som originalserien från 1969. En sak som är mycket trevligt att se, är att Scooby-franchisen fortfarande producerar tecknat material, och inte datoranimerat. Det är givetvis ingenting fel på datoranimation, men personligen så föredrar jag tecknat före dataanimerat, i alla fall när det gäller Scooby-Doo. J

Nu har jag tyvärr inte sett tv-serien ”Be Cool, Scooby-Doo!” eller någon av de filmerna som släppts efter 2012, men utifrån vad jag läst mig till, så verkar det som att i alla fall Daphnes personlighet är som i Be Cool, Scooby-Doo, även om jag inte är helt säker. Den bör i alla fall inte vara baserad på ”Scooby-Doo! Mystery Incorperated” (som jag inte är förtjust i), då till exempel Fred inte är riktigt lika pantad som i den tv-serien, och ingen av de kvinnliga medlemmarna i Mysteriegänget verkar stöta på de manliga medlemmarna. Då jag som sagt inte är särskilt förtjust i Scooby-Doo! Mystery Incorperated, så är jag väldigt glad att man slopat personligheterna och själva stilen från den filmen.

Filmen dubbades av BTI Studios, som var den studion som förut hette Dubberman, och regissör (samt även manusbearbetare och tekniker för dubbningen) är den för mig helt okände Joakim Elfgren.

Då Stefan Frelander (som dubbade Scoobys röst i nästan 25 år) lämnade dubbningsbranschen för ett par år sedan, så är det gamla goda hederliga Steve Kratz som återigen spelar Scooby. En mycket bättre Scooby-röst än honom går det nog inte att hitta på svenska, och jag måste säga att jag är imponerad att han än idag klarar att göra rollen lika bra som för 25 år sedan, då han gjorde rollen för första gången. Inlevelsen är utmärkt, rösten passar perfekt, och man hör tydligt vad Steve säger.

Som Shaggy hör vi (precis som i Scooby-Doo! Mystery Incorporated) Jesper Adefelt, kanske mest känd som den svenska rösten till Ron Weasley i Harry Potter. Här är jag väldigt kluven i hur jag tycker. Å ena sidan tycker jag att Jesper Adefelt är en mycket bra skådespelare som passar mycket bra som unga och tonåriga karaktärer, och dessutom talar han med bra inlevelse. Å andra sidan så ligger hans röst tyvärr lite för långt ifrån de tidigare svenska rösterna. Jämnför man till exempel Jesper Adefelts insats som Shaggy med Peter Harryson eller Thomas Engelbrektson, så är det som att jämnföra natt och dag. Däremot så är hans Shaggy-röst inte helt olik Bobo Eriksson som spelade Shaggy fram tills 2009 (dock så är Bobo artist till yrket, vilket innebär att han ofta inte kunde spela Shaggy under sin period. Då brukade Kristian Ståhlgren oftast ta över rollen, men mer om det en annan gång); men inte tillräckligt för att skulle kunna blanda ihop dem. Personligen anser jag att Jesper Adefelt inte är den bästa rösten till Shaggy, men inte heller den sämsta. Jag skulle nog placera honom någonstans i mitten.

Som Velma hör vi fortfarande Jennie Jahns, precis som vi gjort de senaste 15 åren, och jag måste säga att hon fortfarande fungerar finfint som Velma, även om Annica Smedius är och förblir min favorit Velma-röst. Det enda jag kan anmärka på här, är att Velmas röst låter ganska högt pitchad. Missförstå mig inte, Velma har en högt pitchad röst i originalet, men i den här dubbningen låter det vid ett par tillfällen aningen onaturligt, främst i början. Jag vet inte om det har med Jennie att göra, eller om problemet ligger i tekniken.

Som Fred hör vi fortfarande Peter Sjöquist, och han gör som alltid ett bra jobb. Han talar med bra inlevelse, bibehåller röstkaraktären och låter hyfsat lik originalrösten. Mer finns det egentligen inte att säga, då Peter Sjöquist redan spelat Fred i så många sammanhang att man redan är van.

Daphne har under de senaste 15 åren spelats av Sharon Dyall (även om Elin Abelin var med på ett hörn som Daphne inom den här tidsramen), men i denna filmen är hon nu utbytt mot Suzanna Dilber. Jag har ingen aning om Dilber bara hoppade in tillfälligt, eller om Sharon Dyall faktiskt har slutat som Daphne, men det var i alla fall av den här anledningen som jag bestämde mig för att se filmen. Suzanna Dilber passar väldigt bra som Daphne, talar med god inlevelse och bibehåller röstkaraktären. Hon matchar ocks Grey DeLisle (eller Grey Griffin som hon heter numera) väldigt bra. Jag vet dock inte om jag skulle sträcka mig så långt som att säga att hon är bäst, men hon är defenitivt bland de bättre Daphne-rösterna.

Som Shaggys avlägsna släktig Tawny hör vi Annika Herlitz, mest känd som Elsa i den svenska dubbningen av monsterhitten Frost. När jag läste hennes namn i credistlistan, var jag en smula orolig att jag skulle höra Annika Herlitz, och inte karaktären, då Annika Herlitz har en ganska distinkt röst som jag lätt känner igen. Glädjande nog så störde jag mig inte alls. Annika talar med bra inlevelse och passar bra i rollen, även om jag ännu inte sett originalversionen.

I övriga roller hör vi bland annat Ole Ornered, Knut Sjöberg Brise, Beata Harryson, Nick Atkinson, Magnus Mark, Adam Fietz, och även de skådespelarna som spelar Mysteriegänget (med undantag för Jesper Adefelt), det är speciellt intressant att Beata Harryson medverkar, då hennes far Peter Harryson är och förblir den bästa Shaggy-rösten i Sverige. Som gammalt fan av dubbningen till ”Scooby-Doo: Var är du?” så var det även väldigt trevligt att höra Peter Sjöquist som en del biroller, och inte minst Steve Kratz som Scooby-Doo.

Jag har som sagt inte sett originalversionen ännu, men det verkar i alla fall inte vara några större brister i översättningen. Däremot irriterade jag mig över att det på omslaget till filmen stod ”En hel långfilm” (troligen översatt från ”A Full-length movie”). Det kan vara jag som är petig när det gäller stavning och språk, men jag hade föredragit om det stod enbart Långfilm på omslaget.

Då kommer vi till creditsversionerna. Genom större delen av filmen märkte jag inte av några skyltar eller dylikt, men de få som fanns lästes upp av skådespelarna som om deras karaktärer läste upp skyltarna, vilket jag tycker är ett mycket klokt sätt att översätta just det på, vilket jag även nämnde i min recension av Scooby-Doo: Var är du?

Jag kollade visserligen inte igenom eftertexterna, men jag tvivlar på att rösterna står angivna i slutet, då Warner Bros inte brukar vara så duktiga på den fronten. Men då Daniel Hofverberg trots allt lyckades få tag på en creditslista (vilket han troligen inte lyckats på de senaste årens Scooby-filmer) så är det inte helt omöjligt att credits finns utsatt på filmen.

Sammanfattningsvis är det en välgjord dubbning med passande röster, till en mysig Scooby-Doo film med hjärtat på rätta stället. J

scoobydoowestern.jpg

Betyg:

Film/serie: 7/10

Röster: 8/10

Inlevelse: 9/10

Översättning: 7/10

Munrörelser: 7/10

 

Totalt betyg: 7,5/10